Etikett: cykel

Helt inne och rätt ute

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Åke frågade Niccolina om det snart var dags att få upp cykeln från källaren och hon svarade naturligtvis, jaaa. Fast när jag var liten, sa Åke, så var det ingen cykel förrän 1:a maj. Nä, sa jag, likadant var det för oss, man fick vara glad om man fick ta på sig träskorna.
 
Men det såg nog lite annorlunda ut då, lite mer snö låg kanske kvar, aningens kallare, och sen kanske man inte skulle nöta ut allt man hade eller tvärtom, man skulle nöta ut vinterskorna så gott det gick, nästkommande vinter skulle dom skorna ändå vara för små 🙂
 
Jag kommer ihåg klappret av träskorna mot asfalten och vad glad man var när man fick ha dom på sig, idag skulle jag aldrig sätta in foten i ett par sådana, nopp, den tiden är förbi.
 
Kommer också ihåg dom där första platådojorna vi skulle få, brorsan och jag. Mamma skulle beställa dom till oss och vi skulle få dom lagom till en Stockholms resa vi skulle göra. Svarta ville vi ha, jag frågade mamma om hon skickat efter dom och hon sa –Ja, och jag tog ett par bruna till dig, med blommor på.
 
Jag höll på smälla av, minns hur fruktansvärt besviken och ledsen jag blev, inte fasen ville väl jag ha några tönt skor, hel svart skulle dom vara. Nå, morsan behagade skämta, hon hade köpt likadana till jag och brorsan så jag behövde inte oroa mig.
 
Jag gissar att året var 77-78, och jag kommer också ihåg glädjen då skorna äntligen kom, och man fick styla för sina kompisar som var mäkta imponerade av skorna, och framför allt av höjden på sulorna. Hahaa, nä, jag skulle aldrig heller idag, sätta på mig ett par dylika skor, den tiden är också passerad och passé, för min del. Ful är dom också, sorry, det är min mening. Men på den tiden tyckte man ju inte det, då var man helt inne och rätt ute.
 
Igår var vi bara hemma, men det var inte så bara, det tog hela kvällen att tömma bokhyllan i tv rummet, fy för den lede, men nu är det gjort. Målaren har grundat trapphuset så vi iddes inte vara där och kanske klampa i nåt spill och dra runt det i huset, så därför donade vi på här istället. Sista jobbardagen sen är jag ledig i två dagar, skönt, nu håller man på känna sig lite sliten. Det blir som ingen rast och ingen ro, förmodligen inte heller då jag är ledig, men jag kan i alla fall andas mellan varven. Önskar er alla en fin onsdag!

Maskar

Av , , Bli först att kommentera 3

Man ska aldrig titta ner då man är ute och går vid regn. Maskar som ligger på asfalten i miljontal, huvva. Till slut kan man ju bli nipprig. Vet en gång för flera år sedan då jag skulle följa med Nicco till skolan, hon satt på cykeln och jag gick. Vi hann inte mer än några hundra meter då hon skrek till och höll på ramla av cykeln, hon hade upptäckt alla maskar som krupit upp från jorden och lagt sig så där lämpligt på vägen. Titta inte ner sa jag, men hon vägrade cykla mer den dagen.

Jag har ett annat minne av en stackars mask som mötte sin baneman (jag) alldeles för tidigt i livet. Jag var väl en så där 7-8 år och hade stött på den största masken jag någonsin sett. Givetvis ville jag behålla den och tog med den hem, fixade en burk som jag lade ner lite jord och nån pinne i, sedan placerades masken i burken, och sedan fick den en hedersplats nedanför min säng.
 
Ett av problemen var att vi skulle åka till stugan på sommarlovet, och när vi åkte dit så var vi där hela sommaren, från skolan slutade till den började igen. Masken glömdes bort då vi åkte iväg, inga hål hade jag gjort i locket och den gick en fruktansvärd tid till möttes.
 
Så även vi, då vi kom hem efter 2½ månad. Jag upptäckte burken då jag klev in i mitt rum, masken hade blivit ännu större än han hade varit, en stor vit sak hade vuxit ut mitt på masken och två långa spröt stack upp från den. Hm, och inte kunde jag heller låta bli att öppna burken….WHY??? Det fattar ju alla att det stank nå fruktansvärt, fy för den lede. Nä, inget mer masksamlade blev det för min del. Kanske lika så bra för alla kvarvarande maskar.
 
Jag, Ingegerd och Kerstin var ute på en runda igår. Vi började ute på Teg Trädgård för att kolla in plantorna, tyvärr var vi ute för tidigt och blommorna var för små, Kerstin hittade inte heller det hon var ute efter.
 
Färden fortsatte sedan till Ersboda och Sportlagret där jag hittade en regnjacka till Nicco. 199:- för en softcell jacka, det får man nog inte säga något om, tyvärr var den för kort i armarna och vi få åka tillbaka och se om vi hittar en större storlek. Och hon som ville ha just den där…typiskt.
 
Sen åkte vi upp till Café Vaniljdrömmen där morsan mötte upp och vi gick in och tog en lunch där. Jag blev bjuden av Kerstin, jag, tackar tackar! Satt och surrade bort en stund och innan vi åkte hem så var vi in på Willys och handlade lite såna där nödvändiga saker till kylskåpet.
 
Jag hämtade sedan Åke på hans jobb och vi for ner på Meca där generatorn till Volvon hade kommit in. Vi frågade om framlysen till Camaron men den storleken vi är ute efter har utgått från sortimentet, är det nå typiskt då? På kvällen gick Åke ut och satte dit generatorn så nu ska det inte finnas nåt mer fel på Volvon, ja, förutom att han skulle sätta fast ljuddämparen lite bättre.
 
Nä, nu ska jag koncentrera mig på struktur ett tag, struktur i jobbsökandet, ni får ha en bra dag och hoppas att regnet håller sig borta, inte så troligt, men hoppas kan man ju alltid.

Punka på moppen

Av , , Bli först att kommentera 4

Kerstin gick och funderade om hon skulle köpa och sätta dit ett vinterdäck på hennes cykel, det kan ju vara väl investerade pengar då det är vinter och halkigt. Igår var det ju en sån där dag då det inte ser halkigt ut för fem öre men jädrar vilken blank yta det blir efter traktorerna som plogar, Janne sa att det är en typ av medar som håller i skopan, som gör dessa halkiga ränder.

Nåväl, då det snackades om däck och när man får punktering så kom man ihåg när man hade moped och blev det någon gång punka på den så fick man minsann laga det själv, farsan hade aldrig tid eller så sa han så för att man skulle få lära sig att allting inte serverades på silverfat.
 
En gång hade jag och kusin Anna, kört iväg till berget på andra sidan sjön och där blev det sådär påpassligt punktering på bakdäcket. Det var väl en två-tre kilometer tillbaka till stugan och det hade väl inte varit någon sak om det inte vore för att innerslangen, helt plötsligt kröp ut och lindades runt navet då jag styrde mopeden. *suck*, tungt var det också, och det blev knappast bättre av att det var grusväg och ingen asfalt.
 
När vi kom ner mot vattnet, precis mitt emot stugan så såg vi en liten eka där, som tycktes ropa på oss. Vi drog ner moppen till vattnet där det också fanns en brygga. Ingen var hemma i stugan så vi skrev med stora bokstäver i sanden att vi bara lånat båten en stund. Hur vi sedan fick ner moppen i båten utan att den tippade, det kom jag inte ihåg, vi hade väl lite matjord i fickorna. Sedan rodde vi hela rasket över sjön. Våra föräldrar såg ut som stora frågetecken då vi närmade oss land. Pappa undrade vart vi lånat båten och då vi pekade och förklarade upplyste han oss att det var en polis som hade den stugan…Oppps! Vi rodde snabbt tillbaka båten och ingen fanns vid stugan då heller så vi lät lånet av båten förbli en hemlighet. Vi hade ju inte förstört något och man ska ju aldrig bli rådlös.
 
Idag ska jag ner på filmstaden och den där introduktionskursen i hur man söker jobb, eller vad man ska kalla den. Sedan blir det vänstersvängs promenaden då jag har skrivit upp mig på gymmet. Ha det gott!

Mördarsniglar och projekt

Av , , Bli först att kommentera 1

 

Igår satt vi ute i omgångar, Ingrid, Inge-Gerd, Janne, Fred, Birgitta, Laila, sedan kom Stig, Gerd, Eleonor, Britt, and so on. Det pratades bl.a. om att låsa dörrarna och Inge-Gerd sa att hon gärna ville låsa med dubbla lås om hon var ensam och någon sa att om dom hade bott i skogen skulle dom ha en STOR hund som kunde vakta åt dom.
 
Jag sa att om man bodde i en skog skulle man bara sätta upp en skylt nere vid vägen: Varning för mördarsniglar! Och i bakgrunden kan man då höra musiken från filmen Hajen. Ingen skulle väl tordas komma upp dit då? Om inte annat kunde dom trampa på några stycken och halka omkull. Tycker att namnet mördarsniglar kan tolkas på olika sätt. Man skulle ju kunna uppfatta det som om dom larvade omkring och tog ihjäl människor.
 
Det finns ju lampor som tänds med rörelsedetektor, man skulle ju kunna göra en liknande sak men inte med lampor utan att en bandspelare sätter igång. Kanske en hund som börjar morra och sedan ett harklande och någon dörr som öppnas och stängs. Nog skulle man lägga benen på ryggen om man var där olovandes då.
 
Idag kommer nog Åke att ligga under bussen och försöka få till det som ska göras innan besiktningen, och jag får väl ställa mig på stegen och fortsätta sätta färg på taket så det blir klart innan hösten. Att ha buss är nästan som att ha en stuga, alltid något som ska göras.
 
Jennifer och hennes kompis Viktor har också kommit på ett projekt som dom skulle vilja ha gjort. En cykel som ser ut som en bil. Man sitter bredvid varandra och ska kunna trampa samtidigt. Det ska inte vara en cykelsadel dom sitter på utan en soffa. Ja, inte vet jag hur dom ska kunna åstadkomma något sådant utan hjälp från någon vuxen, och denna, någon vuxen, heter nog Åke. Tyvärr är agendan inte blank så vi får se om det kan påbörjas någonting eller om det kan bli ett pyssel i vinter. En sån sak är inte gjort på någon timme eller dag. Material behövs ju också.
 
Jaja, nu ska vi ta oss en äggmacka, det blir en bra start på dagen. Ha det gött!
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten