Etikett: hälsningar

Inte för långt och inte för kort, lite lagom!

Av , , 4 kommentarer 13

Undrar hur jag ska kunna klämma in allt jag skulle vilja skriva idag, i ett inlägg utan att man ledsnar på att läsa, hm… Nä, jag får ta lite nu, och lite imorgon, i think 😀

Börjar med att tacka för all uppvaktning, via FB hälsningar, blommor (tack Bardha), present (tack till min vårdtagare), paket i brevlådan (tack Ulla), kort, sms, telefonsamtal, inte bara en tavla av Åkes farbror Jean Ragnar, utan 2 stycken och en bukett liljekonvaljer, gissa vem jag fick detta av…jomen Åke, förstås <3  Och kramar irl på Gammlia 😀

Jisses, man kunde ju tro att jag fyllde 60 eller att jag varit bortrest i 10 år, minst 😀

Här är presenten från Ulla, hon tyckte att trycket kunde passa mig, undrar varför… 😀

62474973_10157195968161585_3952637266974736384_nBlommorna från Bardha, lyser upp hela rummet!

64621028_10157197209076585_5646862905874841600_nHär skulle jag fota tavlorna och nej, jag har inte lockat in hunden, han sprang dit alldeles själv, linslusen:

64443735_10157197211776585_4578177370778763264_oSå han fick kommandot, flytta på dig, så gjorde han det, lydig hund, ibland!

62512264_10157197210996585_6130023632635691008_oFörutom fika härute på gården mitt på dagen, med besök från jobbet, så tog vi Camaron upp på Gammlia med medhavd middags mat. Fotade blev vi också, där vi kom uppför den lilla vägen och där vi sedan satt och käkade. Fotograf är Håkan Lundgren, från Vindeln:

62490010_10214280275784232_5426786440870625280_o62359229_10214280275704230_4030694754231517184_o

Och jag fotade fotografen 😀

62540275_10157196060961585_9192304206235566080_nSen kom Mats & Helena, Jitte & Ina och joinade oss på en kaffe runt det lilla bordet. Lite prat om kommande lördag och upplägget inför det.

Fotade också lite bilar, förstås!

62346528_10157196070461585_2548609945356468224_o64401091_10157196060016585_2754876187833532416_o 64318163_10157196069711585_6529717343650578432_o 64255914_10157196061946585_7129418245597036544_o 64272304_10157196069911585_278703103602065408_n 62593375_10157196004956585_9027483118264647680_o 62396447_10157195973356585_6776730756908580864_o 62409255_10157196061636585_7839437366816145408_o 62430481_10157196036161585_6735346792801501184_o 62447043_10157196070966585_2768038389990031360_o 62524691_10157196058371585_2872489636691705856_o 62359137_10157196061361585_1999764535686201344_o 62384075_10157196042796585_5968271401876979712_o 62322607_10157196060846585_398655600239575040_o 64626201_10157196060411585_8365390544964157440_o

Och idag för 1 år sedan, körde Nicco och Winstone upp hennes Pontiac till Gammlia, W på V.I.P plats!

62559422_10157197140346585_4389548355668148224_nDom får avrunda dagens inlägg, nu ska jag bara komma ihåg vad det är jag ska fortsätta skriva om imorgon, eller så skriver jag upp lite stödord i ett dokument då gäller det bara att komma ihåg att jag gjort det 😀

Ha en fin dag, allihop!

62375481_10157197251886585_4763562826587439104_n

Kunde inte annat än skratta

Av , , 2 kommentarer 14

Jag och Nicco åkte upp till mamma igår eftermiddag, hon hade varit till Norum med Emma och Johan, och städat ur litegrann. Hon plockade fram 2 lådor med minnen, hälsningar, grattis kort, teckningar och sånt där.


Ja, vi kunde inte annat än skratta, jag hade gjort ett häfte då hon fyllde 50, rimmat, klippt och klistrat:

2016-01-17 15.52.00 2016-01-17 15.52.37 2016-01-17 15.52.51 2016-01-17 15.53.26 2016-01-17 15.53.58 2016-01-17 15.54.11
Här hade vi tydligen inte pengar att gå och ta ett familjekort, så jag skapade ett eget, Åke hittade vi lätt igen, även min pappa, resten får man gissa sig till 😀

2016-01-17 15.59.19
Och ännu ett familjekort, men detta hade jag nog ritat då jag gick förskolan 😀

2016-01-17 16.22.48
Nicco hade vid 2½ års ålder, ritat två svarta plumpar på ett papper, den skulle morfar ha, och det föreställde spöken, som man kunde hitta i skogen, jojo, han skulle allt passa sig.

I övrigt gjorde vi inte så mycket igår, skönt att ha såna dagar också. Jag följer ju Farmen, kan inte låta bli, även fast jag ofta retar mig på hur folk upför sig, och att det nästan aldrig, blir den ”riktiga” farmaren som vinner, utan den som är strategisk och uträknande. Nå, än så länge så är det svårt att veta vart det barkar, det har ju bara gått en vecka, än.

Så över till något jag längtat efter, i månader. Jag skulle duscha igår och tog bort omläggningen och *tjopp*, hålet var borta 😀 Och det jag längtat efter är att få lägga handen på min mage och bara känna hud, ingen lapp, plast och annat, härligt!

Önskar er alla en fin måndag!

Händerna upp i luften!!!

Av , , Bli först att kommentera 12

Många dödsolyckor…unga människor som mister sina liv eller blir allvarligt skadade, kända personer som begår självmord, tragiskt så det förslår. Jag läser kommentarer på FB, dom som lämnar meddelande eller skriver fina ord till den som gått bort.

Fina saker, direkt från hjärtat, jag kommer ihåg vad jag själv skrev då, efter pappas olycka och sedan efter hans död. Man kommer ihåg förväntan, smärtan då man insåg att det inte skulle sluta väl, och förtvivlan den dagen han var borta.

Alla går vi igenom såna här saker, på ett eller annat sätt. Vad jag tänkte på när jag läser allt det här är att jag hoppas innerligt, att personen som fått dessa hälsningar, redan visste, i hjärtat, att det var det här människor tyckte och tänkte om dom. Och sen, att man skriver, det är ju givetvis ett sätt för en själv att behandla sorgen, så visst ska man göra det, om det är det man vill.

Det är så lätt att ta fram dom dåliga sakerna då det gäller mycket, då det tvärtom, behövs så lite av visad uppskattning för att göra någons dag till en bra sådan, så slutligen, det är ju just därför, som man så vackert brukar säga, att man ska tala om eller visa för dom man älskar, att man gör just det, så dom vet 😀

Nu ska jag berätta något helt annat…dråpligt är det också, kan ni tänka. Jag skulle ut en runda med Winstone igår, han for ner i ett dike här, alldeles utanför deras infart, och gjorde numero 2. Jag plockade fram en påse och påbörjade resan ner till…skiten. Det såg jämnt och fint ut, men första steget for ju foten ner, typ 40 centimeter, jag vrickade till den, händerna upp i luften och sedan stöp jag, rätt ner, längst ner i diket…missade skiten i alla fall 😀

Tyckte min Ecco sandal kändes jätte konstig efteråt, men jag såg strax varför:

002

Den har gått sönder, och hade blivit helt förstörd. Tur då att vi skulle till Gränby centrum och där finns minsann en Ecco butik så jag fick köpa mig ett par nya sådana:

005

Redan provgått i dom, och jag höll mig på fötterna… den här gången 😀

Önskar er alla en fin onsdag!

 

Maria Lundmark Hällsten