Kategori: Filosofiskt

Alternativa politikers framgångsfaktorer

Av , , 2 kommentarer 0

Varning! Alla eventuella kopplingar till verkligheten kan vara tillfälliga.

En ny politisk logik har skamlöshet som riktmärke. Den har visat sig vara lyckosam. Skulle man ha den mista släng av på dygdetik (en normativ etik som betonar goda handlingar och det goda) i botten av sitt inte är det kanske kört. Liberalistiska uttryck är ett märkbart hinder i politiska samarbeten för den alternativa politikern.

Hur länge och i vilka följande tider den alternativa politikern kommer att överleva kan jag naturligtvis inte uppskatta men det gick vägen över detta riksdagsval.

dygdetik – Sök (bing.com)

De nya alternativa framgångsfaktorerna och strategin i framgång för en alternativ politiker

  • Misshandel av sanning och skylla ifrån sig på någon annan är en effektiv metod om man ställs till svars för något obekvämt.
  • Blir man anklagad för inte ha uppfyllt givna löften är det helt accepterat att påstå att alla löften faktiskt är uppfyllda trots att det finns tusentals vittnen och bevis om motsatsen.
  • Att vägra tala med viss utvald media är en annan metod.
  • Att inte acceptera domstolsväsendets egen förmåga är viktig för alternativa politiker.
  • Omdefinition av ord och begrepps betydelse som exempelvis, ”samarbeta med” till ”samtala med” är väsentlig. Flera andra exempel finns.
  • Det är viktigt att mera skylla på andras tillkortakommande än att bemöda sig om att försvara sitt synsätt.
  • Minimalisering och förringande av begrepp som sanning och fakta till valfri tolkning är viktig taktik.
  • Allt i stort sett ”allt” är tillåten även allvarliga moraliska svek om det gäller att segra över och knäcka det motsatta blocket.

Svårfångad sanning

Av , , 2 kommentarer 2

Sanningen synnerligen så svårfångad. Ofta får osanning framsteg framför sanning. Donald Trump blev profet för fejknyheter och osanning. Fakta är det som är sant. För att kunna ta emot fakta som egentligen kan kallas kunskap behöver det finnas tro på det. Man litar på det man tror på. Tro är förfaktahållande. Påståendet att man tror på det man vill tro på är sannolikt hållbart. Därför är kunskapsresistens en stor fara. En av de mest givande kurser jag läst på universitet är vetenskapsteori. Av detta blev jag lite ”yrkesskadad”. Som en nyttig belastning ökade min grad av misstro något. Kanske en nyttig åkomma?

Inför ett det svenska riksdagsvalet gavs många vallöften. Ett helt folk kunde se hur flera av dessa löften inte uppfylldes. En uppsatt politiker påstod ändå att ”alla vallöften hade uppfyllts”. Det var många inte överens om. Det var svårt att tro på när fakta i form av inspelningar kunde ses gång på gång om vad som egentligen sagts. Vilken sanning segrade? Det sägs av flera politiker att om Sverige hade flera kärnkraftverk vore elpriset betydligt lägre. På en gemensam och öppen europeisk elmarknad sätts priset på marknaden av dem som betalar bäst. Båda kan inte vara sant. Ett av påståendena är osanning. Frågan man kan ställa sig är om fakta i ett inlägg om avgivna av vallöften är sanna eller att de faktiskt har uppfyllts enligt påståendet att ”alla vallöften hade uppfyllts” är sant. Skulle det vara så att vallöftet är sant och att de uppfyllt är falskt förlorar denne politiker i tilltro.

En annan politiker gav löfte om en lösning av ett problem som skulle vara ”på plats” ett visst datum. Lösningen kom inte ”på plats” det kunde alla höra, läsa, se och förstå. Betydelsen ”på plats” uppfattade i stort sett av alla, som på plats och i tid för att ett bestämt datum utlovades. Men denna politiker sade ändå till alla att ”lösningen var på plats detta datum”. Med andra ord var inte allt detta sant. Vad var då sant?

Någon menar att det alltid finns experter som ”påstår saker och ting”. Så kan vi inta ha det om vi vill komma framåt sade hen. Vad gäller sanning finns det vetenskapsförnekare. De tror endast på det de själva vill tro på. Är det verkligen sant att jorden är rund? Jag finner inget bevis för det sade en.  En vanligt förekommande förnekelse är om det ens existerar en klimatkris. Kan det verkligen vara sant att det råder klimatkris? Kunskapsförnekelse kan alternativt ha sin grund i att det kan krävas särskild expertkunskap för att avgöra sanningshalten. Men det finns även dem som tror på konspirationsteorier. Då får man lita till experter.

Om det står en häst utanför mitt fönster och det faktiskt gör det, är det fakta därför sant. Ett visst påstående kan endast ha ett sanningsvärde. Det är antingen sant eller falskt, men aldrig båda samtidigt. Slutsatsen är att endast kan vara fel eller rätt i ett påstående. Ibland kan det vara svårt att avgöra vem som har rätt eller fel. Men ofta är det relativt lätt när det gäller sanningsvärdet av vad någon har påstått, lovat eller sagt när många har hört, sett eller läst och därmed förstått. Därför är det ofta svårt att förneka en sådana sanningar med bibehållen trovärdighet. Ändå förnekas det trots allt. Men varför görs det ändå mitt framför tusentals vittnen?

 

Ogenomförbart blev bättre framtid

Av , , 1 kommentar 0

I min framtidsbild av hur den politiska utvecklingen verkligen kommer att gestalta sig ser jag att humanismen, liberalismen och empatin kommer att återta sin tidigare position. Med anledning av riksdagsvalets resultat såg vi tyvärr då en dystrare utveckling.

De människofientliga och inhumana förslagen till utredningar och åtgärder som regeringen föreslag kommer inte att genomföras. De flesta av förslagen kommer att dras tillbaka redan om en och annan månad. Som utredningsförslag passerade de redan då gränsen för mänsklig värdighet.

Ett antal politiker har vaknat till och insett att de inte kunde medverka till att skapa det angiverisamhälle som föreslagits. Politikerna har även insett att det är ovärdigt att ens föreslå att beslutet om permanenta uppehållstillstånd skall kunna dras in. De inser helt enkelt att det inte är humant att rikta sig till omkring 300 000 invandrare som enligt rådande lagstiftningen fått permanent uppehållstillstånd och göra deras liv osäkert och misstänkliggöra dem. En hög politiker bakom kulisserna har något hånfullt sagt ”har man rent mjöl i påsen skall man inte vara orolig”. Den lagstiftning som redan finns inom migrationsområdet räcker till anser man i de politiska kretsarna utom ett parti som motsätter sig detta. Förslaget om utvisning på grund av ”bristande vandel” slängs i papperskorgen för man inser att den hör till trettiotalets Sverige.  Dit vill endast ”folkhemspartiet” tillbaka.

”Folkhemmet” var endast en vision och en metafor – utan särskild politisk målsättning. I Sverige har begreppet folkhemmet kommit att associeras med Sveriges socialdemokratiska arbetareparti. Folkhemmet var ett begrepp som statsministern Per Albin Hansson myntade i ett radiotal 1928 och som Socialdemokraterna därefter använde. Dit har SD tidigare sagt att de drömmer sig.

En önskan om ett Gott Nytt År till alla bloggläsare, vilsegångna politiker, icke vilsegångna politiker, invandrade, asylsökande och alla andra.

 

Dilemma

Av , , 1 kommentar 0

Man vill faktiskt inte vara en ”gnällig pensionär”. Därför kan jag försättas i ett så kallat dilemma. Se Wikipedia. På samma gång som jag vill uppmärksamma oönskade och menliga företeelser, skeenden och ting i omvärlden eller sådant som är till förfång för mig själv vill jag heller inte få namn om mig att vara gnällig.

Dilemma – Wikipedia

Däremot kan det enligt vad jag uppmärksammat förekomma en viss orättvisa. Om man däremot är ung eller medelålders uppfattas oftast denna typ av uppmärksamhet och kommentarer för ” menliga företeelser, skeenden och ting” som mera positiva.

Dessutom är det inte alltid till fördel att vara budbärare av negativa ting. Så var det häromdagen när en opposition gav negativ kritik till en regering. Repliken blev, ”ni är bara dåliga förlorare, inse att vi vunnit”. Vuxet eller?

Skulle man kunna tänka sig att ifall kritiken vore mera konstruktiv, mindre affekterad, av saklig karaktär med trovärdiga motiveringar att den inte uppfattades som gnäll. Dock borde man ändå som Leif och Billy någon gång kunna säga ”men gud förbannat” om miserabla företeelser. Det som även förvärrar uppfattningen om gnällighet är frekvensen. Det innebär att man endast har högst några gånger på sig att upprepa saken och då helst med lång tidsförskjutning.

Den mest minnesvärda protesten jag varit med om inträffade tidigt sjuttiotal i en av Chalmeristernas förstamajtåg i Göteborg. Sist gick en student i klämmig vit overall med minst hundra påsydda tygmärken och skylten ”Ner Med Allt”.

Jag minns en av mina vänner för längre sedan som sade, ”det är svårt att se rik ut när man åker kommunalt”. Men det är mycket klokt gjort.

Inget kommande nyårslöfte men jag skall bättra mig fast det är lite svårt med denna regering denna gång.

Lögnen, löftessvek politiska verktyg?

Av , , Bli först att kommentera 2

En pålitlig och god människa ljuger inte och håller alltid vad den lovat sade fadern och tittade pojken djupt i ögonen. Kommer man från enkla förhållanden måste man anstränga sig annars kan det gå det riktigt illa, fortsatte han.

Det är snart fyrtio år sedan men han den lille pojken glömde aldrig de orden. Inte en enda gång i livet svek han sin fars ord. Detta skulle han även lära sina barn. Men en dag klev han in i politiken.

Lögnen som politiskt verktyg verkar vara accepterat hos allt för många politiker, väljare och andra sympatisörer. Som faktaexempel i senaste valrörelsen kan nämnas, ”rösta på oss vi skall sänka bensinpriset med tio (10) kronor” eller ”vi lovar kompensation före jul till er med höga elkostnader”. En annan lovade dyrt och heligt att inte samarbete med ett högernationalistiskt parti men bröt löftet med motiveringen att det inte var hen personligen som gav löftet. Det förstår man för hen visade sig inte vara Människa att hålla ett löfte av detta slag Med förevändningen att det inte var ett personligt löfte utan ett löfte som gavs för gruppen.

En annat partiLedare har taktiken att ”säga en sak före ett val och ha rätt att göra en annan sak efter vaLet”.

Ett parti på högerbranten använder taktiken att ge löften men sedan inte anse sig behöva hålla löften om ”verkligheten skulle dyka upp” som att verkligheten inte alltid fanns närvarande. I sann Trumpanda och Putinanda rör sig dessa i en alternativ verklighet. Det tragiska är att allt för många tror på den alternativa verkligheten.

Det lyser väl igenom något att jag hyser tro på dygdetik. Dygdetik – Wikipedia

Pensionärens tid

Av , , Bli först att kommentera 3

En pensionär har i vart fall så kallad oreglerad tid. Ofta hör man att pensionärer har så mycket tid att de inte behöver hushålla med tiden. Det sägs inte sällan om pensionären något raljant ”alltid är ledig”, eller ”ofta har så mycket att göra”. Yngre människor i trettio-fyrtioårsåldern beklagar sig ibland över att de nödgas ”planera sin tid”. Det är förståeligt. Men hur ligger det till med värdet av tid för oss människor vilken kategori vän än kan sorteras in under?

Pensionären tid är naturligtvis lika viktig som den yngres tid. Pensionärstiden har dock en annan karaktär av några tillägg. De yngre i trettio-fyrtio års åldern har trettio-fyrtio år längre kvar att leva än dem som är omkring sjuttio år. Om man som människa skulle leva sin statistiska tid om åttiofem år har dessa yngre ännu mera tid kvar, som omkring minst femtio år. Jag skulle gärna stå ut med att ”tvingas planera min tid” om jag fick ytterligare fyrtio år än de år jag sannolikt har kvar.

Sedan tidig skolålder har jag fram tills jag pensionerade mig vid sextiosju år ålder för fem år sedan oftast behövt planera, ta hänsyn till tidsgränser och nyttja tiden effektivt. Nu behöver jag inte det längre och vill faktiskt inte ens överraskas av plötsligt uppdykande ting typ deadlines eller uppgifter. Men om jag ändå har något inbokat som jag vill göra och ser framemot kanske jag inte ens vill skjuta upp det en enda dag? Då kan det inte sällan anses att jag borde kunna flytta på det, för jag har ju ”nästan ”all tid i världen”. Från ett perspektiv är de inte helt sant. Jag har nu trettio-fyrtio år mindre kvar. Därför är hushållningen och hanteringen av tid helt och hållet min syn på min egen tid.

Det har tagit mig flera år att klara synen på pensionärstid och att pensionärstiden inte heller är av annan dignitet än ens var tidigare. Jag behöver inte nu längre ständigt jaga ”nyttiga uppgifter” att göra för att må bra och känna värdfullhet.

Det oväntade

Av , , Bli först att kommentera 0

Både oväntat och väntat inträffar oftast ändå helt oväntat. Nästan allt oväntat av större betydelse hade man inte alls väntat sig. Det sägs vara skonsamt och bra att man inte vet vad som skall hända. I vart fall vad gäller vad som drabbar olyckligt. Av detta kan vi både lära och glömma. För glömma lätt gör vi även av utomstående katastrofer. Vem väntade sig en pandemi trots att flera vetenskapspersoner hade sagt det? Vem väntade sig att den ryska regimen skull vakna till och invadera, förstöra, döda och terrorisera det ukrainska folket? Vem kunde tänka sig att två flygplan skulle köra in i Word Trade Center, Twin Towers 2001? Själv kunde jag inte ha tänkt mig att 2004 demolera en bil när jag körde på en älg en mörk vinterkväll. Jag kunde heller inte i mina yttersta tankar tänka mig att jag 2017 skulle genomgå en stor hjärtoperation och komma ut med grav hjärtsvikt vilket jag skrivit om i ett tidigare blogginlägg.

Man behöver alltid fråga sig vad man kan glädja sig åt trots att detta är en svår fråga av existentiell karaktär. Att hitta glädjeämnen kommer inte helt av sig själv. Man behöver anstränga sig. Ge tankarna tid att komma. I dessa tider är det i synnerhet viktigt att anstränga sig i sökandet efter goda och positiva ting. I valkampanjerna fick vi inte hela sanningen. Många missade det goda som fungerade bra. Men nu är det dags att anstränga sig. Men det finns ordspråk för sådant som ”lättare sagt än gjort”.

Man kan säga som engelsmännen sägs säga, ”när det är som sämst kan det inte bli sämre, bara bättre”. Elle vad sägs om att när det är bra säga, ”så här skall man ha det när det är som sämst”.

Sannolika och sanna förutsättningar

Av , , Bli först att kommentera 1

Premisser (förutsättningar, antaganden och utgångspunkter) för att kunna dra slutsatser om politik, styrning, formellt- och informellt inflytande och demokrati. Premisser för att formulera nya antaganden och frågeställningar.

Premisser

  • En betydande faktor för riksdagsvalets avgörande var bensinupproret och att både SD och M lovade flera kronors minskning upp till tio kronor lägre drivmedelspris.
  • Regeringsöverenskommelsen kallad Tidöavtalet har ett betydande innehåll av SD-strategi och SD-avsikter.
  • Både M och KD har tydligt gett uttryck för sitt gillande av den politik SD står för.
  • Liberalerna överraskade omgivningen genom att ställa sig bakom högerpakten tillsammans med SD.
  • SD har getts möjlighet att inrätta ett eget kansli i regering- och riksdagens lokaler där det kan utföra sitt arbeta med att påverka styrningen av Sverige.
  • Vetenskapsförnekare? SD har minst ett par vetenskapsförnekare i ledningen. En hel världs forskare anser att vi har en klimatkris men Jimmy Åkesson (SD) anser ”inte sett några vetenskapliga bevis för en klimatkris” möjligen att ”vi står inför en klimatkris”. SVT 2011-11-10
  • Det är högst sannolikt att väljarna i riksdagsvalet inte tog hänsyn till partierna ideologier eller i vart fall mycket liten hänsyn.
  • Björn Söder (SD) sade efter Civil Rights Defenders kritik av Tidöavtalet att stadsbidraget borde dras in för denna organisation och att den var oseriös.
  • När SD och M under valrörelsen gav generösa löften om stora snabba sänkningar av drivmedelspriser och lindring av elpriserna, innan de senare sade att ”verkligheten dök upp” var det redan allmänt känt vilka faktorer som gällde för den redan påbörjade ekonomiska krisen. Men dessa politiska partier verkade inte uppfatta det.
  • Den bistra verkligheten har alltid varit närvarande för dem som förstår den.
  • Hela värden och alla bör inte uppfattas om en opposition för att den kritiserar Tidöavtalet från olika perspektiv.
  • Den förra regeringen lyckades inte få slut på gängkriminaliteten och dödandet av gängmedlemmar.
  • Den nuvarande regeringen kan lyckas länka brottsligheten något och få ner gängkriminaliteten men även få slut på mycket annat som borde vara kvar.
  • Det är inte helt omöjligt att tro att M och KD ideologier och partiavsikter i många stycken stämmer överens med dem för SD.
  • M, KD och L var så hungriga på att ta över regeringsmakten att de gärna godtog det mesta av vad SD ville åstadkomma.
  • Efter riksdagsvalet blev MP och V relativt betydelselösa i politiskt inflytande förutom när det i vissa smärre fall blev vågmästare.
  • S fick flest röster av alla partier i riksdagsvalet.
  • L kan bli den helt avgörande vägmästaren i riksdagen om de törs och vill.
  • M fick färre röster i riksdagsvalet än SD men bildade ändå regering.
  • Både M och KD menade tidigare att det inte skulle kosta dem så mycket att samarbeta och verka tillsammans med SD men det blev tvärt om. Nu har det dock bildats en egen SD-skuggregering (kansli) som styr den utsedda och valda regeringen.
  • M var tidigare mycket tydliga med att inte samarbeta med SD men svek detta löfte.
  • Att en femtedel av svenska folket röstade på SD betyder inte att några andra av demokratiska skäl måste sympatisera eller samarbeta med SD vare sig som politiskt parti eller någon annan.
  • Ekonomiska skillnader för folk där välbeställda blir ännu mera välbeställda och de med mindre pengar får ännu mindre pengar banar väg för högernationalistiska partier och sympatisörer och politisk polarisering och populistiska lösningar på komplexa samhällsproblem.
  • Det har genom åren kastats riktigt mycket så kallad ”skit” och avslöjanden på SD men det verkar inte ha någon betydelse för dess väljare.
  • När det gäller politiska samhällsfrågor om kultur, media och yttrandefrihet verkar folk i allmänhet inte vara sig intressera sig eller tro att dessa frågor har så förhållandevis av görande betydelse.