Etikett: kontor

Risar studentföretaget Galio…

Av , , Bli först att kommentera 16

Idag ska jag fixa tanden, den där framtanden som inte ville vara med längre. Då jag blev uppringd på måndag förmiddag, så ville hon veta vilken tand det var. Ja…en framtand, sa jag, fast…hm, det är ju inte den som är mitt fram, utan den bredvid.

Jaha, men på vilken sida, frågade hon. Ehhh, ja på höger sida, och där hade jag tänkt fråga, vad det hade för betydelse, för kan inte tandläkaren se det, då jag kommer dit, så är jag nog inte intresserad att ha han kvar som min tandläkare. Sen, om jag ska vara ärlig, så visste inte jag hur många framtänder man har.

Jag har tänkt mig att man har 2, och den som är trasig på mig, är den bredvid. Men så googlade jag och hittade denna bild:

Skärmklipp 2017-03-30 08.02.01Och nej, vi har inte två, utan fyra, uppe och fyra nere, så hur skulle man då beskriva vilken tand jag menade? En av dom fyra, längst ut till höger…kanske, eller att det är en av mina incisiver intill höger caniner? Men som sagt, nu undrar jag vad som hänt om jag inte sagt höger sida, tänk om han då fixat min vänstra istället, ja det har ni väl hört talas om, dom som fått gipsat fel ben och andra konstigheter :D

Nu ska jag ge ett ris till ett företag som säljer studentpaket. Galio heter dom:

Skärmklipp 2017-03-30 07.58.20Dom hade en säljare på Liljaskolan, som prompt ville att dom skulle testa på att designa sina egna studentmössor. Han sa att om man gjorde det på direkten, så fick dom ju se hur dom skulle se ut, samt att då fick man också en gratis mössa, med blinkade lampor. Han föreslog att dom skulle fylla i allt och sedan få föräldrarna att betala…seriös säljare.

Han berättade också att det dom nu gjorde, inte skulle kosta någonting alls, för så länge dom inte betalade, så skulle inget tillverkas heller.
Nicco var inte så begeistrad i den där gratis mössan…den stinker lagård, och nä, jag skulle inte heller sätta den på skallen. Men men…gratis är ju alltid gratis…eller?

Hon fick nu för några dagar sedan en påminnelse om att betala studentpaketet, fast vadå, det skulle ju inte gå vidare i nån process så länge man inte accepterade valet dom gjort. Hon mejlade dom och ifrågasatte, varför hon skulle betala, det var inte sagt så, av säljaren.

Dom svarar att man var tvungen att tacka nej, inom 14 dagar annars så skulle det räknas som ett godkännande…synd att han glömde att förmedla detta då, kan man tycka. Nå, dom sa att eftersom hon uppfattat det på det sättet så skulle dom makulera fakturan, men den där gratis mössan, ville dom att hon antingen skulle betala eller skicka tillbaka.

Hon mejlade igen och skrev att hon inte förstod vad dom skulle ha igen mössan för, den var ju gratis, och sedan skrev hon ett tillägg, att den kan dom ändå inte sälja vidare, då den stinker lagård. Hon avslutade med att hon kände sig gravt lurad av dom, och jag kan tycka att dom dessutom skulle stå för frakten.

Hon fick svar, att det lät bra att hon skulle skicka tillbaka den, sedan tyckte dom att det var konstigt att den luktade lagård för mössorna förvarades på deras kontor…då tyckte jag att hon skulle fråga om dom har sitt kontor i en lagård, men hon ids inte lägga mer energi på det. Och ja, ibland kan det vara det bästa…fast nu la jag lite av min energi på det för att skriva om det, här, i bloggen.

Sen tycker jag inte alls om detta med studentpaket, eller alla företag som försöker suga ut så mycket som möjligt av eleverna som ska ta studenten. Det fattar man väl, att dom vill ha vad alla andra har, men slutsumman kan bli rätt saftig, och vad blir det för behållning av allt detta i slutändan…en mössa som ska ligga och skräpa i nån garderob, nån visselpipa som hamnar på samma ställe osv…*suck*

Och så här kan det se ut, för att citera ett av Galios erbjudande, jag har satt ett frågetecken efter saker jag inte ens tycker är relevanta, utan detta är bara tillagt för att det ska se ut som om man får MASSOR med saker, eller hur?:

Vår storsäljare “Best of Galio” är vårt maxade paket med riktigt schyssta prylar. Ett paket med allt du behöver och lite till. Allt för en lyckad student!
Studentmössa Exclusive
 Brodyr fram?
 Brodyr bak?
 Brodyr vitt på vitt?
 Brodyr på topp?
 Strimma? Vet inte vad detta är???
Strimma skärm?
Kokard kristall? Vet inte ens vad det är???
Foder quiltat?
Konfettibomb
 Tuta
 T-shirt
Mösspenna
 Champagneglas
 Partymössa
Pris: 1295 :-

Så…8 saker kunde dom egentligen plocka bort, en penna kan man väl köpa för en billig penning på ÖoB, en t-shirt med tryck, ja den använder man ju säkert dagligen dags efter studenten, eller? Samt tuta och konfettibomb. Och ser ni att dom dessutom skriver att man behöver detta för att få en lyckad student…Nä…me dont like this!

PS. En ansvarig för Galios studentprylar, som förövrigt själv går på Liljaskolan, har hört av sig, och vill ställa saker tillrätta, vilket han gjort på ett föredömligt sätt, så där fick dom ett plus i kanten :D Skriver mer om det imorgon DS.

Nu önskar jag er alla en trevlig torsdag!
17457407_10155101449166585_3566247177924022312_n 17632016_10155101279981585_3064094617591990729_o

Hit ringer man…fel

Av , , Bli först att kommentera 17

Jag ringde banken igår, enbart för att få höra att jag skulle fylla i ansökan på nätet, hon guidade mig dit och det var exakt samma ansökan jag redan gjort. Så vad hjälpte det mig? Nä, och fortfarande kunde man inte boka in en tid hos handläggare, men…man kan gå in på kontoret nere på stan, så det är väl precis vad jag kommer att få göra det. Snacka om dålig service, som bankerna numer erbjuder.

Sen undrar jag vad som händer med en som inte har en dator, och den ska ansöka om ett lån, men dom får inte boka tid på banken, hm…dom blir utan pengar.

Jag tankade upp Jeepen, och fick lätt panik efteråt. Jag brukar alltid dra ut nyckeln, annars piper bilen så fort man öppnar dörren. Jag var klar, hoppade in men nyckeln var borta. Alltså, jag letade överallt. Hoppade ut, kollade pumpen, sätet, mellan sätet, undrade hur jag skulle framföra inne på macken att jag inte skulle kunna flytta bilen eftersom nyckeln var borta.

Tänkte på det försvunna kuvertet, ja det kom ju fram till slut. Rundade bilen och öppnade passagerardörren, inget på golvet men då jag lutade mig in såg jag en del av min nyckelring, den hade ramlat ner mellan sätena på den sidan, puh!!! Så slapp jag skämma ut mig :D

599bf71e7f8cb00f7a8753bf239ffe70

Theresé provade ringa hit igår, flera gånger, men hon sa att det var någon som talade om att hon ringt fel, hela tiden. Vår telefon alltså…*suck*. Ja, jag testade ringa upp henne men det gick inte heller, även fast vi använt den, en kvart innan, och mamma ringde hit dessförinnan, och det gick bra. Det ska gå troll i allt!

Fick veta upplägget för julafton, vi blir 17 personer, med 3 mindre barn, inräknade, en diger hop, med andra ord. Och jag fick uppdraget att införskaffa julglögg, så det får bli den som Ingegerd och Janne hade med sig hit, den var julig och god. Samt, givetvis, en alkoholfri glögg också, finns ju dom som ska köra bil.

Ja det drar ihop sig, en vecka kvar…och jag köpte faktiskt en julskinka igår. Ska griljera den, och sedan får vi använda den som smörgåspålägg, det blir bra det. Önskar er alla en fin tisdag!

Foto1216Bild från ifjol

Lite skit i hörnen, är bättre… än ett ”rent” helvete

Av , , 3 kommentarer 10

Så hamnade skoltoaletterna plötsligt på tapeterna… jag vill minnas att det inte var så mycket bättre då man själv gick i skolan, man undvek att gå på dom, då också. Men att nu börja surra om upphandlingar dom har med olika städföretag, som att dom, städföretagen skulle ha med kiss på golvet att göra, är väl ändå galet fel.

Du får städa hur mycket du vill, och det får vara skinande blankt och rent, om nästa elev som går in där, väljer att pinka på golvet… så kommer det ju förmodligen att ligga kvar där resten av dagen.

Ingenstans, på något städschema, står det väl att toaletterna ska städas efter varje besök?

Jag har en gång i tiden, själv jobbat som städersk… sanitetstekniker, på just en skola. Fick alltid beröm av personalen då jag var noga med golven och det mesta var gjort innan lektionerna började.

Jag står där och våt-moppar golven, är precis klar och ska packa ihop och åka hem, in kommer då en förälder, med sand under skorna, och hon börjar plötsligt trippa på tårna och bad om ursäkt för att hon drog in smuts…

Ehhh… ok, men hon skulle ju hellre bett sina barn om ursäkt, jag var ju klar, och det hon drog in, ska ju hennes barn och andra, sedan springa i… inte jag.

Just detta hade inte så mycket med just toaletterna att göra, men just sättet att resonera, kanske. Visst finns det säkert också dom som ”fuskar”, kanske glömmer eller för all del, inte hinner, då det väldigt ofta, ska läggas på mer arbete men på mindre tid. Då får man ta det som hinns.

Jag slutade som sanitetstekniker i slutet på 90-talet. Jag skulle då, på 4 timmar, städa, och läs nu: 2 matsalar, 14 toaletter, 5 långa korridorer, 42 kontorsrum och 3 omklädningsrum. Jag hade ingen rast förutom dom 5 minuter det tog att gå från hus a till hus b. Och min handledare kommer en dag och säger att min tid ska minskas från 4 timmar till 3 timmar och 40 minuter, samtidigt som jag skulle få ett omklädningsrum till, 2 toaletter, en korridor och 2 kontor… räkna på den ni.

Jag frågade hur f-n det skulle gå till, hon ryckte på axlarna (det var inte hon som bestämde) och sa att du får strunta i det du inte hinner. JÄTTEKUL, för vem är det som får skulden för ett ej, utfört arbete… jomen i detta fall jag. Jag slutade i alla fall ( av andra orsaker) och är idag glad över det.

Önskar er alla en fin torsdag!

 Foto0789

Här ska inte städas i alla fall!

 

Flera avhandlingar

Av , , 2 kommentarer 13

 

Dom pratar just nu med en läkare som tydligen ska bli ”den arge doktorn” på tv. Han har varit på tv förut och hade då upptäckt hur skitigt det är på lasaretten och städning som är under all kritik. Så är det ju än idag, det vet alla som suttit på en lasaretts sal och tittat runt golven.
Men jag tror mig också kunna tala om varför det ser ut som det gör, åtminstone till viss del. Tid… det handlar om tid som ”sanitetsteknikerna” får för att utföra sitt arbete. Jag har ju nämligen en gång i tiden jobbat som städerska och vet, by fact, att det var så, även då.
Jag hade 40 kontor, 2 matsalar, 13 toaletter, 2 omklädningsrum och jag kommer inte ens ihåg hur många korridorer, som skulle städas och det skulle göras på 4 timmar. När jag varit där några månader skulle städet utökas till ytterligare ett omklädningsrum, 2 toaletter, en korridor och 2 kontor, och min tid skulle minska med 20 minuter…räkna på det ni som bestämmer hur det ska se ut.
Jag vet att jag frågade hur stackarn dom hade tänkt att jag skulle kunna fixa detta, och fick till svar, det du inte hinner får du strunta i att ta. Och hur kul är det, på en skala? Vem får skulden för att det inte är städat och snyggt, ja inte är det kontorsfolket eller städfirman heller, utan fotfolket, som går med skurhinken. Jag är glad idag, att jag inte har ett sånt jobb, även fast jag vet att utan dom, så skulle ingenting fungera, och därför är det ju också skrämmande att dom inte ska få den tid som behövs för att hålla det rent.
Så, det var morgonens lilla avhandling om städning, som det för övrigt ser ut som det är dags att ta itu med här också, *suck*. Tur att man har en snabeldrake, som tar det mesta och kanske man skulle börja plocka med sig lite julsaker också, varje gång man går ner i källaren, så blir man av med julen lite pö om pö.
Jag hade även en liten avhandling på café Nybro igår, med Tina, vi blev sittande där i timmar, hade mycket att prata om och tiden bara flög iväg. Hade även hunnit med några ärenden med mamma på förmiddagen.
När jag kom hem var det plogat här utanför, Åke har tumme med en traktorägare som offrade en stund på att hjälpa oss att bli av med den tunga blötsnön. Senare på kvällen kom väghyveln, kan in gissa vart det slasket hamnade… jomen hos oss förstås.
Då hade Åke sån tur att Rickard var här så han tog snösläden och ordnade bort värsta strängen ut mot vägen det går ju bra om man får ta det med en gång. Men nu räckte ju inte allt det heller. Den där väghyveln har tydligen passerat flera gånger för det ligger saker därute nu också, så j-kla slött när dom inte kan ta bort skiten dom lägger upp… åtminstone någon gång. Nu är ju det där dessutom fastfryset. Inte underligt att man får tankar om att smälla en spade i skallen på nån.
Men men, vi får väl ta cykel och gångbanan ut då, funkar också, och blir det böter skickar vi den till Umeå kommun. Skrev hon med en ondskefull min, men vet innerst inne, att det aldrig skulle gå, det heller. När någon gång på en skala, skulle dom erkänna fel och stå för det.
Önskar er alla en fin torsdag!

Det brann…

Av , , 2 kommentarer 5

 

I tidernas begynnelse…eller inte riktigt, men då jag var sjutton år, så jobbade jag på Bilspedition, här ute på Västerslätt. Jag satt på kontoret, och gjorde diverse sysslor, jämte min morbror, som också jobbade där, på den tiden.
 
Nå, jag var redan då, en ganska så invand rökare, då jag bara var tolv år när jag började med denna last. Och precis nu, i detta ögonblick då jag skriver det här så kommer jag ihåg att jag drömde i natt, att en kille ropade på mig och ville ”låna” en cigg, och jag svarade: Jag har inga, jag har slutat röka…för 4 år sedan, idag, faktiskt! Och det var precis sant det, igår hade jag fyra årsjubileum, som rökfri, ha, vad duktig jag är *klappar på axeln*.
 
Jaja, för att återgå till vad jag började skriva så rökte jag alltså. Jag åkte även buss, då jag inte ännu var innehavare av ett körkort. Jag hade för vana att vända på ciggen och hålla glöden inne i handen, då det snöade, regnade eller var allmänt dåligt väder, för att inte ciggen skulle bli blöt. Just denna dag hade jag på mig en fodrad jeansjacka och var på väg mot bussen, efter en hård arbetsdag.
 
Det var i Mars/April och det låg snödrivor lite överallt, denna dagen var det gråmulet och lite lätt nedfall från himlen och jag hade min cigg inåtvänd mot handflatan där jag gick och spatserade. Kände en viss röklukt och spanade ut över industriområdet för att se om jag kunde hitta brandhärden. Röklukten blev bara starkare och starkare och jag förväntade mig att snart höra brandkåren, då jag lyfter armen för att ta ett nytt bloss. Då blev jag varse vart det brann.
 
I min jeansjacka, längst ner på armen, glöden hade tuttat eld på några lösa trådar som hängde där och nu hade det spridit sig upp i fodret, några centimetrar, jag var trots min ringa ålder, en ganska så rådig tjej och körde ner hela armen i en snödriva. Och i samma veva kommer bussen så jag får skynda mig ner till den. Jag kan gissa att buss chauffören undrade vad jag råkat ut för, då det osade lite lätt från jackan som dessutom, inte bara var blöt av snön, utan även svart efter elden och luktade bränt nå hemskt. Tur att bussresan inte blev så lång, jag och Åke, bodde nämligen redan på den tiden, här i huset, fast på andra sidan. Så jag slapp sitta på bussen ända upp på Mariehem. Så kan det gå….det är med andra ord, inte bara lungorna som kan ta stryk av rökningen :-)
 
Ha en fin lördag!

Förmedlat arbete

Av , , 2 kommentarer 2

Ja inte hörde a-kassan av sig i veckan, så på måndag blir det jag som får ringa upp och fråga om deras telefoner kraschade förra onsdagen eftersom dom aldrig ringde upp. Däremot, och detta är ju lite intressant, så ringde min handläggare på arbetsförmedlingen upp och undrade om han fick lämna ut mitt namn till ett företag som sökte en vikare, visserligen bara i tre månader men man ska ju börja någonstans och bara att få in foten på ett företag är ett stort plus.

Givetvis fick han göra det men det är inte bara jag som står på den listan utan 2-3 stycken till så vi får se hur det utvecklas. Jag vill inte skriva vart det är, men om jag får det jobbet så ska jag tala om det för er.
 
Det intressanta är inte bara jobbet i sig, utan att dom ringde upp mig  :-) nog har jag arbetat i flera års tid, och många gånger har jag anmält mig som arbetssökande på arbetsförmedlingen men hittills, aldrig någonsin, blivit uppringd av dom. Å andra sidan, så är det kanske precis vad dom gör men att det aldrig har funnits något som skulle ha passat mig, vem vet. Det var i alla fall snyggt jobbat av honom och nu fick man lite mer tilltro till förmedlingen.
 
Den allra första gången jag satt med en handläggare där, jag var väl runt 16-17 år, och fick frågan om vad jag ville jobba som eller med och jag svarade, något inom kontor, så fick jag svaret av handläggaren att det var inget framtidsjobb, det skulle jag genast lägga på hyllan, vilket jag också gjorde. Hur dumt som helst och man kan ju fråga sig vad det var för typ av handläggare. Hade han, den gången puschat för mitt val så kanske jag hade sökt mig en utbildning men nu blev det aldrig så. Fast åter igen och å andra sidan, om man nu ska tro på att vissa saker är förutbestämda att hända så kanske det var en mening med det valet också, det lär jag aldrig få veta.
 
Idag blir det förmodligen promenad med en annan granne, Kerstin och Janne är upptagna med annat. Åke har kört in Volvon på verkstaden och ska dit och skruva och sedan ska Cheven tvättas, det är verkligen på tiden men samtidigt vet man att med slasket som nu blir på våra vägar, så kommer tvätten att vara lika ogjord, om några dagar. Men den värsta skiten kan man ju kanske få bort. Ni får ha en bra lördag, det ser ju att bli en solig och fin dag så det är bara till att he sig ut.
 
 

Kontorskatter inte råttor

Av , , 2 kommentarer 2

Nu har vi flyttat kontoret hem till Annikas villa igen, så nu är vi tillbaka på ruta ett. Hon hade kontoret där då jag jobbade hos henne för första gången.

Jag delar mitt kontorsrum med 2 helvilda kattungar. Annika var borta igår men ringde och gav vissa direktiv, jag sa åt henne att katterna var som galna. Ja, sa hon, dom får inte vara på skrivbordet och inte på stolarna, dom fattar om du säger åt dom….Jo tjena, säger jag.

Mitt skrivbord står vid en fönsterglugg in mot köket och där hoppar dom upp i en väldans fart sen studsar dom ner på mitt skrivbord, jag vet inte hur många gånger jag lyfte undan dom, sedan for dom upp på min stol för att vässa klorna, jag lyfte bort dom och så fort jag vände ryggen till så satt dom där igen, det spelade heller ingen roll om jag satt i stolen, dom hoppade ändå upp på huvudstödet.

Den enda gången dom lyssnade på mig var då jag hytte med fingret, stirrade dom i ögonen och sa NEJ! Då sänkte dom huvudet lite och väntade tills jag tittade bort, då var dom där igen.

Jag tog en katt och lade den (jag vet inte vem som är vem) i mitt armveck, med ryggen nedåt, som man håller en baby, för att se vad den skulle göra, jag håller Enya på det viset och det tycker hon om, men inte Eloise. Jag var ju inte säker på om den här skulle börja klösas eller om den skulle kapitulera…den somnade och låg där och kurrade som bara den. När jag sedan lyfte ner den på soffan bakom mig, så där lite försiktigt, så skulle den nödvänigt upp i min famn igen så den använde mitt ben som klösbräda, skönt! Här kommer några bilder på en av dom:

Ha en fin dag!