Etikett: film

Mitt ekonomiska välstånd ökade inte alls, utan krympte med -1 krona

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 juni 2024 kl 06:40, Bli först att kommentera

Ni som hängt med och som kommer ihåg, vet att jag fastnade i ett mönster av att vakna exakt samma tid flera gånger om, i höstas/vintras

Det var den magiska tiden, som jag då tänkte på, som nåt som var halvjäkligt. Sen kom Tina med besked att just dom siffrorna kan ha en betydelse om man kollar in numerologi/siffors betydelse/änglanummer

Tre lär vara det högsta antalet som vi människor är i stånd att uppfatta med ögat utan att börja räkna eller peka med fingrarna. En del naturfolk har bara ord för de tre första talen. Talet tre blev på detta viset ofta en symbol för ”många”, ”mycket”, ”allt” och därmed också turligt.

Tretalsmystik bygger på att talet tre är heligt i många kulturer och återkommer ständigt i sagor, myter och legender. I många kulturer är de jämna talen en symbol för det materiella, som jorden och kroppen, medan de ojämna talen symboliserar det andliga såsom livet och själen.

Det står skrivet om änglanummer och allt möjligt. Detta att jag vaknade precis den tiden, hände mer än 4-5 gånger, kändes som om det var 1-2 gånger per vecka. Så hände det något som gjorde att jag fick utöka mina arbetsuppgifter, det blev omställningar till höger och vänster. Och där slutade jag vakna 3:33.

Hade som lagt siffrorna åt sidan, glömt bort hur det var, till i fredagskväll då jag stoppade in ett gäng Dumlekakor i ugnen. Ställer timern på 13 minuter…gör annat, ställer undan från diskstället, planerar kommande morgon, tycker att det dröjer länge så jag tvärslänger ett getöga på timern. Gissa tiden som var kvar…

Exakt! Den stod på 3.33

Mja hörrninini…vad ska vi tro och tänka om detta? När jag googlade runt lite så blev jag i alla fall tvärsäker på något jag skulle vilja göra. Titta på den här filmen, det kan ju bli spännande

Att det skulle kunna innebära en ökning av mitt ekonomiska välstånd, mhum. Jo vi fick visserligen in 7 rätt på V75 igår fast…vinsten blev tyvärr inte mer än typ, 49 kronor då det var en andel. Men det handlar inte om en dålig spelläggare, snarare om att det var favorithästar som gick in. Och min ekonomi i ATG kassan blev inte ett plus utan -1 krona.

Hade en trevlig gäst på besök igår. Han fick både middag och kaffe, vi spelade till och med lite Black Sabbath på skivspelaren. Satt och pratade ända till halv elva på kvällen. En kille vi fått följa under några år nu. Och min spontana tanke är att det kan inte annat än gå bra för honom. Jag hoppas mest bara att dom han kommer att stöta på, under livets gång, ger sig själv chansen att både lyssna och studera, vad det är han säger och hur han tar in det du berättar och tillför i samtalet.

Han ser och hör, mer än du tror. Och han råkar dessutom vara en kille med stort hjärta och förståelse för människors olikheter. ”Bson”, You go, and you rock!!

Önskar er en fin söndag!

Doften av stenciler och staplarna av fluormuggar i skolbänken

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 maj 2024 kl 08:37, Bli först att kommentera

På den lilla bokklubbsträffen förra veckan, så pratade vi lite om hur vår uppväxt varit. Inte bara det, utan hur utvecklingen speedat upp allas liv och vart vi är idag. Man kan ändå, precis som jag skrev igår, inte minnas hela processen av händelser, men vissa bitar av dom. Dom där man kommer ihåg som igår. Dom ligger som i block, för mig då. Jag har ju ingen aning om hur andra minns saker eller på vilket sätt ni sparar minnen.

Från skolan minns man en hel del. Hur många satt inte och ritade med blyerts på skolbänkarna. Sparade dom där fluormuggarna i staplar. Älskade då läraren var snäll och spelade filmen vi nyss sett från nån filmprojektor, baklänges, och vi alla satt och skrattade åt hur roligt det var att se nån springa baklänges.

Inte lukten av stenciler att förglömma. Många ställde frivilligt upp och sprang till kopieringsmaskinen enbart för doftens skull. Man stod där och sniffade och nånting av den där kemiska doften lockade, det var absolut inte bara jag som gjorde det, och det vet jag. Saker som skulle redovisas av lärare och ibland av oss, på en overhead. Viktigt att papperet låg rätt och sedan ställdes skärpan in.

Undrar hur många minuter under ett år, man stod vid pennvässaren och justerade spetsen. Hur lång och fin pennan än var från början, så älskade man mest dom där med aningens trubbig spets och kort skulle pennan vara, nästan så dom rymdes inne i handen.

Dom upplevelserna får vi aldrig dela med våra barn annat än att man kan berätta dom, men dom lär inte förstå vad det var som kändes speciellt. Möjligtvis fluortanten då, beroende på åldern på era barn.

Började läsa boken vi valt, igår. Har bara kommit igång men den känns lättläst och ja, jag tror jag kommer att gilla den. Där handlar det om minnen man kan hitta i en gammal adressbok, och visst ramlar minnen över en då man läser namn, adresser och telefonnummer. Ska dock inte sticka under stol med att det finns namn, jag inte ens kommer ihåg. Utan dom väcker frågor istället

Fast vem vet, om tio år kanske man plötsligt minns. Ibland ska man se och höra saker i precis rätt stund för att det ska poppa till.

Nä mina vänner, visst har vi bitterljuva minnen från förr. Inte så troligt att nåt av dom jag nämnt, kommer att komma tillbaka. Utveckling och teknik har tagit över och det skulle förmodligen inte ens vara roligt att se en filmsnutt från ett gammal filmspole, spelas åt andra hållet. Men…kanske att få sticka ner ett finger eller en tå i den där smeten dom lagade asfalts sprickor med. Fast det vet i tusan…används det ens längre

Avslutningsvis kan ni få sen jonglerande sett från en annan vinkel. Det är väl något som man hade kunnat göra för 50 år sedan, fast det hade förmodligen inte sett likadant ut.

Ha en fin måndag, allihop!

Analyserar egen teori 🤔🧐😏😁

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 januari 2024 kl 09:49, 2 kommentarer

Apropå gårdagens fråga om det finns en rätt eller fel sida av brödet att bre smör på, så fick jag en kommentar. Där skriver en som kallar sig ”Normal viktig”, att man smörar på den groplösa sidan för att hålla ner smörmängden. Och det ska i sin tur leda till att man håller sig normalviktig.

Jag kontrade med, att jag själv, styr smörmängd med smörkniven, oavsett vilken sida jag brer på

Det mesta beror sig nog på. Äter du 10 mackor per dag med enorm smörmängd, kan det säkerligen hjälpa till att sätta sig på fel ställe, OM, du inte har ett kroppsarbete där du gör av med en massa kalorier och energi. Och lite beroende på vad du äter resten av dagen.

Jan A höll med och kommenterade inlägget på FB där han skrev: ”Man brer ju smöret på den gropiga sidan så att man får mer, det är sen gammalt…” Precis där och då, fick jag plötsligt en annan teori, och svarade att jag skulle återkomma i dagens analys av saker och ting, vilket jag nu tänker göra.

Har ni googlat Husmans nån gång och kollat bilderna? Eller andra bröd för den delen.

Om inte, så här ser det ut, allt som oftast

Ändrar man bildsök till Bröd mjukkaka så får man se sånt här

Dom flesta presenterar sina bröd med hålen uppåt. Här kan jag inte säga att jag vet varför, men tänker spontant att det ser godare ut. När du bakar brödet så är det den sidan som är uppåt. Vore väl hysteriskt roligt att baka en fin fin sockerkaka

Men sen, vända upp den på glasfat fast låta den ligga upp och ner. Haha…japp där spårade jag lite och hade jag skrivit det i en mat och bakgrupp på FB så hade flera kommenterat att där har du fel. Man smörar ju inte en sockerkaka!!

Och en sista grej, bara så där, för att. Om ni smörar en skorpa, vilken sida väljer ni?

Förmodligen MITTEN, hahaa…

När man läser vad andra skriver tänker jag väl mest att man inte läser så noga, man hakar upp sig på småsaker och man missar ord i texten. Som till exempel, jag ”tror”, jag ”gissar”, jag ”vet inte”, ”egen teori”. Jag lämnar brödämnet helt öppet för alla att göra som dom vill. Vi kommer förmodligen aldrig komma fram till vad som är rätt och riktigt, för du gör som du själv anser, blir rätt för just dig.

Jag hade en trevlig fikadejt på Västerbottens Museum igår.

Efter prat och gott fika åkte vi upp på 2:an, och placerade oss i varsin stol och kollade in filmsnuttar från gamla Umeå fram till mitten av 70 talet. Filmen snurrar på hela tiden och jag måste säga att det var roligt att se.

Tappade hakan lite då dom visade lite från Barnens Dag 1968.

Guess what, det var då, 1968 som mina föräldrar var där med jag och Sivert. Bildbevis finns, det var bild som pappa knäppte, då vi åt sockervadd.

Bara tanken att se filmsnutten och veta, att nånstans där i vimlet kanske dom stod just då. Fantastiskt kul!

Man fick även se från asfalteringen av Kyrkbron samt invigningen.

Vår gamle vän Nisse Redin, körde asfalt på den tiden och Åke hade nyss lärt känna honom. Nisse körde bland annat asfalt till brobygget. Här är året 1976 och Åke följde med Nisse på en lastbils sväng till Sundsvall. Nisse i egen hög person

Och en annan bild som Nisse tog av Åke.

Så tips är att åka dit och kolla in den. Inte så lång men ändå. Det finns ju annat man kan kolla på också.

Det var då, mina vänner och läsare, och idag är idag. Tänk, jag ska ut och fika idag med, jisses vilken fika vecka det blev. Fast jag väljer lunchmackor istället för godsaker, det duger gott det med. Ha en fin fredag allihop, och här avrundar jag med detta klipp. Apropå rätt eller fel sida, vad är upp och vad är ned, baksida och ovansida, lalalalaaallaa…

Niccos Sambo, ett geni eller…

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 januari 2023 kl 11:27, Bli först att kommentera

Nä nu går det så där fort igen att jag inte hinner det jag vill hinna med. Att sätta sig den här tiden och skriva ett inlägg, är inte ultimat, jag vill ha mer tid att filura på.

Fick brev från SVT igår, ett litet tack för mitt bidrag. Skrattade då jag såg isskrapan, jag som frågat Åke om vi inte har en vanlig skrapa nånstans i huset. Är less på dom där dåliga, slekiga skraporna man kan köpa på mataffärerna. Så en sån fick jag, en smörkniv, tablettask, och tygpåse.

Theresé skickade ett meddelande i morse. Hon skänkte sin käre far, en tanke. Haha…

Vi såg Batman Begins igår kväll. Jag har aldrig sett en endaste Batman i hela mitt liv, och tyckte ändå att den var helt ok. Så när fortsättning kommer, i framtiden, och jag har koll på det, så kommer även den att tittas på. Kan ju till och med hända att den finns att se på, nånstans på nätet.

I en av scenerna räddar Bruce Wayne alias Batman, Ra’s al ghul, från att ramla ner i en ravin. 3 minuter och 17 sekunder in i klippet, kan ni se själv hur det såg ut. Klicka på bilden för att ta er till filmsnutten.

När Bruce drar upp gubben med en arm, sa jag till Åke att det var precis så där det såg ut, då jag drog upp lillebror från fönstret i stugan. Där han hängde i ett rep, 3 meter upp i luften, och höll på tappa greppet.

Eller så var det precis så det kändes, fast jag hade lite mer panik och det såg förmodligen inte lika coolt ut. Men vi kan ju låtsas. Och jag räddade ju faktiskt lillebror från att ramla ner. Men å andra sidan… jag kanske inte skulle ha lurat honom till att det var en bra idé att testa att sitta i repet som i en gunga, som jag föreslog, och sedan kom jag på den briljanta idén att jag kunde hissa upp honom. Nåja, det är nu preskriberat…puh

Nicco skickade en ny film på hennes översmarta katt Sambo. Alltså, han kanske ändå är trasig på nåt sätt. En katt brukar ju annars vara rätt skarp på att se sina byten, eller är Sambo smartare än så Han kanske fintar oss alla, vem vet…do do, dooo do, dodododoooo…

Ja, klicka på bilden så får ni se själv.

Nä nu må jag göra något produktivt innan jag ska iväg och jobba. Så jag önskar er alla en trevlig lördag. Njut av solljuset, vi går mot ljusare tider, återigen.

Hoppsan Kerstin… eller Hoppla 🏇

Av Maria Lundmark Hällsten, 21 juni 2022 kl 08:06, Bli först att kommentera

Skrev Hoppsan Kerstin, för nån dag sedan. Mer för att jag sagt det, nån dag innan dess, och då undrade jag själv, vart uttrycket kom ifrån. Vem kunde nu denna Kerstin vara, och vad var det som hänt, som krävde ett HOPPSAN

Det är förmodligen inte mer spännande än att det kan komma från en engelsk film, ”Oopsie Daisy”, (som har gamla anor), troligen översattes den i svensktextning från film, eller TV, till ett Hoppsan Kerstin, och sedan fastnade det.

Själv använder jag mig av ordet Hoppla, och det gör jag i ett överraskningsmoment. Nån gång kommenterade Theresé då jag använde Hoppsan, och undrade om jag skaffat häst.

Men i sammanhanget har det troligen ingenting med hästar och ridning att göra, utan är nog närmast en mer eller mindre medveten förvanskning, av ordet hoppsan. Jojo!!

Nu har vi i Sverige fått en nationalfjäril utsedd, en del av motiveringen lät så här och jag citerar:

”Det är den första fjärilen vi ser på våren, och den sista fjärilen vi ser på hösten.
Det säger experten Lars Pettersson som har jobbat med tävlingen. Den är vanlig i södra Sverige.
I norra Sverige finns den, mest vid kusten. Men den sprider sig till fler platser i norr. ”slutcitat

Det är citronfjärilen dom utsett. Klicka på bilden för att läsa hela motiveringen.

FJÄRÅS 20190724
En citronfjäril på en solhatt i en trädgård som gjorts om till en fjärilsrestaurang. Arkivbild. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Jag trodde absolut att det var nässelfjärilen. Snackar vi om första fjärilen på våren, så kan jag, utifrån min erfarenhet av dom små monstren, vilja påstå att dom är dom första man ser häruppe.

Men nåja, som sagts förut, även om jag är rädd för dom små (o)djuren, så tycker jag ju ändå att dom är jättevackra. Som en ulv i fårakläder, hahaa…

Här kan ni nu få gissa vad Åke projekterar med. Ingen lätt uppgift, och det lär ta sitt lilla tag.

Önskar er alla en toppen dag, eller… passa på att njut nu, av dom kommande 24 timmarna, hehe…

Ner kommer man ALLTID, det är sen gammalt…

Av Maria Lundmark Hällsten, 23 februari 2022 kl 10:49, Bli först att kommentera

Det var ett väldans prat om att åka gondol upp till toppstugan. Gondolen pekades ut, så denna bild hade jag då i mitt huvud.

Theresé hade dock förhört sig om hur det såg ut däruppe, om man skulle ta sig till toppstugan utan att riskera att tippa över nån kant och komma i rullning så man slutade längst ner. Enligt den mannen, så skulle det inte vara några problem, fast…ehh.

Anders tyckte inte att det var nån fikameny där så vi bestämde oss för grillning istället, i backen. Och sedan gondolåkning till toppen och sedan samma väg ner igen.

Vi vandrade iväg till en av alla skidbackar, tog oss upp, 50 meter, där det fanns en bra grillplats. Den delade vi med ett annat par. Kvinnan kom en stund senare, dom hade nämligen glömt tändstickor och hon hade varit iväg för att se om nån hade nåt att låna ut. Gissa vad hon hade i handen…haha, kolla in vad som står till vänster i elden.

Nu hade ju Theresé tändstickor med sig så vi hade hunnit få upp eld innan, men hon hade ändå kämpat bra, ljuset brann då hon kom upp

Härligt väder, det är väl precis så här det ska vara, om man är till fjälls.

Så började vi prata om gondol igen, och jag frågade vilka tider den gick. -Nää, men dom går ju heeela tiden, sa Theresé och Anders i munnen på varandra. Jag tittade upp och sedan ner, inte såg jag nåt stort, gondolåbäke heller. Men så börjar vi peka och diskutera. Äsch då, inte var det nån jäkla bussgondol, som kunde rymma 100 pers, vilket jag fått för mig.

Den där kolossen står ju still, men det är där man stiger in i dom små liftvagnarna, det vill säga gondolerna. Hahaa…

Vi travade hem, värmde fötter och händer och sedan tillbaka igen.

Och upp till toppen. Det är så synd, att man med mobilkamera, inte kan få djup i bilderna. Vi är ju högt upp, och det lutar utför, nå hemskt. Men magnifik, utsikt.

Och detta är ändå bara en knöl på mitten, fjällen fortsätter ju bakom.

Här har jag försökt markera en annan lift, den syns ju inte ens, jösses vilka vidder.

Toppstugan, hade jag aldrig tagit mig ner till utan att ha ramlat förbi den, seriöst.

Här en bild som Theresé tog där jag står vid stupet…

Jag är ju glad att jag viftade till med armarna då jag plötsligt började luta bakåt då vi skulle upp till Anders och Sally, som kom upp för ett åk.

Dom tog snabba vägen ner och vi tog gondolen, förstås. Då vi klev av, hann vi ut mellan staketen så började det larma. Vi gick en bit, det larmade igen, jag vände mig om och guess what…alla vagnar hade stannat. JAG SA JU DET… nåt kan hända för att jag är i närheten, tur att vi hann av, haha… annars hade jag verkligen haft vatten på min kvarn.

Sen möttes vi upp vid Solkatten, där vi gick in och tog en fika. Snygg inredning..

Innan vi var tillbaka i stugan så var solen på väg ner igen.

Spelade kort, pratade, Sally skulle dricka lite mjölk och plötsligt skällde Winstone till…hahaaa..

Vi såg på gamla filmsnuttar som min pappa och lillebror Lars, filmat, nån gång i slutet av 80 början på 90 talet. VHS band som Theresé anlitat en kille för att föra över till en hårddisk. Så kul att se, och herremin… hur man såg ut.

Idag är det hemfärd för jag, Åke och Winstone. Mulet då jag klev upp, och utsikten vid mulet väder i fjällen, ser ut som vilken plats som helst. Detta igår kväll.

Och i morse.

Fast nu har det klarnat upp, så vi har nog fri sikt på hemvägen. Theresé, Anders och Sally, kommer imorgon, och då ska vi börja ladda inför Rally helgen…det är mycket nu.

Hoppas på en fin dag, för er alla!

ps. tydligen visste ingen av er att 2 hastighetsskyltar på varsin sida av vägen, betyder att det är ny hastighet. Man övergår till exempel, från 90 till 70. Och 1 skylt på högersida är bara en påminnelse om att samma hastighet, fortfarande gäller. Fast Nicco kommenterade rätt svar på FB, så hon kan jag bjuda på en varmkorv på Påskön, den dagen hon reser dit. ds.

Känslor och uttryck 😁😬😔🤘👏🧡

Av Maria Lundmark Hällsten, 27 december 2021 kl 09:56, 2 kommentarer

Nya ord, maskne, Coronabubbla, Coronahund…och så vidare. Inga jag kommer att använda mig av, tror jag. Faller kanske hellre för uttryck, ni vet, typ, lika stor som hälsenans muskel på en gråsparv. Haha…

Det enda nyord, som jag VET att jag läste då det kom ut, som jag inte använder, men kommer ihåg ändå, är ordet fickla. Sen kan det ju hända att man använder nya ord utan att tänka på det.

Imorgon blir det julafton här, med julklapps utdelning. Antar att jag ska fixa nån typ av middag. Ska klura på vad det kan tänkas bli. Köttbullar, kalvsylta och prinskorv, går i alla fall fetbort.

Sally har meddelat att dom precis passerat Gävle. Och beräknad ankomst hit, ligger nånstans mellan 15-16…ish. Katten kom dom ihåg att ta med.

Men inte Anders. Eller, haha, jodå, han skulle inte med utan han kommer på efterkälken, dagen innan nyår.

Mats Alfredsson la ut den här bilden på Instagram i förrgår. Haha, känner ni igen killen nere till höger..

Vilka minnen… detta är Piteå och det borde vara nånstans 2008-2009. Inga svarta dekaler och jag tycker mig kunna se att jag inte ens kör med slicks. Ingen trodde att jag skulle kunna tävla utan slicks, men det gick, även om det var överhängande risk att man slirar bort sig i starten. Det hände nån gång, då och då.

Mats P Karlsson kom förbi i depån, skrattade och sa… jo, det är som fränt då det ryker om däcken i starten, men det är inget man vinner på. Hahaa… sant!

När jag skriver om Piteå, dragracing, minnen, så känns det som en evighet sedan man var där. Vad mycket roligt vi hade, och kommer det nånsin att bli likadant. Jag tror ju inte det. Sammansättningen av folket som var där då, kommer inte att bestå.

I min klass var vi upp emot 40 tävlande i början. Men det dalade ,och i nån av tävlingarna var vi bara 6 stycken. Nä, jag hoppas verkligen att vi kan få till det i sommar, och att det blir nån tävling. Fällfors och Piteå, känns lockande.

När bonus sonen var här sist, pratade vi om musik och vad den betyder. Jag talade om att då pappa låg på lasarettet, efter den ödesdigra olyckan, så åkte jag ju upp dit, 1-2 gånger, varje dag. I cd spelaren satt en skiva med Electric Light Orcestra. Den skivan lyssnar jag på, med glädje, även idag.

Kan låta konstigt, men jag levde och tog mig igenom den sorgen, som var då, genom musiken, och jag tyckte att den gav mig styrka. Innerst inne, trodde jag att det skulle smitta av sig på pappa. Därför känns den fortfarande idag, peppande, även om jag ser mig själv, sitta i Jeepen, på väg, dit upp.

Ämnet kom sedan på tal, då jag dejtade Elisabeth. Då berättade jag att jag och Nicco, lyssnade på speciella låtar innan tävling. Och det var egentligen för att få upp ett driv, likt boxaren som ska upp i ringen, som peppas av hejarop och skrik. Man kommer in i ett speciellt mode (läge). Och det läget eller känslan kan vara pepp i den stunden. Och här måste jag ju återigen, lägga ut filmen som Theresé Hällsten, både filmat och klippt ihop. Ett måste att se, innan tävlingar

Ganska coolt ändå, att musik, fungerar på det sättet.

Nä, nu ska jag sätta fart. Ner i källaren och bädda för gästerna. Göra mig själv i ordning, sen ska jag hinna upp en sväng till mamma innan jag åker och handlar.

Önskar er alla en toppen dag!

Att tänka efter…före, hm 🧐

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 maj 2021 kl 08:39, Bli först att kommentera

Nicco har tryckt upp en buckla i takplåten, på The Van. Hon har isolerat det, och igår fixade hon tyg som hon nu ska klä innertaket med. Jag följde med henne till Ohlsons tyger, och då jag gjort mig redo för avfärd, hittade hon på att göra och lägga ut hennes första TikTok.

Jag var det givna målet/offret. Men den var lite kul, faktiskt, och det är pratet ni ska lyssna på, pay no attention to me…🙃🤣

Nu ruvas det på hämnd.Hon hade på sig en rosa regnjacka då vi for ut och jag sa att det här, skulle jag ha gjort en film om. Rena motsatsen. Hon tror hon är en Goth, men vad hände?
Sen fyllde Nicco i…yeah, look at her, and those socks, with avacados on, what the hell is that, could she even be my daughter… och så vidare, hahaa…

Winstone fick sig den där duschen jag pratade om i torsdags. Han torkade upp, kanon fort i värmen ute. Nu är det, dessvärre, en massa päls att ta rätt på. Ja, det är det väl annars också, men efter dusch är det som om han fäller ännu mer. FÄLLER?

VEM FÄLLER?

Borstade honom då, och igår och idag yr det pälstofsar där han går fram. Måste ha yrt en del igår också, där jag jobbar. Kommer ut från garaget, på baksidan och noterar vitt skum. Kollar framåt och ser bollar av skum som ligger på häcken.

Där jag går, undrar jag om älven blivit galen och skummat upp, som det kan göra vid höga vågor, och sedan har vinden fått tag i det, men det såg för vitt och fluffigt ut. Men jag blev varse om vad som hänt.

Nån har roat sig med att hälla ut schampo eller diskmedel i vatten konstellationen. Bilderna från sommaren 19, och jag fotade Sally som fotade…

Fick höra att det gjordes redan på förmiddagen och det hade blåst skumt, överallt. Ja, vad säger man. Synd att man inte har så mycket konsekvenstänk.

Det drabbar inte bara vi som nu ska betala vad det kostar att ta rätt på det,och nu menar jag förstås, vad våra skatter går till. Men även djur, som fåglar och fiskar, kan ju ta skada av det. Jag vet dock inte om detta vatten, bara går runt i samma system, eller om det rinner ut i den lilla ån ner till älven. Och att det sedan pumpas upp nytt vatten på nåt sätt.

Spelar inte så stor roll, tråkigt att man inte förstår vad man håller på med. Tro mig, jag har också varit ung, och inte så smart eller övertänkt, alla gånger. Vet inte heller hur man som förälder ska lära sina barn att det INTE är ok, med diskmedel i vatten 🧐

Men visst, man kan lära dom att det man gör, som man inte vill att andra ska se att du gör, förmodligen bör tänkas över. Är det verkligen ok, att faktiskt genomföra. Eftertänksamhet är bra, i många fall, om man tänker efter, innan, och inte sedan

Åke har fått några puckar med jordgubbsplantor, ajaj…vart ska jag nu sätta dom, och ingen jord har jag, ingen större kruka och jag jobbar idag. Undrar om dom klarar sig i plastbyttorna nån extra dag?

Funderar på att sätta några av dom i amplar, det skulle tydligen den här sorten passa till. Lutar åt besök på Granngården, nån dag framöver.

Imorgon bär kosan till Tráhppie, där vi ska lägga våra röster till Sametinget. Jag har läst igenom och sållat, vad jag tycker känns bra. Som vanligt brukar alla ha något man tycker känns helt rätt. Tänk om det hade funkat som plockgodis, man tar lite från varje bytta, för att få ihop, bästa påsen.

Önskar er alla en fin lördag.

Har snabbt skrollarfinger ☝️

Av Maria Lundmark Hällsten, 15 april 2021 kl 10:59, 6 kommentarer

Chilldagen, då man får göra vad man vill men vaknar före 6. Klev dock inte upp, utan fastnade i TikTok. Jo, det finns roliga saker där, det gäller bara att kunna skrolla fort om man ser att det barkar iväg åt nåt annat, mindre roligt.

Den här är ju en sån där snäll, rolig filmsnutt.

Och vi hade ju 2 skogisar, Enya och Eloise, som gjorde exakt samma sak.

Skillnaden på våra, var att dom var lite mer våldsam, och Åke fick fixa nån typ av genomgående stålpinne som höll luckan på plats.

Katter måste ju gilla att det rör på sig och låter. Kattluckan ner till deras källar-krypin, var det precis likadant med. Det skulle smällas på den med.

Djur är rara! Och även om dom ställer till det ibland, kan dom bli, oförskyllt anklagade för saker som nån annan gjort

Mina blommor är less på livet, eller kan det vara att dom känner sig något försummade 😏

Oopss! Och andra tippat åt några konstiga håll, vet inte vad den här håller på med 🧐 Fotnot, lutningen är större än vad den ser ut som, på bilden.

Kan dock skryta över att jag inte ens har nuddat på den blomman, så det är inte jag som placerat plantan snett, puh!!!

Den här blomman är en av mina favoriter, inte enbart, på grund av krukan som jag fick av Nicco, gissningsvis för snart 2 år sedan, då jag fyllde år. Blomman har jag inte planterat om, bara vattnat, lite random. Och jag lovar, skulle jag ge mig till att byta jord, så kommer det att vara gocke!

Nu börjar man längta efter nytvättade fönster, rendammade fönsterbrädor och nytt och fräsch i krukorna. Men det kommer nog, så småningom. Kanske satsar på att införskaffa jord, till nästa helg, då man är ledig. Så kan jag hitta på nåt kul att stoppa ner och se om det blir nån växt.

Blir utehäng idag, då graderna stigit lite. Hoppas solen skiner, på er med.

Vet ni vad, nu har jag klottrat i denna bok, i ett helt år.

Och här kommer min sista tanke i den boken, och med den, önskar jag er alla en toppen dag!

Odeon och Saga biografen, det väckte gamla minnen.

Av Maria Lundmark Hällsten, 7 januari 2021 kl 10:33, Bli först att kommentera

Det dök upp en filmsnutt på FB igår, om gamla biografer här i Umeå, som inte finns längre. Den väckte gamla minnen, och var extra rolig, eftersom min svärmor, jobbade på Saga biografen.

Hon började på Odeon, här en bild på henne, som Theresé hittat och skickade alldeles nyss.

Och när sedan Saga öppnade så var hon med där, från början, och ända in på 70 talet. Då hon både jobbade på Handelsbanken och ibland gick direkt därifrån, till arbetet på bion.

Vi har ju denna tavla i vår ägo, där dom som jobbade, är porträtterade. Jag vet inte vem som målat den, signaturen är E.L 1963. Och Elsie sitter i mitten, och hennes syster med man, längst till vänster.

Jag mejlade till han som gjort filmen, och frågade om lov att få lägga ut den här. Han har fler filmer på sin hemsida, klicka på bilden så kommer ni dit.

Och klickar ni på den här bilden, så kommer ni till den specifika filmen om biograferna.

Åke bjöd mig på bio, 5 augusti, 1984, filmen var Polisskolan och den visades på tadaaa…Saga, Jojomensan!

Nåt annat som dök upp, var min försvunna sko. Och här är det ju jag, som vanligt, som ställt till det. Och det absolut roligaste av allt, är att jag nu vet, att jag gått med omaka skor, i typ, snart ett halvår

Jag hade ju ett par med dubbla dragkedjor innan, dom har jag förvarat nere i källaren. Min tanke har varit att jag skulle kasta bort dom, vilket jag faktiskt trott, att jag redan gjort. Så i förrgår kväll, började jag fundera. Kunde det vara så illa att jag kastat dom, och av misstag, fått med mig fel sko 👀

Gick ner och kollade och det första jag såg, var min saknade sko, jösses, hahaa… Nå, hur dumt det än må låta så får jag bjuda på att jag är som jag är, och jag kommer förmodligen inte att ändra på det.

Vår lille Winstone fyller 8 år idag, det går snabbt, och här kommer lite bilder på honom, gamla som nya.

Hoppas på en fin torsdag, för er alla!

Etikett: film

Mitt ekonomiska välstånd ökade inte alls, utan krympte med -1 krona

Doften av stenciler och staplarna av fluormuggar i skolbänken

Analyserar egen teori 🤔🧐😏😁

Niccos Sambo, ett geni eller…

Hoppsan Kerstin… eller Hoppla 🏇

Ner kommer man ALLTID, det är sen gammalt…

Känslor och uttryck 😁😬😔🤘👏🧡

Att tänka efter…före, hm 🧐

Har snabbt skrollarfinger ☝️

Odeon och Saga biografen, det väckte gamla minnen.

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten