Vilket samhälle?

Vilket samhälle vill vi ha är en av de viktigaste frågorna man bör ställa sig.  Inför ett riksdagsval är det särskilt nödvändigt att ställa sig denna fråga. Även om det är komplicerat och i viss grad något oförutsägbart att veta vad som blir följden av vad ett val på ett avsett parti leder till gäller dessa frågeställningar. Några partierna på de olika fronterna har förflyttat sig längre ut vilket innebär att dem på den andra sidan ligger längre ifrån. Det stora partiet Socialdemokraterna på den vänstra sidan har flyttat sig något mot mitten. Detta och en vis grad av ”partiradikalisering” medför tydligare och större polarisering.

I senaste riksdagsvalet blev resultatet följande. 1 330 325 (20,3 %) väljare röstade på det högernationalistiska partiet SD. 1 881 682 väljare (29,05 %). Vilka av dessa 1 881 682 väljare som förstod att de bidrog till att ett högernationalistiskt parti med endast omkring en femtedel (20,3%) av rösterna skulle komma att dominera regeringspolitiken? Dem som valde att inte rösta på något av partierna M, KD, L och SD var 3 165 711 väljare. Det vill säga 48,87 procent.

Demokratin har talat och valresultatet är naturligtvis helt korrekt och behöver därmed accepteras. Det kan ändå talas om bräcklig makt för det kritiserade Tidöavtalet. Detta är känt väl för riktigt många. Demokrati innebär även att naturligtvis inte behöva sympatisera med en viss politik och kunna invända och uttrycka andra meningar. Kalla därför inte regeringskritiker för odemokratiska.

Min grundade uppfattning är att många verkligen inte förstod vad ett visst val skulle kunna innebära för samhället. Men många väljare var naturligtvis helt införstådda med följderna av deras partival. Några av dem valde det minst onda genom att de möjligen förstod att en röst på M, KD eller L skulle innebära en högernationalistiskt styrd regering. Dock var deras aversion mot det rödgröna så stark att de ändå valde med stor risk en högernationalistiskt styrd regering.

Vad generösa löften har inneburit för valresultatet när resultatet av riksdagsvalet 2022 blev så jämnt kan det finnas anledning att spekulera om. 6 547 801 personer deltog i valet. Skillnaden mellan blockens valresultat var mindre är en (1) procent det vill säga cirka 65 478 väljare.

Demokratins yttersta möjligheter stärks av att vara kritisk och ifrågasätta. För den skull krävs tillgång till tillförlitlig information. Tillförlitlig information är den som är tillgänglig och sann och intet väsentligt har förtigits. Till sist är det ytterst människans moral och etik som avgör tillförlitlighet och trovärdighet.

2 kommentarer

    • Villy Hansen (inläggsförfattare)

      Knapptryckarna ryms inom demokratibegreppet. En intressant reflexion kan vara att vilka andra partisympatisörer som helst kan välja att använda knapptryckarna som påverkansmetod.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.