Etikett: broms

Det klagas och det överklagas på klagomålen

Av Maria Lundmark Hällsten, 1 juli 2022 kl 08:41, Bli först att kommentera

För 4 år sedan, denna dag, så hade vi detta på fikabordet ute.

Åke och Winstone hade hittat ett smultronställe. Jag och Winstone tog en prommis igår kväll, och jag ville kolla hur min åkerbärslott jag hittat, såg ut. Jojo, och då fattade jag varför man inte hittar igen dom Det är stört omöjligt att komma åt dom. Gräset gick för tusan upp under armen på mig

Värmen värmen, den förbannade värmen Joho ni, man får klaga, det är absolut sant.

Då vi satt uppe på Gammlia, överhörde jag någon som sa att det spelar fanken ingen roll, vilket väder det är, det ska ALLTID klagas. Mjo, sa jag till Åke, då vi kom hem och jag berättade vad dom sagt. Det är visserligen sant, folk klagar över vädret, fast… är det så konstigt då, egentligen

Först är det 10 grader i juni och man får sitta med skoteroverall om man vill sitta ute. Är det sedan, mot all förmodan sol, så är det full storm, och det är bara att hålla i sig så man inte blåser iväg.

Fotograf, min pappa Christer Lundström

Så kommer värmen, som vi alla väntat och pratat om. Och vi, för att ta ett exempel, sitter uppe i Malå, i 30 plusgrader och det ids inte ens fläkta lite. I samma veva som alla broms kläcks i värmen, och dom är hungriga. Fast nej… vi får ju inte klaga nu.

Väl hemma igen så har värmen kommit hit. Det är egentligen såpass varmt att man inte ens ska sitta ute…jaha, hur kul var det då, när ska man sitta ute är det tänkt. Då det regnar, och är mörkt eller…

Jag skulle vilja påstå, att det man är ute efter, är ljumma sommarnätter, typ 20 grader, inga mygg eller annan ohyra, ljuset och ledigheten. Möjligtvis 23 grader dagtid med lätt vind i håret. Men NÄR, på en skala, infaller det en sån dag, jag bara frågar? Titta bara här, bild printad igår.

NÄÄÄR nån gång på vintern, står det att det är -15 grader men real feel är -10…never.

Sen kan vi ju också tillägga, att ALLA kanske inte vill ha 23 grader, nån kanske vill att det ska blåsa lite mer än en bris, andra vill ha en kall öl till maten och andra ett glas iskallt vatten. Klart som fasen att det klagas, vi är ju alla olika

Mats Boström tvärkikade förbi igår eftermiddag, han fick en kopp kaffe härute, så säger han exakt samma sak, som jag hörde på Gammlia, haha, att alla klagar. Så jag vet in facto, att det det klagas inte enbart på vädret, utan även på alla som klagar om… vädret, hahaa…

Ha en underbar dag, allihop och njut av dom kommande 24 timmarna

The broms terminator 😈🦸‍♀️

Av Maria Lundmark Hällsten, 28 juni 2021 kl 08:02, Bli först att kommentera

Åkes födelsedag, tillika midsommarafton, firades uppe i Malå. Och som det kan se ut, börjades det tidigt…

Fast jag kan avslöja att det var riggat, haha, en kaffegök till frukosten, är nog inte att föredra.

Han fick en videohälsning från Roger på Macken, hehe…

Ewa, svägerskan, hade inte hört talas om memmo, och då Joel visade henne hälsningen, var hon först lite impad, över att vi hade såna kontakter, haha. Fast Joel avslöjade att det nog var så att man kunde köpa, hans hälsningar, jo, så är det 😄

Vi testade den där tårtan jag bakade, Pinocchio saken, och den såg väl lite ojämn ut, men god var den, minsann.

Midsommarafton bjöd på lite strilande regn, men vi hade tälten uppslagna, så vi klarade oss. En låda med diverse preparat, har vi också, fast jag vet inte, många är överreklamerade. Det mest effektiva mot bromsen, är öppen dörr, då flyger dom in och sätter sig i fönstren. Sorry, och där åkte dom in i dammsugaren. Jag tog 22 stycken under 1 timme. The broms terminator.

Det var mycket mat som skulle fixas fram. Här håller jag på med några snittar eller kanapéer.

Sen hade jag gjort gubbröra på inlagd sill, och en liknande, fast med svill, en vegetarisk variant. Och den var faktiskt jättegod, även om jag var aningens skeptisk, då jag köpte burken. Alla bidrog med mat, vi hade värsta buffen.

På plats, var våra kusiner, André och Robin, storebror Sivert med fru Ewa, deras dotter Camilla med sambon Joel. Lillasyster Emma med sambon Johan, jag, Åke och Nicco.

Efter mat, dryck och annat gott så tränade vi på det sedvanliga kubbspelet. Dom yngre toppade aldrig laget…näää, dom valde rakt av dom yngre mot dom äldre. Men gissa vad, dom klev på en mina, vi vann ändå, haha, dom tippade nämligen omkull Kungen.

Åke satt som enväldig domare, fast han dömde ett, ett, hela tiden.

Nå, övningen var inför mötet med stuggrannarna, som var ett helt gäng, dom med. Dom blev psykade av att vi alla hade gummistövlar på oss, fast dom toppade, dom med. En av killarna måste ju ha varit uppvuxen med kubbpinnen i handen. Men men…kul hade vi i alla fall.

Och sent på kvällen blev det ju regnfritt och fin himmel, som siade om finare väder som var på gång.

Min uppkoppling i stugan, är under all kritik. Jag har Tele2, fast är absolut onåbar, inne i stugan. Kunde inte ladda upp nån bild till ett litet inlägg här på bloggen. Så nu kommer jag att byta abonnemang till Telia. Jag som klarat mig utan dom i flera år, men nu får dom vinna, och jag får falla till föga. Även om jag tycker det är underbart (sarkasm), att dom kan man använda vart som helst, men inte deras underleverantörer. Dom använder väl samma satelliter, eller vad.

Nu har jag 3 dagars arbetsvecka. Imorgon får jag nyrutan på bilen, så härligt. Och vi körde en första sväng med sprutlacken igår kväll. Dom nya dekalerna är hämtade på Printstore, så jag hoppas att bilen kan börja användas om nån dag…längtar på riktigt.

Hittade denna text i ett gammalt inlägg jag hade ute för 9 år sedan, den var faktiskt lika rolig idag. Ett barn som svarade på frågan om, ”Vad skall du bli när du blir stor?”

Jag vill bli ingenjör när jag blir stor, det är ett roligt arbete och lätt.

Därför finns det så många ingenjörer idag, och varje dag blir det fler.

Ingenjörer behöver inte gå så mycket i skola. De måste lära sig programmeringsspråk så att det kan tala med datorer. Jag gissar att de måste kunna läsa också så att de vet vad det är fråga om när allt trasslar till sig.

Ingenjörer måste vara modiga så att de inte blir rädda, när allt trasslar till sig mer än möjligt, eller när de måste tala främmande språk på utländska så att de vet vad de ska göra.

Jag gillar också lönen som de får. De får mer pengar än de hinner använda. Det beror på att alla vet att ingenjörerna har ett svårt arbete utom ingenjörerna som vet hur lätt det är. Det finns inte så mycket som jag inte tycker om, utom att kvinnorna tycker om ingenjörerna och vill gifta sig med dom, så man måste köra bort dom, så dom inte stör.

Jag hoppas att jag inte blir allergisk mot kontorsdamm så att jag inte kan bli ingenjör. Jag blir sjuk av vår hund. Om jag blir allergisk mot kontorsdamm kan jag inte bli ingenjör och då måste jag arbeta. slutcitat

Ha en fin måndag, allihop!

Håll andan och sitt still, så klarar du dig!

Av Maria Lundmark Hällsten, 16 juli 2020 kl 12:18, Bli först att kommentera

Theresé har införskaffat, nåt som såg ut att vara ett dundermedel mot kryp och elaka insekter, kolla bara:

Mm, ser ju lovande ut, eller hur Men så kollade jag in baksidan och hujedamej, det kan ju gå riktigt illa.

Man får inte äta, dricka, röka, ja, knappt andas, efter man tagit på sig lite av det där. Nästan så du ska ha räddningspersonal inom en armlängds avstånd.

För min del är det väl fortfarande relativt lugnt, jag får några enstaka bett, varav 1 av 10, kanske kliar lite. Och 10 bett är kanske allt jag får, under en 3 dagars period.

Theresé, däremot, är överkänslig mot alla typer av bett. Så ett hugg från en knott, kan se ut som liten biskvi, jojo, okul att ha små biskvier på armar och ben, vem vill ha det, liksom :O

Så blev det prat om broms, eller brems, som jag vill kalla dom. Och jag googlade lite och hör och häpna. För att undvika att bli biten av dom, så ska man och håll i er:

Inte se ut som en blomma!

Inte lukta som en blomma!

Inte lukta svett (hur fan ska dom ha det)!

Inte röra sig eller vifta på armar och ben!

Och här med, just se pass andas…då kan man slippa bli antastad av bremsen. Fast jag undrar hur det är med blindbremsen, dom hörs ju vara blinda, att döma av namnet på dom 😀 Dom här brukar inte vara att leka med, dom hugger i luften, känns det då som:

Som tur är, så verkar det ha avtagit med insekter, har väl varit för kallt. Så det är alltid en fin avvägning, vackert och varmt väder med en massa ohyra, eller kallt och blåsigt, då slipper man det mesta. Just idag verkar det vara lite hit och dit väder:

Åkte in en tur till Malå igår, Sally köpte kläder, jag hälsade på Bo-Lage, och renarna var lika snopna då vi kom, som dagen innan, helt ljudlösa 😀 Sally fotade.

Sen åkte vi och fyllde på vattenförråden, vilket lyx att ha kallkällvatten, på riktigt, så gott och alldeles gratis:

Kvällen ägnade jag åt att tvätta fönstren, och Åke invigde sin present, och tog utsidan fönstren, mot sjösidan. Där får man nämligen lov att stå på stege, så han erbjöd sig, att göra dom. Vilken utsikt vi fick, älskar verkligen vårt lilla burspråk, som pappa faktiskt kom på att vi kanske ville ha härnere <3

Fick också upp dom små glasflaskorna med blommor i:

Idag åker Theresé och Sally till Umeå, så nu ska dom hänga hemma hos oss några dagar, men vi stannar kvar, har dock planer att åka ner till dom i slutet av augusti, så vi ses ju på ett tag igen.

Önskar er alla en fin torsdag!

Det spökar, på riktigt!

Av Maria Lundmark Hällsten, 26 maj 2017 kl 10:05, Bli först att kommentera

Det har ju, som ni vet, spökat med Jeepen, och vi har fått det ena tipset efter det andra. Åke och Nicco kom i alla fall på att man kunde starta den, om man bromsar, men så fort man släpper bromsen, så stannar bilen. Hm…

Åke rengjorde släpvagnskontakten efter att fått veta, att mycket kan hända i den, kortslutning…där broms är inblandad. Då man bromsar blir det en sluten krets, och då man släpper bromsen så bryts den kretsen…nånting sånt, typish!

Nå, den funkade inte i alla fall, men då han tog bort nåt som sitter vid bromspedalen, fråga mig inte vad, så funkar inte bromsljusen längre, men bilen går och låter som sitt gamla jag…*river håret*.

Jaja, vi hade i alla fall lämnat det problemet hemma igår, då vi drog iväg med andra bilintresserade, i kortege, till Rödåsel Antik. Det kanske blev runt 50-60 bilar. Att en del av kortegen tappade sikte med dom andra, så vi fick en kortare sträcka, gjorde ingenting, det kanske till och med var det bästa för vår del.

Då jag steg ur bilen, och gick runt för att hjälpa Åke med Winstone, så kom det rök från bakdäcket, så man lätt hade kunnat skicka röksignaler till Umeå. Det kom travandes två killar, som tydligen legat bakom oss, dom var lättade att det inte var från deras bil, det hade luktat, dom hade till och med stannat och lyft på deras huv, i tron om att det var nåt fel 😀

Nu hade alltså bromsen låst sig…kul…eller njae, okul. Fast det löste sig, en kille lånade ut sin domkraft, Åke fick tag i en skruvmejsel, och se:

Det var tydligen en självjustering till bromsen, som låst fast, och den kunde han få loss med mejseln. Kul att det ibland, inte är svårare än så, och att det för en gång skull, inte kostar nåt heller, förutom jobb förstås, och ett par skitiga Lee jeans 😀

Här lite bilder därifrån, blev inte så många då jag och Winstone höll oss i närheten av Camaron, hela tiden, då Åke jagade domkraft och lite tips. Men några blev det i alla fall:

Önskar er alla en trevlig fredag, själv är det min jobbarhelg…igen, fattar inte att en månad kunde gå så fort, lite lätt skrämmande 😀

Rått diet…nej tack!

Av Maria Lundmark Hällsten, 20 juli 2016 kl 11:05, Bli först att kommentera

Det blir ännu en fin dag i stugan, snudd på, molnfritt. altanen har kommit på plats, utanför ny stugan. Nu ska vi planera in en dag då vi åker upp till Arvidsjaur, och den dagen, innan vi far, så oljar vi in alltihop…smart va? 😀

Så nu har vi intagit frukosten på altanen, och istället för utsikt över Timotejvägen med biltrafik, så har vi sjöutsikt, med små lätta krusningar på ytan.

Ännu mer fantastiskt, är avsaknaden av mygg, knott, broms och svidare, helt otroligt!

Vi är inne på tredje dagen av uppeldning av gammstugan, det tar tid, men snart så…

Katten som kom på besök, ser vi varje dag. Den lämnar döda råttor i dess väg. Kanske den vill bidra med mathållningen, fast vi är omåttligt intresserad av råttdiet.

Jag skulle få igång Winstone igår, att söka upp en pinne, så jag hänvisar honom åt ett håll, han går äntligen ditåt men då får jag syn på ett gäng renar, som kommer dundrades uppför stigen. Jag hinner locka tillbaka honom och hålla fast, innan han får syn på dom.

Han blir som ställd, vet inte vad han ska göra, så han sätter sig ner och kollar in dom, på avstånd:

Så dyker 2 nya renar upp, och dom ska tillbaka samma väg som dom andra kom ifrån.

Jag släpper honom på lämpligt avstånd, för att kolla vad han ska ta sig till. jag är helt övertygad om att han inte kommer att försvinna efter dom, och det gör han inte heller, men han ger upp skall, rusar efter, hoppar på bakbenen för att kunna se dom, när dom försvinner i hög gräset, och där stannar han och kommer glatt tillbaka till mig…duktig kille! 😀

Önskar er alla en trevlig dag!

På plats…

Av Maria Lundmark Hällsten, 2 juli 2015 kl 10:27, 6 kommentarer

Första ”riktiga” semesterdagen, var då inledd, och den började riktigt bra. Solen sken och inte en endaste broms, så långt ögat kunde nå, myggen var milda och inga andra kräk fanns framme, ja, förutom renarna då. Dom springer nästan runt husknuten här, Winstone har ännu inte lyckats se någon, men han vädrar och han hör bjällran då dom kommer.

Kusin Jenny och hennes man hade vägarna förbi och dök in på eftermiddagen, lagom till kaffet. Det var 11 år sedan hon var här, så det var ett tag sedan. Vi satt ute till middag och sedan kvällskaffet, dit vi bjudit in farbror Sam, också.

Sam som förövrigt var här, tidigare under dagen, och gjorde i ordning lite ved och svor åt råttorna som sprang runt benen på honom, dom hade väl gjort sig ett litet tillhåll i vedhögen hans. Nicco och Gustav såg en uggla, sent på kvällen, och det är väl som dom brukar säga, gott om ugglor om det är råttår, då har dom buffé hela dagen, gratis.

Men nu kan man säga att den bra, semesterdagen, började dala ut, myggen var ettriga som tusan, knotten ville se lite blodvite, och sen, kom regnet. Tur att vi har tak över huvudet, så vi parkerade oss inne i stugan och spelade ett parti Chicago. Gustav och Nicco testade kanoten och fiskespöna.

Och nu på morgonen så har Jenny och Fredrik och deras gulliga, speedade vovve, Jojka, dragit vidare, på väg mot höga höjder, dom ska fjällvandra i Kebnekaise, så vi får önska dom lycka till…vi har ju en gång provat på att vara där, och jag vill minnas att dom myggen, inte alls var att leka med.

Och nu när vi ändå är inne på ämnet mygg, så kan jag säga att jag deklarerade krig mot dom, 4 i natt. Då hade jag försökt ignorera dom i 30 minuter, men det går ju inte. Dom hamnade till och med under täcket, och hittade av att bitas. Så jag steg upp och fixade in en myggdödare i uttaget och uttalade en liten förbannelse över dom, och se, efter en timme var det tyst och lugnt igen. Aldrig mer går jag in i bussen och lägger mig utan att först ha satt igång myggdödare en timme innan, minst.

Längst ner på Udden, där vi nu är, så binder fastlandet ihop, Udden med en liten bit väg, sedan fortsätter Udden en kilometer ut i sjön, så här ser det ut, själva förankringen 😀

Sjön är verkligen vad som gör denna plats till vad den är! Önskar er alla en trevlig torsdag!

Mycket grymt… jag vet, men håller inte med

Av Maria Lundmark Hällsten, 12 juli 2012 kl 08:59, Bli först att kommentera

Vaknade upp till ännu en solig dag i stugan… bra, det behövs. Vi åkte ju till Arvidsjaur igår, och då var det rätt så mulet här, men solen började skina däruppe och sedan blev det sol för hela slanten, även här. Jag följde med Nicco ner till badstranden, hon ville bada, och jag höll på dö av värmeslag, solglittret på sjön kändes som ugnsfolie… typ, och då var klockan ändå över sju på kvällen.

Vi satt ute och visst är det konstigt, är det varmt och soligt, sitter man på altanen för att slippa myggen, men då kommer bromsen istället. Om man går ner på gräset och speciellt på kvällen, då blir man överbelamrad av knott och svidare, men i samma sekund som solen försvinner, så försvinner även dessa småkryp… hu, vart då, faller dom ner i gräset och somnar eller vad händer? För det går som i ett trollsslag.

Konstigt är det också, även om det är tacksamt, att broms, svidare och knott, inte bits inomhus, varför? Är det för att dom är som små vampyrer men tvärtom, dom måste ha sol och fria ytor för att kunna arbeta och utföra sina blodiga uppdrag, man kan ju undra.

Och apropå broms, Rickard, som sprang runt och jagade dom med en tidning blev imponerad av Åkes sätt att dräpa dom på, han tog helt sonika bromsen mellan tummen och pekfinger och klämde åt, och han tömde snabbt stugan på otygen.

Dessa odjur har aldrig varit mina vänner, jag hatar dom, och min morfar tyckte nog inte heller om dom. Läs nu inte detta om du tycker att dom är gulliga, ulliga, fina smådjur som aldrig gör en fluga förnär. Min morfar, plockade också dessa otyg mellan tummen och pekfingret, sedan stack han fast ett torkat höstrå, i baken på dom, sedan fick vi kolla in vad som hände då han släppte dom. Wrooom, rätt upp som en raket och sedan rakt ner som en pannkaka. Så gick det för dom, grymt tycker säkert många… killigt åt dom, tycker jag.

Idag åker vi till Fällfors, planerna är att ta oss härifrån vid tre tiden, och sedan kan vi bara hoppas på att vi slipper regn och blöta, hoppas hoppas hoppas!!! Och på tisdag, packar vi sedan ihop och åker hem för en dag, packar om, klipper gräs, kollar post och sedan åker vi ner till Järlåsa på torsdags morgonen. Så ser det ut. Ha det gott, allihop!

Osynliga insekter

Av Maria Lundmark Hällsten, 17 maj 2011 kl 06:06, 1 kommentar

Ska börja med att göra en liten efterlysning här, i kretsen av mina läsare. Finns det någon som vet av en ram till en Impala 66:a? Vore tacksam om ni i så fall kunde höra av er, antingen till min mejl, [email protected] eller så lämnar ni en liten kommentar så får jag automatiskt eran mejladress och kan vidarebefordra den, till personen som är ute efter ramen. Det är alltså inte vi som ska ha den utan en kompis son, som är i stort behov av den. Tackar på förhand.

Jag har hittat en kul liten burk, nere i källaren, här ser ni den:

Nu undrar jag om denna spray verkligen kunde vara så bra som dom vill påstå. Inte vill man väl göra myggen, osynliga, då ser man ju för fasen inte vem det är som biter en, då är det väl bättre om det vore tvärtom, det är användaren som inte syns, eller hur?

Jag brukar ändå ha ganska tur, när det gäller mygg, dom gillar inte riktigt mig så jag kan slippa lindrigt undan, värst är nog faktiskt alla broms som brukar snurra runt och störa en. Snacka om irriterande djur, och hur dom kan vara så liten och göra så ont, obegripligt. Blindbremsen som hugger en innan dom ens landat, det är riktiga små djäklar det.

Nå, det är kvar åtminstone en månad innan dom rackarna vaknar till liv så man ska väl inte ta ut något i förskott.

Efter jobbet idag har jag utvecklingssamtal på skolan, så får vi se hur det gått för Nicco och vad hon har för nya mål att komma med. Nu ska jag dricka kaffe och fix frukost, ni får ha en bra dag!

Etikett: broms

Det klagas och det överklagas på klagomålen

The broms terminator 😈🦸‍♀️

Håll andan och sitt still, så klarar du dig!

Det spökar, på riktigt!

Rått diet…nej tack!

På plats…

Mycket grymt… jag vet, men håller inte med

Osynliga insekter

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Sök

Mina länkar

Arkiv

Nytt från vk.se

Presentation

Maria Lundmark Hällsten