Petter Nilsson(SD)

BB i Lycksele!

BB i Lycksele är ett Socialdemokratiskt misslyckande. Det är talande för den tendensiöst underprioriterade sjukvården.
Frågan har lyfts av SVT, likväl som genom initiativ av Sverigedemokraterna.

Jag beklagar övriga partiers relativa fattiga intresse för sjukvården. Dels är frågan en om långsiktighet, säkerställa att tillräckliga resurser tillfaller vården.
Men det är också en fråga om snabba lösningar, att försöka lösa de problem som dyker upp i snabb ordning.

Sverigedemokraterna har dels alltid prioriterat sjukvården, och dels lämnat in initiativ till Regionstyrelsen i ämnet. Är glad över att förvaltningen också sökt ut bemanning i all den form för att göra vad man kan för att säkra förlossningsvården. Det har inte räckt till, men vad jag förstår har förvaltningen gjort vad man kunnat.

Framöver måste emellertid sjukvården prioriteras. Vi måste säkra förlossningsvården, och det kräver att vi säkerställer att tillräckliga resurser går till sjukvård.

SD lägger mest medel på sjukvård.

Etiketter: , , , ,

2 kommentarer

  1. Brorson

    Hemlandet betalar för vård i Sverige, för följande utlänningar
    – EU/EES. medborgare som har EU sjukvårdskort eller särskilt intyg
    – Medborgare i länder utanför EU/EES, vars hemländer har avtal med EU eller Sverige att hemlandet ska betala för vården.

    Övriga utlänningar ska betala hela kostnaden (inte bara patientavgiften) själva, som de inte har en sjukförsäkring, som täcker denna kostnad. Från denna regel finns dock flera undantag. Bl. a. Följande betalar bara patientavgiften eller ingen avgift alls
    – utlänningar, som är folkbokförda i Sverige.
    – Asylsökande och papperslösa

    På region Västerbottens hemsida finns en mycket lång lista (längre än för andra regioner?) med övriga grupper, som också är helt eller delvis avgiftsbefriade. Region Västerbotten har dessutom bland landets lägsta (kanske allra lägsta) avgifter för läkarbesök. Detta gynnar helt klart unga och friska med få läkarbesök per år. För sjuka med mer än fem läkarbesök per år, spelar det ingen roll, eftersom avgiften för sjätte besöket reduceras med 50 kr. Fr.o.m. sjunde besöket tas ingen avgift ut. Vill man härmed locka utomlänsstudenter till Umeå? I så fall betalas deras som regel fåtaliga läkarbesök genom sämre vård för länets egna invånare.

    Petter har tidigare skrivit (om jag minns rätt) att SD vill prioritera sjukvården inom ramen för skatteintäkterna. I själva verket är skillnaden mellan SD, som vill ge mest, och M, som vill ge minst, marginell. Och skulle förmodligen täckas genom en höjning av patientavgifterna till genomsnittet för svenska regioner, d.v.s. en höjning med 50 % i region Västerbotten.

    Förmodligen skulle en minst lika stor intäkts-förstärkning uppnås genom att sluta med den helt avgiftsfria vården till personer, som inte ens har rätt att vistas i Sverige, men detta är ju inget unikt för just Västerbotten. Riksdagen har ju beslutat att uppmuntra denna form av kriminalitet.

    Jag tycker att man också kan ifrågasätta avgiftsbefrielsen för asylsökande. Argumenten att de inte ska behöva börja sina nya liv i Sverige (om de får uppehållstillstånd) med skulder, tycker jag inte är hållbart. Både för att många svenskfödda börjar sina vuxenliv med stora skulder, och därför att man nog är beredd att betala för sig, om man verkligen har flytt för livet.

  2. Brorson

    En annan aspekt en den rent ekonomiska av stängda förlossningskliniker kan vara att man vill förhindra oönskade födslar hos den svenska ursprungsbefolkningen, samer och andra. Skallmätningar av samer har det talas mycket om, men väldigt lite om övergreppen mot s.k. etniska svenskar framför allt i de perifera landsdelarna, och då inte minst sociala och andra minoriteter inom majoritetsfolket. Kan det vara en slump att man i nutiden gör det svårare för kvinnor i samma landsdelar, särskilt Norrlands inland, att föda barn?

    För drygt tjugo år sedan träffade jag en gammal landstingspolitiker, centerpartist, som med bestämdhet menade att invandringen måste öka ”eftersom svenska kvinnor inte vill föda barn”. Min motfråga var förstås ”Tror du att de utländska kvinnor, som enligt dig, ska bli mödrar till de framtida svenskarna får bestämma detta själva?” I den animerade debatt som följde, skrev jag ett blogginlägg om ”vackra svenska flicka”. men det ansågs tydligen alltför rasististisk för att publiceras. Men jag gav mig inte och skrev ett nytt inlägg ”Black is beautiful. Save the black people”. Som naturligtvis publicerades, för det var ju pk. Vilket jag påpekade i ett ytterligare inlägg.

    Jag minns en schager från tidigt 1960-tal, där en känd svensk sångerska sjöng om en vit kvinna, som steker sig i solen för att få en mörkare hudfärg, och en svart kvinna, som prövar alla möjliga blekmedel och hudkrämer för att få en ljusare hudfärg. Lösningen kom i sista versen, att svarta och vita borde göra barn tillsammans, för då får ju alla den hudfärg som alla vill ha. Men kommer det verkligen att bli så, även om alla gör som de har blivit uppmuntrade att göra?

    Nej, ärftlighetslagarna säger, att det inte är så enkelt. Ett arvsanlag kan få genomslag flera generationer senare, vilket f.ö. skildrades i en sydafrikansk film, som sändes i svensk TV för ett par år sedan. Den handlade om en svart kvinna, som bevisligen hade två vita föräldrar, som bevisligen hade vita föräldrar, så långt tillbaka man kunde komma med släktforskningen. Det var under apartheidtiden och slutade med att Sydafrikas högsta domstol fastslog att den svarta kvinnan var vit. Ja, jag tänker på framtidens svenskar, som går på museum och ser porträtt av gamla svenskar ”Så konstiga de såg ut”.

    Är det verkligen sant att svenska kvinnor inte vill föda barn, inte ens om de själva finge bestämma över förlossningsvården, medan afrikanska kvinnor vill förse Sverige med arbetskraft inom exempelvis äldrevården för ett utdöende folkslag? För det är ju vad vi gamlingar får höra att vi är en belastning. Och har varit det under flera decennier, sedan vi var 45 – precis som Britt-Marie, som sitter i fikarummet i stället för att jobba.

    Svenska kvinnor har kanske – till skillnad mot kvinnorna i andra länder – blivit alltför bortskämda för att vilja föda barn? Läste nyligen ett inlägg av en kvinnlig kolumnist i fertil ålder, som klagade på att tiden som en förstföderska får stanna på BB har halverats jämfört med för 30 år sedan. Och om hon dessutom har haft lika långt till närmaste BB, som avståndet från Danmarks (Jyllands) sydgränstill Danmarks nordgräns? Jag syftar givetvis på hur förlossningsvården i region Västerbotten planeras av den ”feministiska” majoriteten.

    Jag har kämpat mig igenom och läst flera inlägg på en ny vk-blogg, som heter Sanningsresan och handlar om olika kvinnor. Kvinnan, som skriver bloggen, verkar vara en riktig manshatare. Men när ilskan har lagt, och jag tänker efter vad hon har skrivit, slås jag av den skrämmande tanken: Tänk om hon har rätt? I så fall ett totalhaveri för ”jämställd” svensk familjepolitik. Och även om en del män också drabbas, så är det nog ännu värre för de drabbade kvinnorna. De berövas rätten att vara mödrar.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.