Etikett: fågel

Ser kanske makabert ut…

Brorsan tyckte det såg lite makabert ut, under Buickens framdäck:

016Men jag kan härmed meddela att ingen fågel ligger under framdäcket, utan endast en fjäder 🙂 Det vet jag…jag har nämligen sett fjädern där förut 😀

Apropå bilar…typ, så ska Tina och Christian sälja sin pärla, kolla in annonsen på blocket

2391158194

 

T-Rex style

 

Vilken cirkus det blev igår kväll då jag tog ut Winstone en sista sväng. Kommer in här på gården, han springer bort till fågelbadet, ta något från gräsmattan och vill först inte komma då jag ropar, men till slut så.
Han springer upp på trappan och tuggar frenetiskt på något. Ähhh säger Åke, det är en pinne. Jag plockar ut ”pinnen” ur munnen, tittar på den, men tycker nog det är en konstig pinne. Helt plötsligt ser jag att det är ben på den, är det en groda frågar Åke samtidigt som jag hurvas och slänger iväg, det ihop-torkade djuret.
Går upp och pratar med Nicco, om dagen, hon har varit på valpkurs med voven och på studiebesök borta på Liljaskolan. Lackeringen tyckte hon lät intressant, så vi får väl se vart det barkar. Jag berättar om fyndet därnere och hon vill se vad det är för nåt.
Vi går ner, jag tar två pinnar och lyfter upp ”grodan”, vi står och skärskådar den och plötsligt får vi se vad det är för något… en liten fågelunge, åhhhh säger vi i munnen på varandra, det är en liten fågel.
Jamen hallå, snacka om att man kan ändra sig. Först håller man på kräkas över att man tar på, vad man tror är en torkad groda och sedan låter man som värsta babysnackaren då man ser att det är en död fågel, ojoj, vart är världen på väg. Fågel var förövrigt inte ett dugg gullig, den ser ut som en forntida fossil, eller dinosaurieunge, typ T-Rex:
Jag fick en morsdagspresent av Theresé igår, ett jättefint kuddfodral, sydd av hennes gamla skjorta och med en brodering som heter duga:
Den tackar vi för och den får pryda vår soffa härhemma… kanske den får komma med i bussen också, men bara kanske, vill ju inte förstöra den på något vis 🙂
Nähäpp, nu har jag inte tid längre, jag har morgonpasset på jobbet, och ska iväg om en stund, det blev tvärt ändring i schemat. Ha en fin fredag!

Det är ju världsligt…

Av , , 6 kommentarer 21

 

Att vara på rätt tillfälle vid rätt tidpunkt eller fel ställe vid fel tidpunkt, det var gårdagens lilla diskussion. En olycka sker ju inom loppet av någon sekund, ibland inte ens det. Hur många gånger har man inte sagt, tänk om jag varit tio sekunder tidigare, då hade det där varit jag… eller tvärtom.
Tänk om vår pappa, hade sett en fågel, där han stod och svetsade, kanske han då hade tagit ett steg tillbaka, och undvikit järnbalken som föll över honom. Ponera att stegen INTE hade stått bredvid honom då hade den inte varit det lilla skydd som krävdes för att han faktiskt finns här idag, om än, svårt skadad.
Jag vet att detta resonemang är ett sätt att bearbeta, för allt som oftast får man inga svar, man gissar, tror och det känns bättre om man har en förklaring. Och saker händer, utan någon som helst tanke bakom… så är det bara.
Jag har ju en klok liten vän, hon som har en son som varit jättesjuk, hon sa en gång, att hon var så less på alla som sa att allt hade en mening, för hon kunde för sitt liv inte begripa hur hennes sons sjukdom skulle kunna ha en mening.
Men ok, sa hon, nu hade sonen skrivit under att han efter sin död, ville donera sina organ, och då kan det ju faktiskt vara så att ett av hans organ skulle ges till någon som behövde det, som sedan födde ett barn… som i sin tur fick ett barn som någon gång i framtiden, löste världsfreden, DÅ, har ju allt detta en mening, och min son skulle vara delaktig i något stort.
Men hur stor är sannolikheten för detta, sa hon, och aldrig får jag veta det heller…
Men just det… kanske är det som är meningen. Vi ska inte veta allt, vi ska heller inte förstå allt, då kanske det med blir galet. Hur det än är så vet i alla fall jag att detta är något av det värsta vi alla i familjen varit med om, och det jobbiga är all ovisshet.
Ingen kan svara på hur det kommer att bli, men vi har i alla fall fått lite glädjande besked och det kändes jättebra och upplyftande, och att han har en fruktansvärt lång väg tillbaka, det vet vi också, fast då tänker jag, att han har ju all tid i världen… så tiden blir ju en världslig sak, precis som mycket annat har blivit den senaste tiden.
Jag önskar er alla en fin dag!

En Hällstenare :)

Av , , Bli först att kommentera 8

 

Jag tänkte nu skriva att en fågel kvittrat i örat och berättat en sak, men att jämföra min mamma med en fågel, vet jag inte om jag skulle göra, så…min mamma kvittrade i örat, att det i tidningen Plaza, finns en person omskriven som jag känner, så då köpte jag den tidningen och läs nu och se om ni känner igen namnet…åtminstone efternamnet va 🙂
Svetlana är gift med min lillebror Lars, och det var hon som jag skrev om förut, som fått ett av några uppdrag att sy upp en ny nationaldräkt, vilket hon gjorde, men vann inte den gången, men som sagt, hon är på upptåg i alla fall och det är ju jätte roligt.
Jag är ledig idag, och det hör inte till vanligheterna, det finns bara en fredag i månaden som jag är ledig men då jobbar jag alltid helgen istället, men inte den här gången. Vi hade nämligen två frågetecken på schemat, den här veckan så jag bytte ut frågetecknet igår, till mitt namn och fick därför stryka mitt namn idag, härligt med lite ombyte.
Vi har gått på semesterschemat fram till nu och det har inte bara varit en och två av dessa ?, utan flera stycken ??????????. Jag sa till chefen igår att det hade varit kul att träffa det där frågetecknet och se hur h*n ser ut, men hon skrattade bara, hm… jag fattar inte det 🙂
På måndag blir det också en något annorlunda dag, då jag bara ska jobba till halvelva och sedan ska jag få åka på Scandic och där bli bjuden på lunch av assistansbolaget jag är anställd av, sedan blir det möte på arbetsplatsen klockan 16 och därefter ska vi allihop bli bjuden på middag, jojo, nu kostas det på.
Vi har ju ett ensamarbete, i den meningen att vi sällan är dubbelbemannade, ensam är vi ju inte eftersom vi har chefen med oss alltjämt, men man lär inte känna dom andra så bra, vi träffas i dörren då den ena kommer och den andra ska hem, och det är ju lite tråkigt. Så såna här tillfällen skulle vi ju få mer av.
Nu umgås jag ändå med dom som slutat och ibland med dom som fortfarande jobbar också, men det kan vara tjorvigt att få tiderna att stämma… vi jobbar ju, för guds skull och går dessutom omlott, mjodå.
Idag ska jag faktiskt fika med en gammal kollega (jaja… inte så gammal i åldern), och vi har ju träffats ett antal gånger. Hennes sambo tyckte att vi måste vara väldigt duktiga på just fika, och det stämmer ju, jag skrev till henne att vi snart kunde få bli diplomerade fikare, men vi är inte riktigt där än, det saknas några kaffetimmar till 🙂
Jaja, så då vet jag vad jag ska göra idag, och det känns ju alldeles lagom. Önskar er alla en fin fredag!

Det sa bara *slask*, hon skrek…

Av , , 2 kommentarer 10

 

Nu är Buicken friskförklarad… (sånt man aldrig ska skriva eller säga, jag vet, så jag viskar), Åke bytte slang och öppnade upp den där andra returledningen som var strypt, och vid provsvängen igår, tjuvstannade den inte.
Camaron däremot, är inte utskriven och godkänd än *suck*, lampinställningen var fortfarande för låg och ljudet… ljudet var för högt. Men hallå, sa jag, det ska ju låta. Jaja, vi får väl köpa oss en snäll ljuddämpare då, och sätta dit den så den går igenom, lätt som en plätt, men irriterande då man ska måsta ut med 200:- till, bara för nåt som han inte godkände men aldrig heller mätte upp, det var vad hans öron sa.
Sedan lyckades Maria rasera inne i garaget då hon skulle (notera att jag skriver om en andra person, det var inte jag, hehe) köra ut bileländet. Jag ringde Åke och frågade om jag skulle lägga ut några brädor framför bilen, det är nämligen en rätt stor kant vid garagedörrarna, ja stor i förhållande till höjden under Camaron, ja sa Åke, lägg ut brädor.
Så jag gjorde det, lade in driven och det blev tvärnit, den tog i under, då framdäcken passerat kanten. Jag backade tillbaka och fyllde på med nå brädbitar inne i garaget också, sen gasade jag *pang* så åkte hela j-kla listen ut och några betongbitar, men ut kom jag, fast jag kunde inte stänga igen dörrarna sedan. Nå, det är fixat nu i alla fall, tur man har en händig karl 🙂
Jag satte ute med kaffekoppen i hand och skickade upp ett sms till Nicco och frågade om inte hon skulle komma ut i solen också, jag hade tänkt skriva att härute finns det då inga ormar, men jag gjorde det inte. Hon kom ut, satte sig på bänken med datorn i knäet… efter 4 minuter sa det bara *slask*, hon skrek och viftade ner datorn på altangolvet och studsade upp från bänken.
Kan ni gissa vad som kom flygandes från himlen? Mjo, en mask, en daggmask, och den landade på hennes arm (paniken). Jag kunde ju inte annat än skratta, och hur stor är oddsen på att det ska hända då? Antingen var det en kamikaze mask som häckat uppe i tallen och inväntat rätt tillfälle, såg Nicco sitta där och, –Haiiijjja!!!, så hoppade den eller så var det ett offer för någon fågel som tappade greppet. Jag gissar ju på det sista alternativet.
Önskar er alla en fin fredag!
 

En blind fågel

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Åke körde på en blind fågel, förra veckan, för visst måste den ha varit blind, då den missade en stor jädrans lastbil? Den trodde sig vara oövervinnlig eller kanske den körde ett chicken race och förlorade då den flaxade rätt in i backspegeln. Nu kanske den hade turen att överleva i alla fall, för backspegeln fjädrar (ha, fick man till det där då) så det blev inte alldeles tvärnit för stackaren.
Nu tyckte inte Åke att det är så roligt att köra på djur…men vem tycker det, och vad ska man göra. Man kan ju inte köra av vägen själv och när det gäller just fåglar så poppar dom ju upp precis där dom känner för det.
Jag vet det…av egen erfarenhet. Det var x antal år sedan, på den tiden vi körde runt i en AMC Hornet. Vi var uppe i stugan och jag skulle väl in till Malå för att handla. Det är en sjuttio väg och lite gropig och kurvig. Eftersom jag nu anser mig att det är bättre att lägga pengarna på något roligare än böter, så brukar jag hålla hastighetsbestämmelserna, så även denna gång.
Men som alltid, så är det andra som tycks ha råd att betala om dom nu skulle råka på farbror polisen. Det är ju inte så troligt att stöta på dom däruppe, men man ska aldrig säga aldrig.
Nå, nu närmade jag mig Malå och givetvis får jag en bil som lägger sig i baken på mig och har väl tänkt köra om så fort tillfälle ges. Jag kommer ut genom en kurva och lite längre fram har man då en sjö på höger sida och en plaskdamm på den vänstra, man kör över en liten bro där.
Just denna dag och denna sekund då jag kommer där, så är mamma and på väg över bron, tvärsöver alltså, med sina sex-sju små andungar. Vad gör man, jag vet att jag hann slänga ett öga i backspegeln, sedan tvärnitade jag så däcken tjöt och höll ut allt jag kunde, och jag lyckades runda andfamiljen, ser återigen i backspegeln då jag passerat, att den bakomvarande bilen hunnit stanna, lite på sniskan och mamma and med sina ungar fortsätter helt oförtrutet att gå vidare, dom vände inte ens på skallen eller stannade mitt på vägen…ha, knepiga fåglar det där.
Men en sån gång, förstår man vikten av att hålla avståndet till framförvarande bil, jag kunde ju ha fått den i skuffen om inte den föraren hade varit vaken.
Nu mina vänner, är det dags att anmäla sig till Piteå dragracing, om ni inte gjort det ännu. Det är få anmälda men jag vet att tävlingen kommer att bli av ändå. Dom ska börja preppa banan idag och det kostar pengar så oavsett antal anmälda så kommer det att köras. Ja inte jag då, men Nicco ska ju göra det. Jag har suttit här och försökt anmäla henne men det går ju inte, ett fält som är obligatoriskt att fylla i är licensnummer, men ett sånt har hon ju inte än så det blir tvärnit där. Jaja, jag ska ringa till bilsportförbundet idag och höra om dom kan ge mig en siffra.
Nu återstår bara att önska er en bra och förhoppningsvis givande dag!

Vilseledande

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Jag kollade in min kokbok igår, jag letade efter ett recept på baconlindade köttfärsbiffar, då stötte jag på detta vilseledande recept:
 
Jag var tvungen att fråga Åke igår kväll, om oxjärpar var en fågel? Njae, svarade han, det är ju en maträtt. Ja, men det står i kokboken att det är en konstig fågel, och det är ju ingen osanning om man läser att ”fågeln” är fylld av persilja och ska serveras med sås, inte underligt att man måste fråga vad dom menar egentligen 🙂
 
Jag fick ett mail igår där överskriften var: Följande sändning har bokats med DHL SERVICE POINT
 
Och då hann jag givetvis svära över detta och fundera över vad tusan jag nu hade beställt för jädrans tv sändning på nån ishockeymatch.
 
Jag läste naturligtvis sändning, och antog att det var en tv-sändning, och sedan DHL som jag givetvis kopplade ihop med NHL, och trodde därför att det var ishockey. Men så fel man kan ha. Det var ju Sallys doppresent som kommit, ha.
 
Vi såg på både superstars och Elvis i glada Hudik, igår, det var faktiskt ganska underhållande, bägge programmen. Jag tycker man håller på vara så less på allt dravel dom visar på tv, det liknar verkligen ingenting. Fast å andra sidan, då slipper man ju sitta och stirra på tv:n då och kan göra andra saker.
 
En konstig sak är ju att dom envisas med att visa till exempel superstars, tre dagar på raken, men HALLÅ, varför då??? Helgerna är fyllda med så mycket sk-t så nog skulle dom kunna visa ett avsnitt per helg istället. Likadant gjorde dom med fångarna på fortet, vem ids sitta och kolla på det varenda kväll? Inte vi i alla fall. Jaja, nu är det ju som det är och inte tror jag att det är vi som ser på tv som bestämmer vad som ska visas, det är precis som med musiken dom spelar på radion, den ska tryckas in i skallen, och då får den vara hur dålig som helst.
 
Och av den anledningen så har jag bojkottat radion, det är flera år sedan jag hade på den. Det är alldeles tillräckligt att gå in på en affär, på femton minuter har man hunnit höra samma låt, minst två gånger, och det behöver jag inte. Inte så länge som jag inte får bestämma vilken musik jag vill lyssna på.
 
Idag ser vädret ut att bli lovande, men man ska aldrig ropa hej, för tidigt. Önskar er alla en fin dag!

Ett litet misstag och tjopp, så var det gjort

Av , , 1 kommentar 3

 

Ja, inte blev gårdagen speciellt annorlunda än dom andra dagarna, vi satt ute ett gäng, jo, nåt som jag inte gör vare dag, var att jag gick upp och fixade en blåbärspaj som jag sedan bjöd på, med kaffe till. Sen får jag ett sms från Nicco, hon ville att jag skulle ringa upp henne, vilket jag gjorde.
 
-Mamma, du kan aldrig gissa vad som har hänt, hördes en lätt ledsen röst. Vaddå säger jag och drar ett djupt andetag, har du brutit en fot, eller vad? Nä, något mycket värre…och dyrare. Sedan talade hon om att dom stod på en bro vid bölesholmarna och hon skulle då fota en fågel, fipplar med sin nya kamera och den faller ner i vattnet och försvinner. Håhåjaja, vad säger man…GRÄV NER DEN DÄR FÖRBASKADE DÖSKALLEN, eller vad?
 
Nå, vi kastar inte in handduken som Lisbet skrev om igår, att man aldrig ska göra, utan man ska lära sig och kanske växa av sina misstag. Nu har åtminstone Nicco fått ta lärdom av denna händelse, hon blir utan kamera, och den dagen hon har råd att köpa en ny så lär hon nog använda snöret som man ska hänga runt handleden eller halsen. Att älta detta är absolut ingen idé, hänt har hänt och kan inte göras ogjort. Men jag kan inte annat än tycka lite synd om henne ändå, det var ju trots allt en olyckshändelse. Men tacka någon däruppe, sa jag till henne, att det nu inte var en sån där svindyr systemkamera som hon försöker spara ihop till, då hade det nog varit mer kännbart, en ”vanlig” digital kamera idag är ju egentligen inte ett hemmans köp.
 
Jag skickade in tre stycken mms till bloggen igår, och inget av dom har kommit in, varför? Och varför funkade det med vanlig sms blogg, är det för att jag heter Maria or what?
 
Vi fick i alla fall en liten sak igår av vår gode granne Jan, jag talade nämligen om samt visade denna lilla bild, tagen på vår dörr:
 
Så här ser det ut då man stänger dörren och har lite lätt korsdrag, titthålet hoppar ut. Nu råkade han och Ingegerd ha ett titthål liggandes hemma då dom själva hade bytt, så vi fick deras och satte dit det igår kväll. Det passade som en smäck. Anledningen var att vårat gamla titthål hade en alldeles för kort pinne och gick inte att skruva fast, däremot hade montören försökt sig på att både limma och tejpa inne i röret, vilken tur att det inte var vi, utan någon klåpare har gjort detta för över 17 år sedan. Ja, nu sitter det då fast, korsdrag eller inte.
 
Nu får detta bli det sista längre inlägget i min blogg för ett tag framöver, nu ska jag ta ledigt från skriverierna…tror jag. Ni får ha ett underbart slut Juli månaden och en bra start på Augusti, vi syns kanske någonstans eller så hörs vi , alternativt så får vi läsa om varandra.
 
Fast ni ska få höra om Camaron gick igenom, jag ska vara där om en timme, så håll en tumme för mig.
 
Ett litet ps till Cine, som kommenterade min blogg igår, jag glömde att skriva att om man inte försöker eller chansar, så kommer man ingen vart, du gjorde helt rätt som i alla fall frågade. Det är precis som med lotter, man kan aldrig vinna om man aldrig köper en lott heller. Ha det bra!

Rökte i sängen

Av , , 4 kommentarer 4

Har städat och dammtorkat lite, och ramlade över denna skalle:

Vi har haft den i flera år men jag vet aldrig att jag läst vad som står på den: Poor Fred, smoked in bed. En liten varning över vad som kan hända om röker i sängen, med andra ord.

Hittade även detta alster som Nicco gjort på skolan, för några år sedan, den passar perfekt till att ställa brevid det fyllda påskägget så får den vakta godiset.

Maria Lundmark Hällsten