Först och främst vill jag ha sagt att Sverigedemokraterna lägger mest medel för att minska regionens koldioxidutsläpp, detta genom våra satsningar på reinvesteringar för regionens fastigheter. Det är något som också sänker driftkostnader för fastigheter.

Det sagt.

FN och IPCC har flera gånger skrivit att katastrofen varit förestående. I utvalda bilden, 1972.
Någon katastrof har emellertid inte infunnit sig.

Det finns ytterst få kortsiktiga åtgärder man kan göra för att dra ned miljöutsläppen. Man måste ha en långsiktig strategi. Sverigedemokraterna har lyft en långsiktighet med omfattande byggnadsreinvesteringar i budgeten, men också fokus på närodlat istället för ekologiskt. Målsättningen att gynna lokala producenter för att få ned koldioxidutsläpp. Det finns även andra satsningar i budget, exempelvis på flergångsverktyg m m.

Problemet är emellertid att kortsiktig plakatpolitik är åtgärder som allt-som-oftast föreslås när politiker ”på riktigt ska lösa klimatutmaningar”. Ytterst blir det då främst glesbygd, landsbygd och bönder som får ta de kostnaderna. Bränsleskatt, inblandning av biodrivmedel från Asien utan miljönytta etc.

Politikerna hoppas på att vinna ytterligare röster inne i Sveriges största centralorter. Låt dem inte göra det.

Sverigedemokraterna vill sänka priset på bensin och diesel med mer än en krona per liter genom sänkta skatter och stramare biodrivmedelspolitik.