Petter Nilsson(SD)

Etikett: Sjukvård

Äventyra sjukvårdsetik genom ”etisk” läkemedelsbojkott?

Av , , 6 kommentarer 14

Nu har en läkare gått ut i SVT och uppmanat till bojkott av medicin från Astra Zeneca. Ett företag som har en anläggning i Kaluga, Ryssland.
Ett företag som är svenskt/brittiskt, med huvudsakliga fabriker annanstans än i Ryssland.

Läkare har en moralisk likväl professionell skyldighet att se till att patienterna får så bra vård som möjligt. Vetenskaplig forskning och kunskap måste utgöra grunden när man behandlar patienter.
Att inte föreskriva medicinska behandlingar från företag oavsett vetenskapligt bevisad effektivitet riskerar att inskränka patienternas behandlingsalternativ och förvärra deras tillstånd.

Det kan också leda till ytterligare kostnader inom vård. I förlängningen kan det drabba tillgänglighet och vårdutbud.

Att använda etiska bojkotter som ett substitut för vetenskaplig bedömning underminerar den grundläggande principen om att medicinsk praktik bör vara evidensbaserad och till bästa gagn för patienterna.

AstraZeneca är som sagt svenskt/brittiskt, med huvudsakliga fabriker annanstans än i Ryssland.

Jag kan inte svara för övriga regioner. Men.

I Region Västerbotten har övriga partier populistiskt gått ut och manat till bojkott av företaget Mondelēz.
Har skrivit mer i ämnet här, men i korthet var våra invändningar följande:
1. Man bryter mot lag om offentlig upphandling (som inte tillåter etisk bojkott).
2. Detta är enbart godhetssignalerande, och har svårligen någon effekt på Ryssland.
Möjligen begränsar det Mondelēz fabrik i Sverige, vilket riskerar att göra svenska
arbetare arbetslösa. Det i sin tur reducerar skatteintäkter i Sverige och – i förlängningen – mängden stöd Sverige kan ge
Ukraina.
3. Detta beslutet är i princip omöjligt att följa upp. Alternativt innebär omfattande resurser för att säkerställa följsamhet.
4. Att öppna upp för bojkott av företag som levererar medicinskt förbruksmaterial, medicin och medicinsk teknik är oförenligt med regionens uppdrag att bedriva god vård. I den mån alternativ finns, öppnar vi upp för fördyringar och riskerar leveransosäkerhet. Avseende delen i skrivelsen, ” Vidare gör Region Västerbotten det principiella ställningstagandet att inköp av varumärken med samröre med Ryssland (likt Mondelēz) också ska pausas.”

Ska också tydliggöra att det förekom en ”frågo-debatt” mellan M och S, trots att båda partierna var överens så valde man inte att dra tillbaka frågan under Regionfullmäktige förra veckan.
I stället nyttjade M och S debatten till att försöka besvärta vårt ställningstagande – utan (förstås) att vi fick komma till tals.
Den frågedebatten återfinns här.

Vikten av att debattera kontroversiella frågor!

Av , , 16 kommentarer 26

Transkriget!

Av , , 12 kommentarer 19

Detta inlägget är transkriberat från detta Youtubeklipp, förhoppningsvis är det också läsbart.

SVT:s dokumentärserie kring transvården, ”transkriget” är både kritisk och kontroversiell. Den är sevärd.


Vården och aktivismen

Det är uppenbart att aktivister fått spela en stor roll i barnens upplevda symptom, men också i vården av barn och unga.
Ökningen av könsdysfori har varit lavinartad på bara några år.

Man lyfter även betydelsen av sociala media, och sektliknande hbtq-föreningar. Vårdpersonal säger att föräldrar tagit sina barn till könsdysforiklinik. Barn ibland så unga som 3-4 år.

En tre-fyra år gammal unge tänker svårligen något på dennes kön. Att ens överväga tanken att denne skulle göra det är förstås vanvett. Det stämmer dock väl in i diverse psykologiska fenomen hos föräldrarna, exempelvis den jungianska aspekten, ”slukande modern”.

Därtill har ideella föreningar varit med och påverkat också. I dokumentären lyfts särskilt föreningarna RFSL/RFSU samt Transammans.
Vårdpersonal säger också att själva [sjukvårds]verksamheten också har haft en politisk preferens. En politisk preferens hellre än att lägga fokus på god vård.


Tyngden av behandlande ingrepp

Det är allvarliga – irreversibla – åtgärder. Stopphormoner, livslånga hormonbehandlingar, överkroppskirurgi och genital kirurgi.


Ingreppens faktiska nytta

Experterna tydliggör att det behandlingen inte finns tillräckligt vetenskapligt stöd för behandlingarna.
Därtill.
Den som genomgått könskorrigerande behandling kommer inte veta hur sitt liv sett ut ifall denne inte genomgått behandling.
Dokumentären lyfter problemen med att man exkluderas ur gemenskapen ifall man publikt ångrar sig, eller ens uttrycker sig i skeptiska ordalag kring behandlingens nytta. Finns även belagt i studier.

Mina tankar kring detta
Jag räds att detta är något framtiden kommer beskriva som ett brott mot de som utsatts för detta. Framförallt de i späd ålder.
När regionerna är i ett enormt ansträngt läge är det inte alls lämpligt att bedriva detta i offentlig regi.
Man måste också fråga sig hur det kommer sig att man lyckats lyfta upp könsdysforin så högt i prioriteringarna inom sjukvård. De resurserna behövs annanstans.
Inom förlossning, primärvård, akutsjukvård: Listan går att göras lång.
Har skrivit mycket i ämnet tidigare, senast lyfte jag återigen just att HBT+ inte är – eller ska vara – politik. Jag struntar i vad folk gör i sina sovrum.
För de få som faktiskt har nytta av behandlingar mot könsdysfori, så bör dessa ingrepp göras på egen bekostnad.
De ska ha fyllt 25 år.

Händelserna i Järva, massinvandringens och mångkulturens misslyckande!

Av , , 33 kommentarer 31

Säkert har du som läsare redan tagit del av händelserna i Järva.

En eritriansk kulturfestival som skulle vara fram tills 6e augusti. En festival med motdemonstration.
Stenkastning, slagsmål och bilar sattes i brand.

Enligt Region Stockholm vårdas åtta personer med svåra skador på sjukhus. polisen meddelar att 52 personer är skadade (varav tre poliser).

Mellan 100 till 200 personer har frihetsberövats, endast en är gripen – denne för mordbrand.

Det hela är en konflikt mellan eritreanska regimtrogna och regimmotståndare.

Nu kan man – som vän av ordning – fråga sig varför denna konflikt spelar ut sig i Sverige. En professor i statsvetenskap var ute och plitade ned ett inlägg på twitter, där han inte tycktes se sambandet med en alltför generös migrationspolitik.

Jag är rätt övertygad om att alla med en fot i verkligheten förstår att det har med det att göra.

Men samtidigt är det intressant att se vissa politiker kommentera detta, politiker från partier som länge verkat för mångkultur. Att mångkultur ska vara en väg till integration.

Ni vet, att människor som kommer till Sverige ska behålla och värna sin nationella tillhörighet i Sverige – i stället för att bli en del av den svenska.
Och ja. Det finns de som kan ifrågasätta samtliga övriga partier som haft den hållningen, och i många fall fortfarande har den hållningen.

Här kan jag tycka att samtliga övriga partier behöver växa till sig och förstå bekymret med mångkultur och integration. Att i stället lägga fokus på assimilation, och för den delen ökad återvandring.

Jag hoppas därtill att man överväger ett stopp för beviljade uppehållstillstånd från regeringshåll.

Avser S lägga ned Lycksele Lasarett?

Av , , 20 kommentarer 20

Jag var en av de knappt hundra som hade äran att kolla på Socialdemokraternas pressträff där Magdalena Andersson tillsammans med fem regionpolitiker försöker driva opposition mot regeringen p g a inflationskrisen samt de tuffa ekonomiska lägena i regionerna. En av dessa regionpolitiker var Region Västerbottens Peter Olofsson. Han nämnde att det prognosticerade underskottet i regionen motsvarar ett akutsjukhus. Vilket akutsjukhus säger han inte.

Det var i alla fall uppenbart tydligt att presskonferensen var kallad tillsammans med regionpolitikerna i ett försök att samla medialt intresse för Socialdemokraternas oppositionspolitik på riksdagsnivå. Det sagt så bör man komma ihåg att Socialdemokraterna styrt Region Västerbotten i generationer där man tillsammans med övriga sjuklöverpartier har prioriterat Norrlandsopera, champagneprojekt och annat som i stället hade kunnat läggas på vård och vårdpersonal. Det har dock Socialdemokraterna regelbundet vägrat att göra vilket har gett oss resultatet vi har i dag: beroende av hyrpersonal och ett nedstängt BB i Lycksele som tydligen ska tas över av en privat aktör (efter en lång och dyr upphandling).

Det kommer bli en intressant budgetprocess, och den kommer tyvärr dröja fram till i höst. 

Jag hoppas inte att Västerbottens Socialdemokrater får för sig att lägga ned BB i Lycksele, och skylla på att regeringen inte kunnat stävja den inflation Socialdemokraternas politik bidragit till att skapa. Om det nu blir så vet ni var ni läste det först.

 

Regionstyrelsen 7 mars i korthet!

Av , , 3 kommentarer 15

Handlingarna till regionstyrelsen finns här. Jag skriver detta inför att styrelsemötet börjar – efter gruppmötet – just efter vi lämnat in våra yrkanden.

Vill särskilt lyfta vikten av vårt initiativ som hanteras idag på styrelsen. Mer om det går att läsa i detta tidigare blogginlägg.

Utöver det lämnade vi även in yrkanden avseende justering av nivåerna i ersättningsmodell för Hälsoval primärvård Västerbotten 2023, där vi stryker en skrivning under avsnitt 1.3.6, rad två; “gömda flyktingbarn och papperslösa barn”.

Om man kommer till Sverige utan tillstånd eller gömmer sig i Sverige utan att söka asyl befinner man sig olagligt i landet. Man är då inte flykting, utan en illegal migrant. Vänstern älskar dock att blanda ihop dessa begrepp för att förvirra. ”Papperslösa barn” är inte heller ett juridiskt begrepp. Termen ”papperslös” är ett eufemistiskt paraplybegrepp för personer som sökt uppehållstillstånd och nekats av migrationsverk och domstol, men i stället för att lämna landet som krävs enligt lag går man under jorden. På ren svenska: trots en av världens mest generösa tolkningar av asylrätten har de fått avslag och de är inte papperslösa eftersom de har fått ett papper på att de ska lämna landet.

Därtill en viktig korrigering för ”justering av nivåerna i ersättningsmodell för Hälsoval tandvård Västerbotten 2023″ där vi stryker tillägg för vad underlaget kallar ”nyanlända svenskar”.
Hos privata tandvårdskliniker har vi sett en styrning mot att neka barn som har svenskt medborgarskap, medan man premierar asylbarn.. I ljuset av det är det inte rimligt att stärka ersättning till vad man kallar, gruppen, “nyanlända svenskar”, motsvarande 750 kr.
Dessa medel bör i stället gå till en generell höjning av kapiteringen.

När det gäller ”Revidering av riktlinje för investeringar i Region Västerbotten”, föreslog vi i första hand återremiss utifrån Sverigedemokraternas förslag på delegationsordning, i andra hand avslag för revidering av riktlinje för investeringar.

Fastighetsinvesteringar är den väsentligt tyngsta delen av investeringsplanen framöver. Det är av yttersta vikt att fullmäktige ges insyn kring fastighetssituationen, både på strategisk nivå och objektnivå.
Sverigedemokraterna invände kring en del av skrivningarna på den föreslagna delegationsordningen.
Vidare har vi länge sökt en klar redogörelse för fastighetsnivå inom styrelsen utan att få en klar redogörelse på objekt/behovsnivå.
Därtill menar vi att fullmäktige behöver ta ställning kring revidering av investeringsstrategin, då föreslagen delegation inbegriper en befogenhet om 50 miljoner kronor för en förvaltningschef. Detta menar vi faller inom fullmäktiges principiella beskaffenhet.

Vi lämnar även ett förslag till tillägg avseende ”svaret på revisionsrapport nr 1-2/2022 – Granskning av delårsrapporten per augusti 2022”.
Sverigedemokraterna har haft väl avvägda förslag till en bra styrning i budgetförslag likväl som i verksamhetsplanering för regionstyrelsen. Detta för att säkerhetsställa verkningsfulla och effektiva indikatorer. Tillägget är således: ”Regionstyrelsen ser arbetet med viktning som centralt i det fortsatta arbetet för att säkerställa en god rapportering likväl som en god verksamhetsstyrning.”

Även om vi i första hand helst ser att våra förslag på de mer formalistiska områdena vinner gehör ser vi skäl att komma med förslag för styrelsens fortsatta arbete utifrån den av fullmäktige beslutade regionplanen. Majoritetens regionplan. Vi har särskilt lyft fokus på viktning, det vill säga: prioriteringar, något som även revisionen har lyft som en brist.

En synnerligen angelägen indikator som majoriteten tagit fram i sin verksamhetsplanering, som rimligen behöver bli föremål för viktning återfinns under mål 7, “Antal beslutade åtgärder i kompetensförsörjningsstrategin som är påbörjade”. Där gränsvärdet är satt till numerären: “5”.

Att indikatorer från olika nämnder har väsentligt annorlunda relevans för måluppfyllnad är också viktigt för regionstyrelsens fortsatta arbete. Detta har även Sverigedemokraterna uppmärksammat i fullmäktige under debatter kopplade till ekonomistyrning och budget.

Den egendomliga sjuklövern i Region Västerbotten!

Av , , 19 kommentarer 21

Jag svär ytterst sällan, men jag kom på mig själv med att vara fruktansvärt frustrerad efter regionstyrelsen och det finns förstås bitar som spelar in i det.

Vilka bitar då? Jo, det var synnerligen märkligt att regionstyrelsen skulle peta i vilken pension en tidigare ledamot i regionstyrelsen skulle ha för att säkra en god pension för berörd. En annan “trevlig bit” är att bara för ett tag sedan slutade en kvinnlig moderat profil från Skellefteå uppdraget som strateg för externa relationer. Ett administrativt låtsasjobb inom lobby. Därefter tillträdde en kvinnlig moderat profil från Skellefteå samma uppdrag. Två olika personer, men med till synes påminnande profil.

Det hela blir emellertid lite märkligt när man ser att alliansen (låtsasoppositionen) tar meningslösa administrativa uppdrag samtidigt nu börjar överväga minska antalet administrativa tjänster. Moderaterna tycks ha något oklart planekonomiskt styrsätt där man enkelt ska skära bort hundra tjänster oaktat vilken verksamhet; om det är viktig vårdnära administration eller om det rör sig om verksamhet som till exempel ovan nämnd strateg för externa relationer. Sossarna tycks ha ett lite mer realistiskt förhållningssätt där man vill se över vilka tjänster det kan röra sig om.

Problemet är förstås att det inte räcker långt om det nu rör sig om hundra tjänster. Generöst kan man kanske räkna på sjuttio miljoner kronor – när underskottet som lyfts är närmare tusen miljoner kronor.

Det är dags att övriga partier också börjar förstå att de stora kostnader vi har i att exempelvis driva norrlandsopera, eller att annan politikerbeslutad – skattefinansierad kultur – innebär medel som kan gå till att få till bättre arbetsvillkor för vår vårdpersonal. Vi kan få ett lägre underskott genom att faktiskt göra rimliga bortprioriteringar och fokusera på det som brukar kallas kärnverksamhet.

Självklart måste vi även dra ned politikerarvoden och meningslösa administrativa tjänster. Många besparingar behövs och det innebär att politiker vågar ta ansvar. Återigen: vad har en strateg för externa relationer för syfte? Vilket mervärde skapar det för sjukvården? Inget. Om det blir ett självändamål för politikerna att skapa sådana administrativa låtsasjobb så har vi ett problem. Det visar vilken inställning man har till skattebetalarnas pengar.

Även om jag välkomnar att S och M nu tycks haka på vår linje att skära i administration, så måste vi politiker våga välja bort de uppgifter och den verksamhet som inte är central för vår verksamhet. Moderaternas lösning låter lockande, men den är dålig eftersom den har noll effekt. Sossarnas linje är bättre, men man törs fortfarande inte ta ansvar.

Avveckla verksamheter vi inte behöver; hbtq-diplomering, genderbudgeting, jämställdhetsintegrering, lobbyism och så vidare. Om ingen utom SD törs leda och prioritera mellan verksamheterna – så tror jag i ärlighetens namn inte att folket får klara alternativ att rösta på heller.

Det hela är mycket enkelt: politiker måste leda genom exempel. Det innebär att vi INTE frångår regelverk gällande pension och hittar på egna lösningar för att gynna våra plånböcker, samt att INTE ta på sig meningslösa administrativa tjänster samtidigt som man säger att man vill kapa på administrationen.

Majoritetens besynnerliga Regionpolitik!

Av , , 25 kommentarer 27

I Regionen var endast Sverigedemokraterna för att regionen måste ta ansvar för BB i Lycksele – på riktigt. Det innebär att man som politiker inte ska försöka skjuta över ansvaret eller skylla ifrån sig.
Vi har skrivit och fått några debattartiklar publicerade i ämnet ett par veckor efter vårt förslag till beslut i HSN var inlämnat.

Därför var det glädjande att även se en insändare i ämnet i VK, där skribenten också ser problem med detta. Styret är nämligen redo att släppa allt till den ”fria marknaden” som de ofta kritiserar. Eller som man i stället kan uttrycka det: det är märkligt att se majoriteten skyffla ifrån sig ansvaret på privata aktörer, inte minst i ljuset av den svansföring man haft inför valet kring ”vinster i välfärden”.

Det är möjligtvis smidigt och bekvämt för styret för då kan man skylla allting på marknaden när det efter ett tag visar sig att det inte kommer lösa någonting. Men vi lever i en representativ demokrati, vilket innebär att det är ytterst politikerna som måste ta tag i problemen när det handlar om vår välfärd. Det handlar helt enkelt om ansvarsutkrävande, ett ansvar som majoriteten försöker undvika.

Administrationen i Regionhuset!

Av , , 3 kommentarer 31

Läste en debattartikel i GP där vårdenhetsöverläkare problematiserar administrationen inom koncernkontoret i VGR. Debattartikeln titulerad ”slakta all meningslös verksamhet på sjukhusen som inte är vård”.

Jag tänkte direkt att det där är en debattartikel som svårligen någon inom förvaltningen känner att de vill svara på.
Jag läste ett utmärkt svar, en kommentar inifrån på reddit där en användare lyft samma debattartikel.

Det finns absolut verksamheter inom regionhuset som går att direkt göra besparingar inom. Det gör det. Kommunikatörer, memeolog, etc. Men det är samtidigt viktigt att komma ihåg att en hel del administration faktiskt behövs. Exempelvis behöver vi ha administration för att kunna få ta del av vissa riktade bidrag från stat (även om man som regionpolitiker kan tycka att generella statsbidrag kan vara mer värdefulla så får regionpolitiker någonstans gilla läget – eftersom riktade bidrag riktas från statlig nivå). Forskning, HR, Ekonomi, Beställning, Folkhälsa, Juridik, IT, etc.

Vi har löpande som enda parti försökt göra besparingar där det varit möjligt inom administration. Det är emellertid inte så att all administration går att skära bort med ett alexanderhugg. Tyvärr.
Den administrationen som vi emellertid snabbt kan göra besparingar inom är den som övriga partier i regionen valt att införa.

Vill också skriva ett stycke särskilt kring att många av de som jobbar inom regionkontoret gör ett väldigt bra jobb. Många ett nödvändigt jobb. Jag vet med mig att det finns ett bekymmer med ett slags vi-mot-dom tänk mellan sjukvård och regionhuset, och vill understryka att jag sett många tjänstemän jobba med att fastställa skyddsutrustning för vårdpersonal sena fredagkvällar under pandemin. Inget de behövt göra. Något de valt att göra.

Vi jobbar för regionen tillsammans. Det är viktigt att komma ihåg. Sen kan styrningen vara mer effektiv, det är jag övertygad om. Färre och mer kvalitativa indikatorer. Skära bort onödig politikerbeslutad administration. Det finns absolut åtgärder att göra.
Prioritera vård och vårdpersonal över politikerstyrd och skattefinansierad kultur, Märkliga projekt och lobby (ex den snart stundande Region Västerbotten på Grand Hôtel) och politikerorganisation, med mer.

Men det absoluta flertalet vill få allt att fungera så bra som möjligt, tillsammans.

Just. Såg någon som undrade mer specifikt hur och vilka besparingar vi gör i vår budget. Har ett inlägg på bloggen som visar upp samtliga tre alternativ till regionplan och budget. Länk här.

Bra kontroll mot förseningsavgifter och bluff-fakturor!

Av , , 4 kommentarer 17

Såg att VK skrivit en artikel kring Ekots artikel kring regionernas kostnader för sent betalda fakturor.
Artikeln är en sån där mindre kvalitativ. Man har egentligen sammanfattat ekots.
Nåväl.

Det finns skäl att lyfta upp ett regionalt perspektiv. I Västerbotten ligger kostnaderna för 2022 på motsvarande 590 tusen kronor, vilket – om indikativt för en femårsperiod – står sig högt även jämfört med Region Värmland.
Region Värmland uppmärksammades särskilt i media kring detta.

Naturligtvis är det inte bra att förvaltningen inte betalar fakturor i tid.
Dock, det finns en förklaring till en del av förseningsavgifterna: kontroll av blufföretag som försöker stjäla skattepengar genom att skicka ut bluffakturor till Region Västerbotten. Det är i dag ett problem som förvaltningen gör allt de kan för att stävja. Ifall åtgärder mot bluffakturor inte vidtas hade kostnaderna varit högre än kostnaderna för försenade fakturor. Det som kan få ner svinnet gällande förseningsavgifter är att förvaltningen ser över sina rutiner kopplat till hanteringen av fakturor; i sammanhanget en relativt enkel åtgärd som dessutom är billigare än att anställa mer personal, då en tjänst ligger i ungefär samma härad som den halvmiljonen kronor svinnet kostar idag.

Vi har lagt ett initiativ i ämnet inför regionstyrelsen nästa vecka.

Det regionala perspektivet som jag kommer med är: man löser inte krisen i vården genom ändrade rutiner för fakturering.
Tycker det blir märkligt när lokalmedia slänger sig med begrepp som 60 miljoner. Även om försöket inte är att vilseleda, så finns det en risk att det skapar en felaktig bild över hur stort problemet egentligen är inom regionen.
Man gör väl i att komma ihåg att alla någonstans gör vad man kan för regionen. Det absoluta flertalet av de som betalar fakturor, precis som de som jobbar inom vården – och alla andra inom regionen – gör det med regionens bästa för ögonen.

Betala en massa för förseningsavgifter är inte bra. Svinn är aldrig bra. Samtidigt bör 0,5 miljoner kronors svinn sättas i relation mot ett budgeterat resultat motsvarande -300 miljoner kronor, vilket i sig, mest säkerligen kommer visa sig vara högt räknat.
I det stora hela finns det andra problem inom vården som måste få större fokus. Vi försöker få saker bra tillsammans!