Under helgen var jag knappast den ende som nåddes av klippet om kvinnan som blir misshandlad och filmad i centrala Umeå.
Platsen var inte särskilt långt från den vrålande puman.

Samtidigt som – vad jag får anta vara – en sparsam skara ideologer träffas för att hylla och revitalisera #metoo-rörelsen.
Ni kommer ihåg #metoo-rörelsen? En rörelse som häftigt ifrågasatte det demokratiska systemet och vårt rätssystem, till förmån för sociala medier och lynchning. En rörelse som förutsatte att man skulle lita på alla kvinnor.

Jag vet inte hur mycket offentlig reklam som gått till att lyfta denna #metoo-dag. Skattemedel som skulle kunnat gå till vettigare saker. Men reklamen till trots så uteblev bilder av publikhav, vilket gör att jag antar att den intresserade skaran var blygsam.
Den samlade skaran som snackade #metoo, om deras ”förmödrar”, och jämställdhet.

Har varit sparsamt om rubriker kring det cirkulerande klippet.

Det är fruktansvärt när människor utsätts för övergrepp. Vi behöver bygga ett tryggt samhälle.