Häromdagen stiftade jag bekantskap med ett par vaccinationsmotståndare när det gällde corona. Vid mötet kom jag osökt att reflektera över faktaresistens och kunskapsresistens. Vid ett tillfälle använde jag ordet vaccinationsmotståndare. Det förklarade bestämt att det inte var just vaccinationsmotståndare. Känns det bekant, när någon säger, jag är inte rasist men….. De två jag mötte hade bestämt sig för att de inte skulle vaccineras. Jag gjorde några försök att använda det filosofiska verktyget att resonera om etik och moral det vill säga normativ etik om fel och rätt för att få dem att se sitt ställningstagande från andra håll och perspektiv än sitt eget ”man vet aldrig vad som kan ske i framtiden om man vaccinerar sig”, ”jag känner en som vaccinerade tig mot fågelinfluensan och blev mycket sjuk”, etcetera, fick jag höra.  Skulle de smittas bidrog de ju till smittkedjan för andra och fler skulle smittas, förklarade jag. Till saken hör att min färdighet i retorik och argumentation icke är den allra sämsta. Ett försök att ställa deras egen risk för komplikationer mot deras risk att själva bli smittade och en möjlig allvarlig och lång sjukdom. Detta genom att referera till det stora antalet sjuka och döda på grund av covid19. ”Hur vet vi man att orsaken faktiskt är covid19”? blev repliken. Därvid upptäckten av deras kunskapsresistens när jag refererade till nyhetsrapportering, vittnesmål från vårdpersonal och otaliga expertkommentarer. Eftersom de redan hade bestämt sig för att vaccination var riskfylld var de inte mottagliga för annan kunskap. Den moderna människans mekanismer för mottagning av kunskap hade därmed slagits ut. En annan slutsats blir att, man tror det man vill tro på.

Fakta resistensen kan vara ofrivillig genom att man helt enkelt inte förmår att tillgodogöra sig fakta. Den kan vara för komplicerad eller kräva särskild kunskap för att förstås. Däremot är kunskapsresistensen frivillig. Man kan välja bort att ta till sig kunskap. I synnerhet kunskap som vederlägger att man har fel. För kunskap räcker det inte med att tänka tankarna utan man måste tro att det är sant också. Det kan kallas försanthållande. Jag tror att covid19 är farligt om jag tror att det är sant att man kan bli sjuk av just covid19. Jag tror att många har blivit smittade av just covid19 om jag håller det för sant. Det finn säven flera grader av ”tro och sanning” som troligt, sannolikt och sant. Fakta är det som faktiskt är sant, rent vetenskapligt. Men för att ta till sig kunskap som sådan räcker det med att man tror att det förhåller sig så. Med detta som utgångslägen kan man föra resonemanget om etik och moral och ställa sig frågor som exempelvis, är det fel att låta sig bli smittad och därmed bidra till att smitta andra och är det därmed fel att inte vaccinera sig. Om detta är fel blir det rätt att vaccinera sig om man vill ta hänsyn till andras liv och hälsa. En slutsats skulle kunna bli är att den som bestämt sig för en viss sanning är heller inte mottaglig för annat än det den vill tro på. Kunskapsförmedling räcker inte fram om man inte får människor till att tro att det är sant. Den som exempelvis inte tror att rökning kan orsaka cancer är heller inte motiverad att sluta. Därför kan man även säga att den som tror att vaccin mot covid19 kan orsaka framtida skada är därför starkt motiverad att inte vaccinera sig, såvitt den är fakta resistent. Därför är det viktigt att förmå sig föra ett filosofiskt resonemang från annat perspektiv än sitt eget.

Att ”yngre människor” inte i samma utsträckning är villiga att vaccinera sig mot corona/covid19 och det är fakta, är jag ytterst besviken. Oavsett om det är frivilligt att vacciner sig borde man enligt min syn på samhällskontraktet ändå vaccinera sig. En ovaccinerad person innebär en potentiell smitto länk till andra, oaktat att den som är vaccinerad ändå skulle drabbas lindrigare. Dessutom finns det risk för allvarlig sjukdom även för en yngre person. Till detta kommer att den drabbade ”frivilligt” belastar sjukvården och även får lida en del själv. Vaccination kan även i viss utsträckning mota mutationer som inte helt okänt dykt upp. Detta gäller inte dem som har antikroppar mot detta virus. Notera att det handlar om en pandemi och inte något i likhet med en tidigare vanlig influensaepidemi. Ett filosofiskt resonemang med etik och moral som grund slår hårt mot vaccinationsmotståndares argument mot vaccination. Det ser ut att finnas starkare argument för att vaccination förhindrar allvarlig sjukdom och smittspridning än att vaccination skulle skapa framtida men. En annan moralisk synpunkt är konsekvensen av smittspridning ställd mot den egna risken för vaccinationsmotståndaren, där hänsyn till många människors hälsa. Att vägra vaccination skulle betyda att vara egennyttig och egoistisk oavsett rädslan för den egna framtida hälsan. Här kan utilitarismen vara riktig det vill säga att ”det som är bra för många människor är det rätta”, att maximera nyttan och motsatsen skulle vara fel. Vaccination mot farlig och riskfylld sjukdom som har bidragit till en pandemi är rätt och motsatsen fel. Ju snabbare folk vaccinerar sig desto större sannolikhet finns även för att mota en sannolik förekomst av muterade virus under hösten. Du ovaccinerade, som av hälsoskäl kan vaccinera dig, vaccinera dig snarast!