Etikett: Saga

Musik, minnen, dofter, platser…

Av , , Bli först att kommentera 12

Så var Black Sabbath, bortgjort, och Nicco skrev på Insta, att nu kunde hon dö lycklig, nånå…Åke tyckte att det var helt ok, mycket folk och hög volym.

Själv älskar jag musik, men bara då jag själv vill. Inte att se på tv, eller på konsert, det ska vara högt som tusan, i bilen, bästa upplevelsen ever, är då man kört ett race, kommer i mål och har retursträckan kvar. Av med handskar bälte och hjälm, och sedan järnet på spelaren, med typ, Hurricanes eller nåt sån där. Det är grejhojta, det :D

Det är också ett bevis på hur man påverkas av musiken. Hur den kan väcka minnen, dofter och platser. Hur man kan få en kick av viss musik, och känna lugnet, av annan. Jag hade E.L.O i Jeepen, då pappa låg på lasarettet, efter olyckan, tyvärr så är det väl idag, rätt så känslomässigt, då jag hör den skivan, jag vet exakt vart på vägen upp dit, jag var, då en viss låt spelades, eller hur vi såg på framtiden, då just den där andra låten, gick på.

Jag läste god natt saga för Sally, strax efter åtta och själv gick jag i säng två timmar senare. Inte ska man tro att man sover hur länge man vill bara för att man har semester. Vi har 3 djur i bussen. Katterna är inte alls roliga att ha där. Dom ska kliva upp i sängen och helst ligga så nära örat dom bara kan, och slå igång spinnmaskinen.

Nu är dom förbjudna där, men tror ni att dom lyssnar? Icket…dom provar en gång i timmen, att hoppa upp på loftet, till Nicco, dom gräver in klorna i madrassen och tror att dom ska få ligga kvar där. Dessutom passerar dom mig, varje gång, det är värsta autobahn där.

Enya hoppade upp i vår säng och satt längst ner i hörnet, med lätt böjd nacke…blixtstilla. Jag tittade dit och frågade vad hon höll på med? Inte ett ljud eller rörelse, trodde hon att jag inte skulle se henne,eller vad?

Och sen går dom på lådan, och det är ju helt ok, precis vad dom ska göra då dom är nödiga, men våra katter har ju i alla år, då dom är klar, lekt med den förbenade luckan. Dom slår på den under någon minut och det lever om, kan jag säga.

sommar2010 100Det kanske inte är så konstigt då, att man nu ser fram emot hemresan, den egna sängen 3 nätter och utan katter i samma rum där man ska sova :D

Winstone vill ju också lägga sig i, och varje gång en katt hoppar upp, så kommer han och lägger sin tass på min arm, why? Han vill som klämma sig emellan katten och mig. Jag tror han är lätt svartis, så där gör han hemma också, då nån katt vill att man ska gosa med dom. Snabbt kommer han springandes och hoppar nästan upp i knäet på en.

Jaja, det är som sagt världsliga ting, nu är det då ny dag och nya äventyr. Gårdagens granna väder, övergick till ordentligt åskväder, med både blixtar och dunder. Jag och Sally trotsade regnet och kritade lagårdsväggen:

13592266_10154303866191585_1400795313227243907_nSen hade vi picknick under buss markisen. Läste saga, spelade spel och gjorde kort trix. jodå.

13592743_10154303867111585_6932256060823350000_nIdag är det inget regn, inte än i alla fall, och solen kikar fram mellan halvtjocka moln, kan bli bra, tror jag. Eller rättare sagt, kan bli lite vad som helst, vi får se. Ha det fint, allihopa!
13480141_1082868015135386_1670392626_nNicco är fotograf

Kommer ni ihåg?

Av , , 4 kommentarer 9

 

Kommer ni ihåg dom olika biograferna som fanns här i Umeå, förut? Spegeln, Odeon, Saga och Sandrew 123, det är dom jag har minnen av, sen fanns det säkert fler. Lite tråkigt ändå att allt nu är samlat under ett och samma tak, Filmstaden. Fast det är säkert något positivt med det också.
Jag jobbade en gång i tiden på en affär som hette Butica Sport, och ingången till butiken var där filmstaden ligger idag. Ett litet lager hade vi på nedersidan, med utsikt mot älven, och många gånger sa jag, tänk, här skulle det ha varit en liten restaurang.
Det blev ju aldrig då, men nu är det väl ett fik därnere, om dom inte lagt ner, det var så längesedan jag gick nerför den backen. Pratade om mitt lilla jobb där, och jag berättade för Nicco att jag fick ha ett alldeles eget krypin där, det hängde tygdraperier för, och därinne fick jag sitta och blossa på mina cigaretter och texta skyltar.
Helt otroligt om man nu tänker på det, röka i en affär, aldrig var det någon som opponerade sig då, men tänk om det hade varit idag… jojo. En av gubbarna som jobbat där tidigare, brukade komma ner och hälsa på, och han hade alltid med sig sin hund, ännu en sak att häpna över idag, djur tar man ju knappast med sig in, om det nu inte råkar vara en djuraffär.
Undrar vad detta berodde på, okunskap eller nonchalans? Jag gissar på det första, man visste inte bättre.
Jag gjorde en liten rockad på våra tavlor för några dagar sedan, plockade ner några nya alster från garderoben, och däribland hittade jag denna lilla tavla:
Den föreställer dom som jobbade på Saga, någon gång under 60 talet, gissar jag, längst ut till vänster, hittar vi faktiskt Åkes moster, Gunilla, med hennes man Bertil som på den tiden kunde titulera sig som vaktmästare. Åkes mamma finns även hon med här, men jag är osäker på vem av dom här två, som föreställer henne:
Mannen med portföljen var ägare till Saga biografen. Sedermera hamnade ju svärmora på Handelsbanken, så vi har bägge två jobbat i samma hus, fast jag därnere och hon däruppe. Lite lustigt var det också att jag i den vevan, träffade Åke, och när han berättade för mig att hans mamma jobbade på banken så bara visste jag, vem det var som var hans mamma.
Jag hade ju fått gå upp dit vid otaliga tillfällen för att växla pengar, och det var nog oftast hon som satt där. Och någoting måste väl Åke släkta på sin mamma, då jag kunde ta igen henne.
Igår fick vi lämna in Jeepen på Van service, och den ska väl då kunna hämtas ut ikväll. Så jag får se hur jag tar mig på jobbet idag, antingen får jag testa bussförbindelserna eller så kanske Tina hade vägarna dit upp och erbjöd sig att skjutsa, vi får se vad det lider, det är några timmar kvar. Härifrån kan jag då inte ta bussen, för den går bara en gång i timmen och jag åker knappast 1½ timme innan jag börjar, det kan fetglömmas.
Önskar er alla en fin torsdag!

En parisare utan korv…

Av , , 2 kommentarer 5

Jag satt på ”gammgården” igår och berättade för Kerstin, hur mycket vi skrattat åt henne i helgen. Ja, vi kunde ju inte annat, eftersom hon själv inte var med, för hade hon suttit med oss uppe i Piteå, hade vi inte skrattat åt henne, utan med henne.

Nå, det var när vi var hos Kerstin och Janne i Åheden som Kerstin skulle bjuda på middag, hon frågade mig om hon skulle laga till något annat till Nicco och Olivia, och jag svarade att jag inte tyckte att hon skulle skämma bort dom, dom får väl äta av det dom vill, sa jag. Men det tyckte inte Kerstin.
Hon tog ett litet middagsmöte med Nicco och Olivia och frågade om dom ville ha en parisare…utan korv. Ehhhh…ok? Svarade dom lite lätt frågande. Parisare utan korv hade dom inte hört talas om. Ja, eller så är det hamburgare, sa Kerstin, hon förklarade då att hon inte kunde skilja på dom två sakerna, därav den konstiga frågan.
När Nicco berättade detta uppe i Piteå lät det så knäppt att jag skrattade så jag fick ont i magen. På vägen hem, stannade vi, som så många andra på krysset i Skellefteå, hamburgare stod på matsedeln. Saga, som nu var med Niccolina, är vegetarian så jag kunde inte annat än säga, men du Saga, du kan ju ta en hamburgare utan kött!!! Haha…
Men nu Kerstin, vet du nog skillnaden på hamburgare och parisare, eller hur? Värre var det ju nu i helgen då du skulle bjuda på rabarberpaj med vaniljvisp (till hennes svägerska och svåger) och hon vispade så svetten lackade men det blev aldrig nåt fluff i byttan. Svägerskan tog då upp paketet från sophinken och kunde snabbt konstatera att vaniljvispen inte var något annat än mat grädde. Ja, Kerstin, det är tur att du kan roa oss alla :-) Men jag ska ju också villigt tala om att det hade lika gärna kunnat vara jag, och säkert en hel drös med andra.
Idag ska gipsskenan bort, guu´ se skönt, jag är så less på det här dyngpaketet och inte vart det vitare och fräschare efter en helg med bil och buss. Det ska bli så skönt att få tvätta av handen ordentligt och att få börja använda den på ett normalt sätt igen. Så får vi se efter någon vecka hur det börjar på att kännas. Mina fingrar ömmar fortfarande och det sliter inne i handflatan, men det kan ju gå relativt fort att det känns bättre när man fått ta bort det här.
Sen ska bussen fyllas igen, med sängkläder, lite mat, kaffe och dylikt för ikväll påbörjar vi vår resa till Järlåsa. Vi kör väl till närheten av Sundsvall och sover över längst vägen så har vi inte hela vägen kvar imorgon, Åke jobbar ju idag, och att sitta 60 mil i en buss, är inte att eftersträva, då är detta upplägget bättre.
Önskar er alla en fin dag!
2 kommentarer
Etiketter: , , , , , , ,

Skymnings…bilen

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Niccolina är ju som intresserad av dom här Twilight filmerna och allt som rör skådespelarna etc, och hon har givetvis pratat en hel del om detta. Jag berättade att vi minsann har en Twilight bil, vi…inte bara att den ibland gör som den vill och verkar ha ett alldeles eget liv, utan det finns ju dessutom ett vred vid lysknappen som det står Twilight på. Och innan vi kom på vad det var som spökade med bilen och att det var det vredet som var orsaken, jojo.
 
Ni som nu har en sån bil med ett sånt vred, vet förmodligen vad det handlar om men vi som var ganska så ovetandes om vad vi köpt för något, trodde under några dagar eller om det var veckor, att bilen hade ett fel någonstans eftersom billyktorna fortsatte lysa, någon minut efter att man slagit av tändningen. Åke var nog inne på att det nog skulle vara så, för att man skulle ha tid på sig att, till exempel ta sig ut ur garaget, innan det blev kolsvart.
 
Sedan hittade han vredet och undersökte det lite närmare, man kan ju faktiskt bestämma hur länge man vill att dom ska lysa eller välja bort skymningslyset helt, om man så önskar. Ha, så mycket var det med det felet.
 
En annan sak som vi inte visste om men som upptäcktes över ett år efter att vi köpt Cheven, var att det finns två sätt att öppna upp därbak. Det är ju som bekant en herrgårdsvagn och vi hade alltid öppnat den dörren med handtaget på utsidan vilket gör att den svänger upp som en vanlig dörr. Vi har retat oss lite på att den inte gått upp helt, och därför har man inte alltid, kunnat få in allt man har velat därbak.
 
Tills den där gången vi skulle in med något som var så långt att det skulle sticka ut genom bakfönstret och därför öppnade vi upp det. Åke var där bak och fipplade och vips, så upptäckte han att när fönstret är nere, och man öppnar dörren inifrån så öppnas den på ett annat sätt, bakdörren faller då nedåt och då kan man genast få med sig lite bredare saker. Vilken grej!
 
Just nu så står då Cheven inne på verkstaden hos Brälla, ny tank fick den igår, 2500:-, *tjitjing*, tyvärr så var det inte inklusive bensin, så det kommer att kosta litegrann om vi ska fylla upp den…typ en tusing till. Men nu kan jag då börja kolla om jag hittar någon tid för besikting, det är dags för det nu.
 
Idag ska vi slänga ut en annons på superbilen från Övik, Åkes Volvo 480, årsmodell -89:a, ingen här som är sugen på lite fix? Det är problem med lyset (konstigt va?), och den slirar på kopplingen, annars är det ny generator, sommar och vinterdäck, ska besiktas i februari osv. Det är bara att mejla: m_hallsten@hotmail.com eller slå en signal, 090-127771
 
Ha en fin…vit…snöig dag, allihop!
 
Ps. Här får ni en länk till Nicco och Sagas nya blogg om Twilight: skymningnyheter.blogg.se/

Inte bara vi är knäpp

Av , , 6 kommentarer 5

 

Så här har den här blomknoppen på vår julkaktus, sett ut sedan i somras, rosa, hård och fast.
Stod och skulle ge den lite näringstillskott…i form av vatten, för några dagar sedan och upptäckte att den blommade på andra sidan, i rött. Det är inte bara vi som är lite knäpp och konstig ibland, utan även våra blommor :-)
 
När Nicco och Saga hade sitt Harry Potter maraton, så hade dom passat på att fixa i Niccos rum, såg ju ut som ett smärre bombnedslag, men dom tyckte nog att det var mysigt att ligga därunder filten:
 
Igår då jag kom ut på jobbet så hade jag givetvis glömt saxen hemma, den som jag skulle ansa björken med, men idag är den packad i väskan och kommer att få göra sitt jobb. Även spaden ligger kvar, det var mer snö än jag trott, så jag får allt ta lite åt gången om jag inte ska dräpa mig själv.
 
Nu håller det på dra ihop sig till Nyårsafton, Theresé, Anders och Sally kommer åkandes/körandes från Järlåsa, imorgon och blir väl kvar till söndag eller måndag. Theresé ringde igår och undrade om vi fått någon uppgift ännu, på nyår, vi brukar få göra förrätt, efterrätt eller fördrink, lite mixat sådär, men än har det inte dimpt ner något önskemål, får nog sms:a till Lena idag och höra om dom har några planer. Det blir väl på Lundalogén vi ska vara, då Brälla sa att dom inte fått någon avbokning än.
 
Nä, nu har jag surfat och skrivit klart, frukost och iväg. Ska prova mig ner på strömpilen efter jobbet idag men känner mig lite misstänksam på att det kommer att krylla av folk där, kan det bero på att nyår är i antågande eller för att dom har mellandagsrea? Jaja, vi får se! Ha det gott!

*SWOOOSCH* lät det

Av , , Bli först att kommentera 3

 

Jo vi fick tag i ett tält…billigt. 149:- för ett tvåmanstält med pop-up funktion. Det fanns en hel del bilder på baksidan av fodralet, jag och Åke stod ett tag och kollade på bilderna och kom snabbt överens om att det där begrep vi oss inte på men det var bara att chansa.
 
Kom fram till Angsjön vid halvfyra tiden, kanon väder och vi fick en av våra standardplatser, parkerad precis framför en Lasse och Carina, en annan plats vi brukar stå på är gräddhyllan precis ovanför badstranden, men den såg lite tight ut så det fick bli det här stället.
 
Tältet skulle upp med en gång, tyckte Nicco och Saga så dom satte igång att fixa och bära ut saker sedan ropade dom på mig och tyckte att jag skulle greja upp tältet. Jag stod och kände, klämde och vände på tältpaketet och drog i en rem och hann säga –Nä det här fattar inte jag!
 
*SWOOOOSCH* så slets tältet ur händerna på mig och landade på backen, uppfällt och klart. Ja vad är det för sak. Mja, förmodligen ihopfällningen, nu har vi inte lagt ihop det än eftersom det var fuktigt på undersidan så vi slängde in det i garagedelen på bussen så det får torka upp först, men sen kan jag gissa att det krävs lite hjärnkapacitet för att få ihop det. Vi får se hur vi löser det.
 Dom hade till och med fixat sig en liten dörrmatta till sitt hem, Åke däremot, trodde att det var ett trappsteg:
 
Annars var det som trevligt där, Kerstin och B-O, ett par långliggare sen flera år tillbaka var på plats, Benny, en annan långliggare kom förbi, samt Malin och Jonas, två Vindeln bor som Åke känner till, Malin som jobbar på Jernbolaget och Pontus, en arbetare på Indexator. Men nog märktes det att högsäsongen är förbi, inte fullt så livat på kvällen som det brukar vara, men det är nog så skönt, det med.
 
Nicco och Saga badade flera gånger fast vattnet var nog inte så varmt som dom hade hoppats på och kvällen blev ganska rå och smått kylig, men dom klarade sig fint därute i tältet. Dom hade vaknat vid åtta på morgonen, satt sig upp och stirrat på varandra, öppnat upp ena sidan, tänkt för sig själva att dom förmodligen inte skulle somna om igen och sedan slocknat. Jag fick upp dom först vid elvatiden.
 
Vägen dit och hem är ganska tråkig, det enda spektakulära är väl utsikten från bron över Öreälven:
 
När vi kom hem till Umeå så gick Åke först hem till Nicke och klippte gräset sedan tillbringade han en hel del tid i bussen för att få bort generatorn samt reläet, som vi nu ska åka och lämna till en man i Gräsmyr, som pysslar med sånt där, så får vi se om han kanske kan laga den så vi kan köra bussen, även på kvällstid. Önskar er en bra dag!

Men så tokigt det kan gå…eller kunde det?

Av , , 2 kommentarer 4

 

Vi har varit uppe i stugan i några dagar, väldigt få, fina soliga dar har det varit, däremot en hel del regn, som synes. Gräsmattan var så blöt så jag tvivlar på att den ens kommer att ha torkat upp till hösten.
 
I tisdags skulle vi lasta bilen, vilket kan bli ganska så spännande då däcken är blöta, man vill inte få sladd när man är på väg uppför ramperna. Vilket var precis vad som hände då han kom upp med bakdäcken på rampen. Det var inte ens lönt att försöka fortsätta uppåt.
 
Vi stod och kliade oss i huvudena och undrade hur vi skulle göra detta bäst. Då kom jag på den utmärkt goda ideén om att vi skulle lägga presseningen från framdäcken och ut till ramperna, då skulle vi slippa blötan från backen. Presseningen brukar vi ju annars ha på tävlingarna och den kör man ju upp på när man varit och kört sin runda, för eventuella oljefläckar och dylikt.
 
Nå, vi gjorde som jag föreslog, Åke hoppade in i Camaron och startade den. Frrrr, frrrrr, lät det i motorn, ett mycket skumt ljud, stopp stopp sa jag, den drar upp presseningen in i motorn. När han startade bilen så drogs den in i fläkten:
 
Vi hade inte satt fast den så noga, på tävlingarna använder vi ju silvertejp för att fästa den på kortsidorna. Nu satt denna fast så ordentligt att Åke fick ta en såg för att få loss den.
 
Jaja, ytterligare en lärdom. Nu var det dags för vinschen, upp skulle ju bilen. Jag var inne i bussen och hörde hur han började vinscha, jag gick ut från bussen för att kunna assistera, hör en rejäl smäll och ser Camaron komma nedsusande från ramperna och brakar iväg mot ny stugan. Med tjugo centimeter tillgodo så stannar bilen. Vilken resa!!! Och vilken tur att ingen råkade stå bakom bilen. Nu vet vi sedan tidigare att det är inget man gör, står bakom alltså, men man ska aldrig vara säker på något. Tur var det väl också att bilen hade hyfs att stanna innan den brakade in i stugan. Det var inte vajern som gick sönder utan fästet.
 
Igår skruvades det fast järn på ramperna som man har på farstubroar så man inte ska halka, så nu var det inga problem att ta sig upp, men en liten sladd hann han få när han väl kommit upp. Jag tror att vi ska åtgärda plåten som sitter däruppe också. För att eliminera eventuella andra bekymmer.
 
Nu ska vi göra en del små ärenden idag och sedan piper vi iväg vidare, söderut, någon gång under eftermiddagen. Nu ska vi ner till Sally Maria Johanna, som vårat barnbarn ska heta. Mycket fina namn, tycker vi.
 
Ha det gott, några rader lär ni nog få vartefter dagarna går.
 
2 kommentarer
Etiketter: , , , , , , , ,

Sagan om tån

Av , , 2 kommentarer 4

När jag var yngre…inte ung :-) så hade jag denna boken och satte in biobiljetter, tidningsutklipp och diverse saker, skrev dessutom lite av en dagbok.

På en av sidorna har jag klippt ut ett kåseri som stod i Hemmets Journal, i början på 80-talet och historien är bara för bra. Den kommer här i en något nerbantad version.

Men hem kom jag, djupfryst och utmattad. Ingen öppnade på min ringning och själv hade jag ingen nyckel. Nöden har ingen lag. Förtvivlad slog jag sönder badrumsfönstret och klättrade in. Huttrande kröp jag ner i karet. Där låg jag sen i allsköns ro och njöt.
 
Av nån förunderlig anledning stoppade jag upp höger stortå i badkarskranen (ja ni har kanske försökt själva). Jovisst, den fastnar förstås. Och där ligger man och kränger. Den fastnar ännu mera. Det gör allt mer ont i tåeländet. Det verkar avbrutet men värker oavbrutet. Jag vågar inte rycka till, då kanske tån lossnar från foten.
 
Efter en timme hör jag ljud utanför. Jag ropar förskrämt: Hjääälp! Efter tionde ropet hör jag grannfruns röst: Va ä´re om? Det är jag, flåsar jag utmattad, jag ligger i badkaret och kommer inte loss. Jag har fastnat med stortån.
 
-Med stortån!! Säger hon.
-Hämta en järnsåg och klättra in till mig..
-Till dig! Ligger du naken i badkaret?
-Såklart, tror du jag tränar klädsim?
-Jag kan väl inte gå in till dig när du är naken. Vad ska folk säga?
-Klättra in, vrålar jag, dom får säga vad dom vill…
 
Efter en kvart ser jag grannfruns välbekanta ansikte i fönsterkarmen. Det är första gången jag ser henne i karmen. Tänker jag.
 
Efter tio minuter har hon skruvat in ändan och dimper ner på golvet. –Välkommen, roligt att du kunde komma, säger jag artigt och försöker dölja min lilla manlighet. Du måste såga av kranen!
 
Hon börjar såga. Järnfilsspånen yr. Hon är bra på att såga. Det hela är genant. Efter en halvtimme är kranen avsågad. Jag kan gå upp – med en badkarskranbit på stortån som enda klädsel.
 
Just när vi utträder ur badrummet i all vår glans, öppnas ytterdörren, som förresten aldrig varit låst. In strömmar hustru och barnbarn.
 
Blickstilla med vidöppna, förundrade ögon stirrar dom på oss. Ett ögonblick är det dödstyst. Man skulle ha kunnat höra en knappnål falla, men ingen hade någon till hands.
 
-Olig gej du har faffa, säger ett barnbarn och mönstrar mig. Förstenad står jag där med badkarskranstån i vädret.
 
Dä dä dä är inte alls som du tror, säger jag till hustrun, som inte tror sina ögon. –Jag jag fastnade i kranen, försöker jag. Och så kom grannfrun…
 
-Och blev kranskötare, säger hustrun. Jojo!
 
Ingen bryr sig om min värkande tå med fodral. Ingen tror mig. Grannfrun tar sin såg och går.
 
Den julaftonen glömmer jag aldrig. Under stort barnajubel klipps tån loss. Den är blå och öm (till skillnad från hustrun).
 
På kvällen kommer en halt, dyster tomte linkande med paket. Han har till och med foten i paket. Vid julgröten säger ett underfundigt barnbarn: -Faffa, berätta sagan om tån…
 
Jag har skrattat så många gånger åt denna historia och nu undrar jag helt plötsligt om det kan vara för att denna sak, skulle lika gärna ha kunnat hända jag…eller Åke. :-)
 
Ha en bra dag!
 

Kryptisk mening

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag finns med på facebook, inte så mycket för att jag tycker att det ger just mig något utan när jag loggar in där är det mer för att spela nåt spel. Ganska värdelöst om jag ska vara ärlig, men det blir lätt, som ett gift. I varje fall så finns det nåt som snurrar runt där just nu, man ska ta den bok som ligger närmast där du nu sitter, sedan slår du upp sidan 56, och skriver sen upp den femte meningen på den sidan.

Låter ju som när man har lite att göra men det blir ganska kul, själv blev det den här meningen för min del: This involves simply inserting the cold pressure hose in the bottom radiator outlet to allow the clear water to run against the normal flow, draining through the top.
 
Denna kryptiska mening kommer sig av att vi råkade ha den engelska versionen av verkstads handboken till Camaron, liggandes närmast mig och datorn.
 
Litegrann som när jag gjorde en pysselbok till Theresé, då hon skulle iväg med sin farmor till Stockholm och jag tänkte att hon skulle ha något att göra om det blev långtråkigt. Jag skrev en berättelse och hoppade över vissa ord som hon sedan skulle fylla i, men inte med ord som hon själv valde, jag tror att hon skulle lotta fram eller dra på något sätt så om det egentligen skulle stå att giraffen har en lång hals så kunde det istället bli, hamstern har en lång svans, om jag hade hoppat över orden giraff och hals. Jaja, lite roar småbarn och jag kanske inte är så vuxen än :-)
 
Jag har en annan idé på hur man skulle kunna göra sagoböcker för barn men jag vet inte om jag ska avslöja den här. Kanske man kan få användning av den idén någon gång i framtiden eller så kanske man kan sälja det med royalty. Vi får se, jag har i alla fall talat om hur ag skulle vilja ha en bok, för chefen och hon tyckte att det var en toppen grej, men å andra sidan kan hon ju vara lite partisk, men hon brukar vara ärlig och säga precis vad hon tycker om mina påhitt och det är inte alltid jag får medhåll.
 
Jennifer kom in i teve rummet igår och sa att om hon skulle skaffa sig två guldfiskar så skulle dom heta ett och två. För om ettan dog så hade hon fortfarande två kvar :) Då sa jag, det är väl bättre om du döper dom till två och tre i så fall, för om då trean dör sa har du två kvar och om tvåan dör, ja, då har du ju tre. Ha det gott!
 
 

God middag

Av , , 2 kommentarer 2

Började igår att förbereda fredags middagen, så här såg det då ut.

Sedan in i kylskåpet där det skulle stå till ikväll och slutresultatet blev detta.

En sån festmåltid som det var meningen att jag, Åke, Jennifer och Jennifers kompis Saga skulle avnjuta men tillbords blev det bara jag och Jennifer.

Åke ligger däckad med 39,7 graders feber och ont i kroppen, kan det vara svininfluensan mån tro, och kommer jag och Jennifer att klara oss? Spännande fortsättning följer…

2 kommentarer
Etiketter: , , , ,