Etikett: golvet

Förnyelse, förnöjer!

Av , , Bli först att kommentera 10

Nu har jag gjort mig av med hallmattan, efter 3 års mest användande av katterna, så tyckte jag att det var dags för förnyelse. Jag hittade en grå med kopparfärgat mönster…snygg, tycker jag:

2016-01-27 17.53.07 2016-01-27 20.41.33Och då fortsatte jag med att byta ut hall lampan, den jag fått av Theresé, orange med flärpar på, började se rätt smutsig ut, så den kommer jag att försöka tvätta upp och lägga undan till ett annat byte, eller så tar jag up den till stugan. Här är den nya lampan:

2016-01-27 20.41.42 2016-01-28 07.25.54Passar alldeles utmärkt till mattan 😀

Så till en delikat undran, varför har man gjort en grop i golvet, innanför ytterdörren, där en matta ska passas in?

2016-01-27 20.40.43Om man inte vet om det där, så upplever man en konstig känsla då man först går på sten/marmorgolvet och plötsligt blir det en liten fördjupning, och mjukt under fötterna. Värst är det väl då man kommer uppifrån trappan, och kanske sätter ner halva foten i gropen och den andra står kvar på det hårda.

Nå, den gröna plastmattan som låg där, höll på tappa alla fejkade grässtrån, så den åkte ut, den med, och nu ligger en fin röd matta där, istället…känner mig nöjd 😀

2016-01-28 08.16.33Då jag sa detta vid köksbordet igår, om gropen i golvet, och det har jag aldrig sett i ett hus förut, däremot i trapphus där det är lägenheter, men aldrig i en villa. Så sa Nicco, lite allvetande så där, att det var för att man inte skulle behöva tejpa fast mattorna (som jag gör med hallmattan, annars river katterna undan den, hela tiden), men hallå, vad smart, tyckte jag, då kan man ju alltså gräva ur parketten, så den är anpassad till en längre hallmatta, jobbigt bara, om man inte hittar en matta med exakta måtten 😀

Ha en fin dag, allihop!

Som en fluga på väggen

Nicco satt igår och förklarade något dom hållit med på under en lektion, centrifug”saken”, nåt som sitter i ett fordon. Och dom hade fått höra fler än ett namn på denna grej.

Just ordet centrifug, gav mig minnen, långt tillbaka i tiden. Kusin Anna, bodde på den tiden i Stockholm, och jag var där några dagar en sommar. Gröna Lund var alltid ett måste, så även denna gång. Vi åkte allt som kom i vår väg, och kände oss bara på topp, tills vi upptäckte en ny åkattraktion…Centrifugen.

Man gick in genom en dörr och hamnade i ett cylinderformat rum, utan tak, och man blev uppmanad att ställa sig mot väggen. Sen satte den igång att snurra, och det gick fort. På skylten utanför, hade vi läst att gravida mammor och onyktra personer, inte skulle åka denna attraktion, men en relativt onykter kille, hade slunkit igenom, han satt som en fluga på väggen, med benen rätt ut, ungefär som om han suttit på en stol, och det sista han säger är: Det är då tur att vi har ett golv!

Sen försvinner det ner i avgrunden. Killen har vid detta laget trasslat in sig i sin kavaj och han ser inte riktigt klok ut, han ångrar nog, dessutom, sitt tilltag, han hade nog hellre velat ligga hemma i sängen, och det var snudd på, att även vi, hade dom tankarna efteråt.

Vi känner oss rätt nöjda men i snålan (vi hade gratis biljetter), så valde vi ut en sak som såg rätt barnslig ut. Vi gick in i ett rum och där satt en stor gunga, två soffor med ett bord i mitten, där skulle vi placera oss, och sen…satte gungan igång, och vi var glad att veta att gungan inte skulle snurra runt, det fanns ju inga bälten eller annan säkerhetsanordning, men visst, vi snurrade runt runt och ut kom vi sedan, vita i våra ansikten och då var det färdigåkt.

Tilläggas bör, att det inte var gungan som snurrade runt, vi stod still, men rummet snurrade, fast vi blev inte mindre åksjuka för det 😀

Jag fick tvärt ont i skallen igår, och jag kan tala om varför. Jag har hela tiden tänkt och trott, att jag ändå skulle få komma till Lycksele innan semestern, och har varenda gång jag gått till brevlådan, varit supernoga att kolla längst ner, så inget brev skulle fastna där. Igår var det en stor hög med reklam, slängde upp den på bordet och gick igenom papperen och se, där, mitt i alltihop låg en kallelse.

Jag läggs in söndagen den 7/6 och måndagen så är det dags, för operationen. Och där fick jag i glädjen, ont i skallen 😀 Det blev som jag hade trott, fast det visste jag ju inte i förrgår, men nu vet jag.

Jag fyller år fredagen den veckan, så det blir ju en kul tårta för mig…välling, och midsommarafton blir också spännande, kanske en tallrik soppa, men hey…jag kommer då inte att ha baksmälla, det är ett som är säkert 😀

Ha en fin dag, allihop, solen skiner så då får man passa på att vistas ute en stund.

006

Det finns bildbevis

Av , , Bli först att kommentera 8

Jag for ut en sväng på Djurmagazinet igår och köpte ett nytt klösträd till katterna. Dom har två stycken nere i källaren men det som används mest, av Enya, har snart 10 år på nacken och inga snören är kvar att klösa på.

Ska se om det går att fixa till, men fram till dess har dom i alla fall ett nytt att riva av sig på.

Gjorde lite kvälls fint i matrummet:

002 003 007 008 013 011 012

Och sedan fick vi besök 😀 Jag hade smsat ”Kul-Janne” och Ingegerd och frågat om dom kunde tänka sig en kaffe med nåt till, och det kunde dom. Så jag fixade till en päronpaj med mandelmjöl, rörsocker och crème fraiche, inte tokigt alls.

Lägg märke till att en dörr saknas:

006

Och så här ser det ut idag:

002

Jodå, vi gick genom den dörren flera gånger igår eftersom vi käkade lunch och middag därinne, men så plötsligt då jag skulle öppna den gick den trögt som sjutton, den tog ju i golvet, jag tog i lite extra och *pang* så lossande dörren, hahaa…ja, gångjärnet gick av, så kan det gå, om man heter Lundmark-Hällsten.

Och nu har jag bildbevis, dörren står där, med stolar som motvikt, för att katterna inte ska in dit, men frågan är, om dom kan låta bli att försöka sig på det, hm…??? Får se om Åke kan fixa ett nytt gångjärn innan det sker.

Kolla in här vad man kan göra med en gammal ulltröja, rätt fränt, faktiskt:

 Önskar er alla en fin söndag!

 

Tatuerad!!!

Av , , 4 kommentarer 9

Igår var jag inte ut genom dörren annat än med Winstone då jag andra gången, halkade på Västerslätts enda isfläck och fick ett litet blodat knä, sen gick jag en tvärsväng på HP:s och införskaffade lite smörgåsmargarin och en eventuell nödlunch… varmkorv.

Kaffebesök fick vi ju också, en gammal (jaja, ett år yngre än jag då) klasskompis, som kom förbi en sväng. Det är inte ofta vi träffas numer men har alltid massor med avhandlingar att gå igenom… ja, vi får nog se till att träffas eller pratas vid, lite oftare i fortsättningen.

Nicco gav Sally ett tatueringsark och visst ville hon ha sig en tatuering med en gång. Sen gick dom ut med Winstone och vi satt kvar i matrummet, vi hörde nåt mystiskt ljud utifrån köket men tänkte inte närmare på det förrän Sussie skulle åka vidare och jag gick ut i köket.

På golvet ligger tatueringsarket… upp och ner, jag går fram till det och ska plocka upp det från golvet, men tji fick jag, det satt fast.

001 003 009

Jag behöver inte vara någon Leif GW Persson för att komma fram till följande slutsats. Nicco har gett Sally 2 tatueringar, sedan lagt arket på bordet. Enya (den lilla katten som finns överallt) hoppar upp på köksbordet (där hon enbart är då vi inte syns till, för hon vet att det är förbjudet), sen stöter hon på arket, och förmodligen smakar det gott, för hon sätter igång att slicka på det (ljudet vi hörde tidigare), och arket närmar sig bordskanten för att sedan virvla ner på golvet, med den blöta sidan nedåt… vad annars!!!

Nåja, vi fick oss ett gott skratt och det är ju tur att det bara var att dränka ner papperet med nåt flytande så löste det upp sig 🙂

Önskar er alla en fin lördag!

022

 

 

 

Sabotörerna från Norge

Av , , 2 kommentarer 8

 

Min käre make, Åke… ni vet, installerade ju en kattlucka i källardörren för, låt se, hm… 1 vecka sedan. Ser väl bra ut, så där på ytan:
Invändigt, eller mitt emellan, ut och in, så har katterna varit på luckan med sina klor så nu ser den inte så fin ut längre. Luckan går jättetrögt med allt skräp som dom rivit loss. Dessutom, när dom går lös på den så låter det verkligen som andra världskriget och det är ett under att luckan överhuvudtaget sitter kvar där den ska.
Rätt var det är kanske hela dörren rasar in i farstun, med dom där vildsakerna med sina anor från dom norska skogstrakterna, som roar sig stenhårt med uppdraget att sabotera, dom tar verkligen priset.
Och nu, i skrivandets stund, så sätter dom igång med luckan igen, *suck*. Ni kanske kommer ihåg då jag berättade om deras kattlåda, med svängdörr på. När jag köpte den så satt luckan kvar i…kanske… en timme. Sen låg den på golvet efter varje besök på lådan.
Först ordnade Åke dit ståltråd som virades runt hålen och nu skulle luckan sitta där den skulle… mja, 5 minuter tog det, sedan fixade Åke dit en genomgående järnpinne och då var det kört för deras del, men den här luckan i dörren, vet i tusan hur man ska få till på ett bra sätt, innan dom haft sönder den totalt. Nu får vi allt klura lite.
Nämen hallå, vi har väl aldrig gjort nåt, vi är helt oskyldiga!!!
Idag är det besiktning av Jeepen, så får vi se om det är nåt galet med den, inte för att det känns som det, den tickar på utan problem, men man vet ju aldrig. 
Innan dess hade vi tänkt oss på barnens hus, dom har nåt jippo där idag så får vi se vad det handlar om, jo, det är med halloween tema så vi vet nog lite i alla fall. Konstigt det där med halloween, i kalendern jag kikade i så var det i måndags, men andra säger att det är idag, så jag är då lika vis, jag har ingen aning om vad som gäller.
Nåväl, jag kan ju ändå önska er alla en toppendag!