Marja

Den långa resan.

Don’t worry, be happy.

Av , , 4 kommentarer 8

Det blev ett konstigt och abrupt uppvaknande i morse. Jag vaknade av sendrag i vaden och skulle antagligen hoppa upp för att stretcha, men gled ner från sängen och damp direkt på rumpan på golvet. Troligen en kombination av att benet vek sig och mattan gled undan. Nåja, svanskotan klarade sig och jag fick stretcha sittande på golvet tills jag kunde ta itu med den jobbiga uppgiften att ta mig upp.
Den här gången gick det ganska bra, men för några år sedan hoppade jag upp i sömnen och vaknade av att jag stod illamående och yr mitt på golvet med kramp i vaden. Jag gick ut i badrummet och satte mig på golvet och svimmade av en kort sekund… bara så att jag hörde att bakhuvudet slog i badkarskanten. Biong…
Min doktor sa efteråt att reaktionen kom sig av att kroppen var i chock av den skarpa smärtan.

Jag åker ju mycket buss på vintern och den här veckan har det blivit ovanligt mycket, nästan två tur-och-retur resor per dag och ibland med byten. Jag tycker det är ganska intressant att sitta på bussen. Folk stiger på och kliver av. Ibland kan man bara sitta i sina egna tankar och ibland blir man engagerad i medpassagerarna. Man får överhöra många samtal och ibland får man kanske mer information än man vill ha. Ibland hamnar man bredvid någon som gärna byter några ord. Det händer alltid något.

I dag var jag en tur nere på stan och bussen var knökfull när jag åkte hem. Många ungdomar som varit och ’provianterat’ och planerade inför kvällens fester. Bredvid mig satt en ung man som var ovanligt artig. Först gav han sin plats åt ett barn som kom in med sin pappa. Barn ska ju helst sitta i bussen. Efter två hållplatser fick han tillbaka sin plats, men gav den snart till en medelålders plus kvinna. Sån omtanke uppskattas verkligen.

På väg till vattengympan i torsdags kväll åkte jag med den skönaste busschauffören i Umeå. En eritreansk man som spelar reggiemusik i hela bussen. Ibland har busschaufförerna radion på framme i sitt bås, men den här mannen låter sin musik flöda i hela bussen. Man blir bara så glad. Vi var inte många som åkte med den turen, men alla satt med ett leende på läpparna och stampade takten med ena foten. Alla utom en tjej som grälade med sin pojkvän i telefonen. En tjej glömde nästan att stiga av på sin hållplats. I sista minuten vaknade hon till och plockade ihop alla sina kassar och störtade på dörren som jag hjälpte henne att öppna genom att trycka på knappen. Tack, tack… kvittrade hon och hoppade ut.

En av låtarna chauffören spelade var den gamla Don’t worry, be happy… troligtvis med Bobby McFerrin 

Ha en trevlig lördagskväll <3

 

 

Jag fortsätter vissla.

Av , , Bli först att kommentera 9

I helgen ska jag pula på lite här hemma. Jag måste få ordning i den lilla hallen. Jag har beställt en pallstol från Ikea som jag ska skruva ihop och i dag köpte jag en liten byrå i samma stil på Rusta. Sen köpte jag en lila texlilsladd till en vit enkel Ikea-lampskärm… men jag vet inte om det blir så lyckat. Jag har ju fortfarande ingen lampa i hallen.

Jag blev tvungen att gå ut på lagret på Rusta efter paketet med byrån (den ska också skruvas ihop). Där stod redan en kvinna och väntade på att någon skulle hjälpa henne. I andra ändan höll en ung tjej på och plockade med kartonger och vi ropade ’hallå’ flera gånger, men hon hörde inte. Suck, suck. Sen kom en kille ut till henne och då fick vi nya krafter och ropade ’hallå, hallå’, men han hörde inte heller. Konstigt. Utan att tänka på vad jag gjorde VISSLADE jag till, ingen busvissling men en stark vissling och DÅ hajade han till och kom till oss. Jag tror jag rodnade över mitt tilltag.

Jag hade tagit med mig en liten bagagevagn som jag spände paketet på och drog det till bussen. Hur smidigt som helst. Jag har en praktisk vagn som jag ärvt efter min syster. Den måste vara minst 30 år gammal och fungerar i alla lägen. De senaste 20 åren har jag dragit min tvättkorg över gården med den och innan resväskorna fick hjul använde jag den när jag reste. Jag bär sällan saker, utan ser till att jag har hjul (eller ryggsäck).

Snart blir det ’På spåret’ och en kopp te.

Ha en mysig fredagskväll <3

 

 

 

Storhet.

Av , , 2 kommentarer 8

”När vi träffar någon och blir förälskade känns det som om hela universum står på vår sida. I dag upplevde jag detta i solnedgången
(Ur Elva minuter)

Vi är redan en vecka inne i februari månad, så det är hög tid att fundera på månadens ord i Paulo Coelhos kalender.
Ordet för februari är
STORHET.

Vad tänker ni på?
Jag tänker på det ogripbara, det som inte kan förklaras, bara anas och upplevas under korta stunder. Det kan vara en känsla som fyller en vid upplevelser i naturen, musik, konst, ögonblick av kontakt med andra människor m.m. När man liksom anar att det finns något bortom det vi kan uppfatta med våra sinnen. Eftersom jag inte är religiös, brukar jag kalla det för Universum, något jag delar med alla människor på jorden. Ända sedan jag var barn har jag trott på och känt Universums godhet och beskydd.

Jag tycker också att det finns människor som har en storhet inom sig. I motsats till de människor vi brukar kalla för ’små’ är dessa människor vidsynta, toleranta, icke-dömande, orädda och värnar om både sig själv och alla andra. De är ’goda’ människor, utan att vara mesiga.

”De godas krafter fördelar sig alltid, liksom ljuset. När du utstrålar det godas vibrationer gynnar det hela mänskligheten”
(Ur Brida)

Ha en skön torsdagskväll <3

 

En doft av tvål.

Av , , 2 kommentarer 6

Vi började akvarellmålningen med att busvissla. En av mina målarkompisar läser min blogg och hon ville höra om jag nu faktiskt lärt mig busvissla. Jag skulle demonstrera och det gick inte alls. Buhuu… Jag har redan glömt hur jag gjorde.
Några av de andra kunde vissla med två fingrar i munnen. Attans också, nu måste jag öva ordentligt.

Vi målade fritt i dag. Lät färgerna rinna på pappret och in i varandra, skvätte, sprutade med sprayflaska, ristade med penselskaftet m.m. Allt var tillåtet och allt gjordes till musik av Mozart. Jag hade ju köpt en underbar turkos färg, som jag använde flitigt.

Dåligt i dag: Jag gillar inte att sitta i bussen framför en som hostar så att mitt hår fladdrar. Jag höll andan nästan hela resan.

Bra i dag: På hemvägen satt jag bredvid en man som luktade så gott av ren TVÅL. Det är sällan man känner riktig tvåldoft nu för tiden. Jag andades in med vidgade näsborrar och hoppades att doften skulle stanna i min näsa länge, länge.

God natt mina vänner <3

 

Tisdagen försvann.

Av , , 6 kommentarer 6

Hurra, hurra… jag var en av de tio lyckliga som vann i senaste Ordlös Lördag-tävlingen. De tio som hade deltagit flest gånger får en licens på Photo Stamp Remove från SoftOrbit. Det är ett redigeringsprogram där man kan radera störande detaljer från sina foton. Hur många gånger har jag inte irriterat mig på plottriga bakgrunder. Lucky me!

Tisdagen har försvunnit i ett huj. Jag brukar inte vilja ha mer än en sak på gång per dag, men i dag hade jag två. Först tandläkarbesök. Inga hål, men tandsten och lite putsning som ska göras nästa vecka. Sedan hem och äta och vila och så iväg på möte med vår HSB-förening. Vi heter Lyktan, eftersom kvarteret heter Lyktgubben. Nu förbereder vi oss för vår första årsstämma och det är mycket att hålla reda på.

Jag har fått kallelse till Artrosskola (för mina knän) på Mariehems vårdcentral. Nästa vecka ska jag träffa en sjukgymnast för inskrivning, sedan blir det ett par föreläsningar och träning i sex veckor, innan det blir dags för utvärdering. En av föreläsningarna är när jag är i Barcelona och jag hoppas att jag får vara med i alla fall. Jag vill börja NU och inte vänta till nästa omgång. Jag tror ju själv att jag vet ganska mycket om artros redan, men det låter kanske lite väl kaxigt om jag säger att jag klarar mig utan föreläsningen.
Det är ju träningen jag vill lära mig, så jag kommer i gång och gör rätt
.

Nu kom jag på att jag lovade ta med fikat till akvarellen i morgon kväll. Ok, det blir en tur med bussen till Ålidhems centrum i morgon. Om vädret tillåter kan jag kanske promenera dit och ta bussen hem. I dag var det väldigt tungt att gå ute, med klabbsnö på blankis. Trots broddarna halkade jag hit och dit och höll på att halka omkull två gånger. Min söta granne såg både road och förskräckt ut när jag vevade med armarna i luften för att återfå balansen. Undrar hur jag själv såg ut i ansiktet.

God natt mina vänner <3



 

 

Gråväder.

Av , , Bli först att kommentera 6

Möte med skrivargruppen i morse. När jag ska upp så där tidigt, sover jag dåligt, så hela eftermiddagen har jag kämpat med att hålla mig vaken. Jag vill ju sova i natt.

Men det var trevligt på mötet. Efteråt gick jag ner till affärerna på Björnvägen, Mio och Kupan. Sen blev jag trött och hungrig och tog första bästa buss hem.
Det känns overkligt att gå förbi sin gamla bostad. Jag tittade upp och såg att det såg mysigt ut med gardiner och lampor i de stora fönstrena.

Medan vi satt på mötet började det snöa. Gårdagens sol har övergått i gråväder.

I går var det ju som sagt vackert solsken när jag var nere på stan och fotograferade de fina snöskulpturerna. Vackert väder, hög luft, söndag och glesare med bussar på Vasaplan, men trots det sa luftmätaren att luften var ’skitig’.

Jag blev överraskad och det var första gången jag sett det. Tidigare har luften varit antingen ’bra’ eller ’hyfsad’.

I morgon ska jag till tandläkaren på kontroll och på kvällen är det möte med bostadsrättsföreningen.

Ha en trevlig måndagskväll <3

Fina snöskulpturer i år.

Av , , 4 kommentarer 5

Alla snöskulpturer i årets tävling var fina. I år har jag ingen favorit, utan visar alla åtta.

Temat var alltså ’Norrlands skafferi’ och juryns vinnare var skulpturen ’Renklämma’, en ren som ligger inklämd mellan sina horn.

Publikens favorit var ’Björnmål’, som också fick andra pris av juryn.

Här har vi ’Return to the scaffery’, ett skafferi inrymt i en stubbe. Man kan gå in och beundra den detaljrika interiören.

 
 

’Epic chess’ är det underfundiga namnet på denna skulptur till västerbottensostens ära.

’Hjortron – skogens guld’ heter denna stilrena skapelse.

 

’Skulle skala kottar’ består av en hel grupp figurer… en ekorre, en hare och kottar.

 

’Against the odds’ är en vackert spetsmönstrad skulptur. Inuti kan man se en lejoninna med sin unge. 

’Sprängfyllt’ visar hela det storslagna norrländska landskapet infångat i ett rep.

Jättefina bidrag allihopa. Grattis till alla skulptörerna!

Ha en skön söndagskväll <3

 

Tjejträff och mello.

Av , , 2 kommentarer 5

Tjejträff i går (lördag).
Vi firade inflyttning i ny lägenhet på Mariehem med vin till maten. Först åt vi trattkantarellsoppa, sedan ostbricka och till sist kaffe med hallonpaj och vispgrädde. Sen slog vi på stort och tittade på första deltävlingen av Melodifestivalen tillsammans. Vi var två som tog bussen ner på stan innan omröstningen, men i bussen till Tomtebo satt jag bredvid en kille som tittade på programmet i sin telefon. Han hade hörlurar och var så inne i programmet att han inte märkte att jag smygtittade… så jag fick se slutet.

Bussen var knökfull och ett gäng mycket glada ungdomar skulle till Ålidhem på ’togaparty’. Ljudnivån var mycket hög och jag antar att de flesta av dem kommer att vara hesa i morgon. Varför skrika och vråla så mycket hela tiden?

Snöskulpturtävlingen nere på stan avgjordes i går. Temat är ’Norrlands skafferi’. Intressant! Eventuellt far jag ner en sväng i morgon och fotograferar.

God natt mina vänner <3