Vår jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (Mp) bär ett viktigt ansvar i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck. Det känns därför oerhört bra att Åsa och regeringen med handlingskraft skärper lagen och förstärker skydd för barn som bl.a. riskerar utsättas för könsstympning eller giftas bort . Idag publicerade Åsa Lindhagen (Mp), Morgan Johansson (S), Johan Hedin (C) och Juno Blom (L) en debattartikel där de beskriver regeringens och januariöverenskommelsens senaste konkreta åtgärder i kampen mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Så här skriver de i deras debatt som publicerats i Aftonbladet:

Den 1 juli trädde nya regler i kraft som ska motverka hedersrelaterat våld och förtryck. Barn och unga som riskerar att föras utomlands för att könsstympas eller giftas bort kan nu få utreseförbud. Men mer måste göras för att tackla de problem som hederskulturer medför. Därför är vi överens om att ta fram en nationell strategi mot våld mot barn, som även ska omfatta dessa frågor.

Alltför många barn och unga i Sverige får en uppväxt som präglas av kvävande kontroll från föräldrarnas sida. Hedersnormer sätter snäva ramar för den unges tillvaro. Ramarna upprätthålls med hot eller våld, och alltför ofta cementeras de i att barnet tvingas in i ett äktenskap.

I Sverige finns därför tusentals barn och unga som – trots att vårt land är ett av världens bästa att växa upp i – lever i skräck över vad deras egen familj tänker göra med dem.

Det kan vi aldrig acceptera. Hederskultur har inte någon plats i det svenska samhället. I vårt land ska alla individer ha samma grundläggande fri- och rättigheter. Om detta får det inte råda någon tvekan. Inte heller får olika måttstockar gälla för olika grupper. Vi sänder en tydlig signal till myndigheter, kommuner och regioner att aldrig visa tolerans för intolerans.

Vi vill också vara tydliga med att hedersrelaterat våld är allvarlig kriminalitet som aldrig får ses som enbart ett jämställdhetsproblem. Det är inte bara kvinnor och flickor som drabbas av hedersvåld, utan även pojkar och män. Inte minst hbtq-personer är en utsatt grupp. Hedersproblematiken kräver därför en annan attityd, och andra verktyg.

Den 1 juli trädde nya regler i kraft som ger samhället just sådana verktyg.

Nu kan barn som riskerar att föras utomlands för att könsstympas eller giftas bort beläggas med utreseförbud. Den som för ut ett barn ur Sverige i strid med ett utreseförbud kan dömas till fängelse.

Den 1 juli infördes också en särskild straffskärpningsgrund som innebär att straffet för ett brott ska skärpas om ett motiv för brottet varit heder. Detta gäller oavsett vilket brottet är.

Dessutom har det nya brottet barnäktenskapsbrott införts. Därmed blir det straffbart att förmå eller tillåta ett barn att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse.

De nya reglerna bygger på våra partiers överenskommelse i januariavtalet. De följer på en rad åtgärder som regeringen vidtagit mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ett antal myndigheter har fått i uppdrag att motverka sådan problematik, och arbete pågår för att införa ett särskilt hedersbrott, för att bara nämna något.

Men det viktiga är inte hur många åtgärder som vidtas utan att det som görs faktiskt gör skillnad för de utsatta. Och där kan vi inte vara nöjda. Särskilt är det ett problem att arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck ofta bedrivs i stuprör. De myndigheter som kommer i kontakt med problemen måste samverka bättre.

Våra partier har därför enats om att ta fram en nationell strategi mot våld mot barn, som inbegriper hedersrelaterat våld och förtryck.

Strategin ska anlägga ett helhetsperspektiv och möjliggöra en sammanhållen politik, bland annat genom att tydliggöra olika aktörers ansvar, identifiera brister och föreslå insatser för att förebygga att barn utsätts och stärka förmågan att stödja dem som utsatts. En utredare kommer i höst att ges i uppdrag att ta fram en sådan strategi.

Så tar vi politiker ansvar och förbättrar samhällets stöd till de barn som far illa. Och så värnar vi lika fri- och rättigheter för alla barn och unga i Sverige.

Morgan Johansson, justitie -och migrationsminister (S)
Johan Hedin, riksdagsledamot och rättspolitisk talesperson (C)
Juno Blom, riksdagsledamot och partisekreterare Liberalerna (L)
Åsa Lindhagen, jämställdhetsminister samt minister med ansvar för arbetet mot diskriminering och segregation (MP)

Just som jag tänkt njuta av denna sommardag kände jag mig nödgad att än en gång besvara ett i mängden av mer eller mindre märkliga angrepp på Miljöpartiets politik. Denna gång är Smetana (Kd) i farten igen, som må hända av okunskap hoppat på det felaktiga påstående om kärnkraften, Miljöpartiet och oljekraftverket i Karlshamn. Jag kan för övrigt konstatera att han sannerligen haft gott om tid denna sommar då han slängt känga efter känga åt oss i Miljöpartiet om allt från Arlanda, räddningspaketet till SAS – och nu kärnkraften.

Låt oss då börja med att ställa några frågor som Carl Bildt logiskt borde ha klurat på innan han gav sig i kast med sin famösa artikel om Oljekraftverket i Karlshamn, frågor som även Smetana borde ha ställt sig:

1: Varför var de flesta kvarvarande kärnkraftreaktorerna i Sverige nedstängda de dagar när vi hade brist på el? För de finns ju där och är fortfarande i bruk. Svaret är enkelt: De var nedstängda för ett förlängt underhåll. Så låt oss då gå in på nästa fråga…

2: Varför var de i ett förlängt underhåll? För kärnkraftsreaktorer brukar hållas stängda för underhåll mitt under sommaren då elpriserna är så låga att det är olönsamt att driva reaktorerna. Men då priserna varit konstant för låga under hela våren för att kärnkraftsel ska vara lönsamt beslutade man sig för att stänga ner i förtid och förlänga underhållstiden. PÅ GRUND AV OLÖNSAMHET, inget annat.

3: När priset nu rusade under några dagar – varför körde man inte igång reaktorerna? Svar: Man kör liksom inte igång en kärnkraftsreaktor bara sådär för någon dag när priset är tillräckligt högt – för att sedan stänga ner reaktorn igen någon dag senare.

4: Varför betalar Svenska kraftnät 300 mkr. till Ringhals för att hålla igång en kärnkraftsreaktor? Inte för att det finns en efterfrågan på el, men för att man behöver upprätthålla en viss effekt för att kunna få ner el från norr där vi har en överproduktion.

5: Har vi brist på el i Sverige? Svar: Nej, vi har aldrig exporterat mer el än vi gör nu. Problemet är vårt eftersatta kraftnät som gör det svårt att få ner all överskottsel i norr till södra Sverige där behovet är större. Vi behöver ett bättre kraftnät – inte ny kärnkraft!

6: Men om nu vinden blåser för lite någon dag, hur löser vi det bäst framöver? Svar: För det första behöver vårt svenska kraftnät förstärkas. För det andra, I Sverige har vi snabbt byggt ut mycket vindkraft, men nästan all vindkraft är landbaserad. Det är billigare att bygga på land, men det blåser mer stabilt ute till havs. Det finns redan idag planer på och efterfrågan för att få bygga ut vindkraftsparker ute till havs vilket skulle göra vindkraftsproduktionen mer stabil. För det andra behöver vi utveckla lagringsmöjligheter och tekniker för att lagra el i större skala. För det tredje är det på sikt viktigt att få igång ett system med differentierad prissättning av elpriset över dygnets timmar för att skapa incitament för kunder att konsumera mer el de timmar på dygnet när priset är lägre och minska konsumtionen när priset är högre. Detta kommer förr eller senare behövas alldeles oavsett om vi ökar elproduktionen eller ej – på grund av kapacitetsbristen i vårt elnät – för att möta dygnseffekttopparna.

7: En sista fråga: Vad har Miljöpartiet med oljekraftverket i Karlshamn att göra? Inget. Vi har inte tvångsstängt ner de reaktorer som nu står stilla, det är inte vi som gjorde Sveriges energiproduktion till en fri marknad, vi har inte bidragit till att kraftnätet är eftersatt, vi har inte ens bidragit till att vinden stått stilla i några dagar.

Nu kommer vi till något intressant i politiken i Sverige: De högerpartier som ständigt öppet förespråkar den fria marknadens vill ha de överallt – även i skolan, i vården och annan offentlig verksamhet. Men den fria elmarknaden som bevisligen fungerar – så pass att kärnkraften är utkonkurrerad – är uppenbarligen inget för dem. Istället förespråkar de en planekonomisk struktur där marknaden inte ska få styra – utan istället ska vi planekonomiskt tvinga fram en konstant dyr elproduktion till överpris som skattebetalarna får stå för – samtidigt som vi tvingar energibolag i norr varav flertalet kommunalt ägda så som Umeå energi till att sälja el till underpris då utbudet här i norr kraftigt överstiger efterfrågan.

Det är inget annat än fullständigt vansinnigt. Tur då för Sverige att inte Smetana (Kd) eller Bildt (M) sitter i regeringen.

Den ekonomiska hållbarheten och vikten av att hushålla med kommunens resurser är avgörande för vår förmåga att tackla den ekonomiska recessionen i spåren av covid-19. För detta krävs det ett ledarskap som vågar ta ansvar.

I ett växande Umeå är den sociala hållbarheten avgörande för våra invånares trygghet, hälsa och framtidsutsikter. En hållbar miljö där natur och klimat värnas är avgörande för mänsklighetens framtid. Även här krävs det ett ledarskap som vågar ta ansvar.

Tuffa prioriteringar och svåra vägval väcker lätt motstånd och frustration. För det krävs ett mod att våga stå på sig även när man utsätts för stormande åsiktsdrev.

Miljöpartiet i Umeå har allt sedan valet 2018 visat att vi är redo att tackla detta ansvar. I en rad viktiga beslut har vi framgångsrikt bevisat vår förmåga till samarbete, handlingskraft och ansvarstagande.

Genom bildandet av Hållbarhetsutskottet – som samtliga partier i Umeå ställde sig bakom – finns nu äntligen de rätta förutsättningarna för att utveckla strukturen för kommunens hållbarhetsarbete.

Ett viktigt led i detta är den dialog som vi nu för med samtliga nämnder för att få en god sammanhängande bild över nämndernas arbete med Agenda 2030, våra lokala miljömål, folkhälsoarbetet och de hållbarhetsuppdrag som kommunfullmäktige givit till vår verksamhet. Syftet med dialogsamtalen är även att få en klar uppfattning över om verksamheterna behöver stöd och hjälp för att kunna fullfölja sina hållbarhetsuppdrag.

Hur detta så innerligt kan missuppfattas av en erfaren moderat politiker som Ulrik Berg är för mig en gåta. Att tolka detta som ett ”rop på hjälp” och en vädjan att få ta över arbetsuppgifter från andra nämnder för att kunna ha något att syssla med är fullständigt befängt. Framöver vill jag uppmana Ulrik att läsa igenom handlingarna ordentligt inför ett möte så han vet vad han ger sig in på, något som jag tycker man kan förvänta sig av en högt arvoderad politiker.

Att Moderaterna gärna angriper Miljöpartiet och det nybildade hållbarhetsutskottet är ingen nyhet. Men när man själv ställer sig bakom bildandet av utskottet och samtidigt får en arvoderad post på 30 % i utskottet kan det förväntas att man bidrar aktivt i utskottets arbete. Vi må se olika på hållbarhet, men åtminstone borde det finnas något intresse överhuvudtaget i att  bedriva något i utskottet. Hittills kan vi konstatera att Moderaternas arbete i utskottet pendlar mellan att passivt följa med eller aktivt agera som bromskloss. Fortsätter man på det spåret så bidrar man aktivt till att göra utskottet till ett slöseri med skattemedel.

Mod att våga göra skillnad – här och nu

När mänskligheten står inför svåra utmaningar är det viktigt att handlingskraftigt och målmedvetet arbeta för förändring – nu. Det är det som kännetecknar ett effektivt arbete för hållbarhet. Självkörande bilar, elflyg och nya kärnkraftverk, tre moderata förslag som återkommande lyfts upp, har alla det gemensamma att de inte har en chans att förverkligas inom närstående tid. Det är i dagsläget på sin höjd storslagna projekt av symbolisk karaktär som kan agera som en emotionell befrielse över att vi kanske hittar en lösning som gör att vi slipper förändras.

För alla vi andra som är redo att ta ansvar för vår framtid och inser att klimatförändringarna är på allvar återstår bara en sak att göra – agera här och nu. Det kräver förändring och insikt om att vi inte kan fortsätta på samma destruktiva spår som tidigare. Då krävs det att vi reser mer hållbart och minskar våra utsläpp från transporter. Då behöver vi minska vår energianvändning samtidigt som vi utvecklar hållbara energikällor. Vi behöver bygga mer hållbart, maten vi äter måste bli mer klimatsmart, vår konsumtion behöver bli mer hållbar.

Samtidigt behöver hela hållbarhetsperspektivet förankras mer i vår verksamhet och i kommunens utveckling. För hållbarheten socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt är avgörande för Umeås utveckling. När vi värnar grönytor, arbetar för minskad buller och förbättrad luftkvalitet, planerar för ett transportsnålt samhälle med närhet till samhällsservice, butiker, grönytor och sociala mötesplatser så gör vi Umeå mer attraktiv för nya invånare. När vi satsar på förebyggande arbete, tidiga insatser, en god elevhälsa, en förskola och grundskola med god kvalitet, samt ett rikt utbud av fritid och kultur så gör det Umeå tryggt och attraktivt för Umeås nya invånare.

När vi satsar på kompetensutveckling och innovation så stärker det vårt lokala näringsliv och våra invånares framtidsutsikter. Även vår egen verksamhet gynnas av tillgång till välutbildad personal samt innovativa produkter och tjänster från vårt lokala näringsliv. I kommunens upphandling av varor och tjänster kan vi påverka sociala villkor och ställa hårda miljökrav. Vi kan välja att arbeta aktivt för att ge vårt lokala näringsliv ökade förutsättningar att vara med och konkurrera om anbuden. Allt detta främjar på sikt ett lokalt hållbart näringsliv vilket gör Umeå attraktivt för nya verksamheter.

Hållbarhetsutskottet måste utvecklas och förstärkas

Det är ingen nyhet att Moderaterna visar brist på intresse för Umeås hållbara utveckling, oavsett om det gäller den sociala, miljömässiga eller kulturella hållbarheten. Men här behöver de mer progressiva partierna i alliansen bli mer tydliga. Om de nu stod bakom bildandet av hållbarhetsutskottet, hur vill de då bidra till att utveckla dess arbete och roll? För det politiska ledarskapet i Umeå – för oss i Miljöpartiet såväl som Socialdemokraterna – har vi varit tydliga med att hållbarhetsutskottet är ett viktigt organ för att väva ihop strukturen för kommunens hållbarhetsarbete. Tillsammans diskuterar vi kontinuerligt hur vi vill utveckla hållbarhetsutskottets arbete.

Jag välkomnar alla som vill bidra positivt i hållbarhetsutskottets arbete och utveckling. Jag tror på brett samförstånd och har gjort mitt yttersta för att hållbarhetsutskottet präglas av en öppen och tillåtande atmosfär, något som inte alltid är så självklart i politiska organ.

Framtiden tillhör inte de som passivt och skeptiskt sitter med armarna i kors. Den tillhör de som vågar agera – här och nu – för förändring, de som bidrar med idéer och konkreta initiativ, de som vågar ta ansvar för vår gemensamma framtid.

I går publicerades min debattartikel i Vk om vad vi kan göra för att stödja vårt lokala näringsliv – i synnerhet besöksnäringen i dessa svåra tider. Här är artikeln. Vad tycker du? Du är varmt välkommen att skriva en kommentar.

Det är en svår tid för vårt lokala näringsliv. Besöksnäringen har drabbats ytterst hårt där de på bara några veckor fått se hela deras kundunderlag försvinna. Hotell, restauranger och caféer gapar tomma och tvingas stänga igen. För den sedan tidigare hårt ansträngda detaljhandeln innebär detta nådastöten för ett flertal butiker som tvingas lägga ner sin verksamhet.

Driftiga entreprenörer som förgyllt Umeå med ett rikt och varierat utbud av smakupplevelser och trivsamma sociala miljöer tvingas nu ge upp allt som de med stor möda byggt upp. Medarbetare som älskat sitt arbete och gjort sitt yttersta för att ge bästa service till kunderna tvingas nu ställa sig i den allt växande arbetslöshetskön.

Det är med stor sorg som vi följer utvecklingen. Likafullt fyller det oss i Miljöpartiet med en enorm vilja att göra skillnad och hjälpa alla verksamheter som drabbas.

Sveriges regering och Umeå kommun har med hjälp av nationella krispaket och lokala åtgärder agerat handlingskraftigt på ett föredömligt sätt. Därmed har vi tillsammans gjort vårt yttersta för att dämpa den mest akuta fasen. Men det räcker inte. Förr eller senare behöver kunderna strömma in igen till de hårt drabbade verksamheterna. För det kommer en tid efter corona och då måste vi göra allt vi kan för att rädda kvar vårt rika utbud.

Så vad kan vi göra? I en tid där vi inte längre kan se fram emot en semester fylld av äventyr i långväga destinationer uppstår ett tomrum som behöver fyllas och förgyllas.

Så låt oss då göra Umeå till den absolut bästa destinationen – för våra egna invånare. Låt oss jobba kreativt tillsammans – kommun och besöksnäring – för att kunna erbjuda ett rikt och varierat utbud för våra invånare. Sandstrand centralt vid älven? Hotell-och restaurangpaket? Evenemang och festivaler? Fantastiska vandrings- och cykelleder? Vad kan vi erbjuda för aktiviteter, smakupplevelser och vardagslyx som ger våra invånare oförglömliga upplevelser, som berikar både kropp och själ?

I år blir det mest troligt hemester för de allra flesta, mer eller mindre ofrivilligt. Men om vi lyckas göra det till den bästa sommaren, kravlös och avslappnad men ändå fylld av upplevelser, så kan hemestern mycket väl bli mer än en räddning för vårt lokala näringsliv. Det kan ge ringar på vattnet och fler kan få upp ögonen för att en semester hemma inte behöver vara så tokigt. Tvärtom, det kanske blev riktigt bra till slut. Kanske så pass bra att vi inför kommande semestrar börjar känna: ”Borta bra – men hemma bäst”.

Nils Seye Larsen

Ordförande i kommunstyrelsens hållbarhetsutskott

Gruppledare för Miljöpartiet de gröna i Umeå

Idag kom ett efterlängtat besked: Regeringen ger ett rejält tillskott på totalt 15 miljarder i år till Sveriges kommuner och regioner.

Sammantaget med de tillskott till kommuner och regioner på 5 miljarder som regeringen aviserade den 20 januari och de 2,5 extra miljarderna som riksdagen klubbade blir det totalt 22,5 miljarder kr extra till Sveriges kommuner och regioner för i år!

För Umeås del innebär detta sammantaget ett tillskott på 196 miljoner kronor för i år! Det är otroligt glädjande då prognoserna hittills pekat på ett skattebortfall på c.a. 130 miljoner kr.

Tack vare dessa tillskott kan vi äntligen rädda välfärden och dämpa den ekonomiska smällen i corona-pandemins spår.

Det här gör mig som miljöpartist ytterst stolt över vår regering och vår handlingskraft i dessa kristider!

Dessutom meddelade regeringen idag att man ger utökade medel för att kompensera kommuner och regioner för extraordinära kostnader som följd av COVID-19. Utökningen som meddelades idag är på två miljarder vilket sammantaget innebär att kompensationen landar på totalt 3 miljarder kr.

Överenskommelsen är ett resultat av det goda samarbetet med Socialdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet och Miljöpartiet.

I mitt senaste blogginlägg tog jag upp den besynnerliga nyheten att 21 regioner kommit överens om att ändra på riktlinjerna för vilken skyddsutrustning som behövs när vårdpersonal är i direkt kontakt med COVID-19 patienter. Sedan dess har jag fortsatt undersöka saken.

Anledningen till att jag skrev bloggartikeln igår var dels att jag läst och förvånats av denna besynnerliga nyhet som går rakt emot både Folkhälsomyndighetens och WHOs rekommendationer för skyddsutrustning för vårdpersonal. Men det var även som en följd av att jag blivit kontaktad av läkare och vårdpersonal från olika regioner i landet som var ytterst oroliga och milt sagt frustrerade. De var inte ensamma, i fredags bildades en facebookgrupp av vårdpersonal med anledning av de ändrade riktlinjerna – #vägrasänkahygienkraven Covid-19. Idag har gruppen 33 726 medlemmar.

Idag gick dock SKR ut med information om att de inte alls gjort egna riktlinjer utan att de kommer fortsätta följa Folkhälsomyndighetens rekommendationer. De beklagar att det blivit ett missförstånd. Det var ju positivt för det är så det ska vara. Så idag uppdaterades rekommendationerna av Folkhälsomyndigheten, vilka ni kan läsa här:

Rekommendationer för handläggning och val av skyddsåtgärder mot covid-19 inom vård och omsorg

Idag har jag även fått betryggande besked från Västerbotten – här råder ingen brist på viktig skyddsutrustning. Mycket bra att vi är välutrustade och förberedda i vår region!

Jag vill avsluta med att tacka alla som hört av sig till mig i denna fråga. Jag ser det som min största skyldighet som politiker att lyssna på våra invånare – i det här fallet vår ovärderliga vårdpersonal. När jag delges beklämmande information gör jag alltid mitt yttersta för att sätta mig in i frågan innan jag publicerar något. Gårdagens artikel riktade fokus mot situationen nationellt, mot nyheten om att regionerna kommit överens om nya riktlinjer där munskydd inte ingick, mot den förklaring som gavs samt mot det faktum att det vissa ställen råder akut brist på utrustning. Då vissa uppfattat att min artikel riktat kritik mot just vår region beklagar jag detta, för det var absolut inte avsikten med min artikel. Men det är ytterst glädjande att vår region står väl rustad i dessa svåra tider!

För ett år sedan valde vi i Miljöpartiet tillsammans med en majoritet i fullmäktige att rösta för att behålla LOV – lagen om valfrihet – inom hemtjänsten.

Hemtjänsten i Umeå – såväl privat som kommunal – är mycket uppskattad. För de som har hemtjänst tycker vi det är viktigt att man har valfriheten att kunna välja utförare. De allra flesta av våra privata utförare är lokala företag som utför deras viktiga uppdrag på ett föredömligt sätt. Jag vill därför vara tydlig med att visa vår uppskattning och tacksamhet för ert värdefulla arbete!

Lagen om valfrihet inom hemtjänsten och förutsättningen för våra privata utförare har under mer än ett års tid ofta debatterats intensivt och hätskt. Tyvärr har vi länge haft en polarisering mellan blocken som försvårat för en konstruktiv dialog och en långsiktigt hållbar lösning för vår hemtjänst.

Från vår sida har vi i Miljöpartiet valt att stå fast vid vår linje där vi försvarar valfriheten samtidigt som vi värnar om den kommunala hemtjänstens förutsättningar att kunna bedriva sin verksamhet. Den kommunala hemtjänsten har ett särskilt ansvar och måste fungera för alla som behöver dess hemtjänst i hela kommunen – inte bara i tätorten.

Om än vi delar vårt försvar av LOV med alliansen så finns där vissa frågor under LOV i Umeå där vi skiljer oss åt. På samma vis delar vi Socialdemokraternas syn på vikten av att värna den kommunala hemtjänsten – samtidigt som även vi stundtals har våra skilda uppfattningar om hur detta ska göras.

De senaste veckorna har jag varit i kontakt med flera privata utförare och fått en klar bild över de oerhört tuffa utmaningar som de står inför – i synnerhet nu när coronaviruset slagit till med höga sjuktal som följd. Och jag kan konstatera att det finns en del som vi klart måste förbättra i de villkor som givits till våra utförare.

• För det första måste ersättningen höjas. Förutom att den är en av landets lägsta så kan vi konstatera att gapet mellan priset för den privata och den kommunala hemtjänsten är oförsvarbart stor.
• För det andra måste vi avbryta planerna på att ändra från förskottsbetalning till efterskottsbetalning. Detta då verksamheterna med dagens och de föreslagna ersättningarna knappt går runt, och i en sådan situation blir det helt omöjligt för dem att lägga undan tillräckligt med likvida medel för att kunna ligga ute med två månaders kostnader innan man får ersättningen utbetald.

Vi måste få till en blocköverskridande dialog för att tillsammans sätta oss ner och komma överens om hur vi säkrar upp förutsättningarna för våra värdefulla och uppskattade privata utförare. Denna långbänk kan inte fortsätta!

Det är hög tid att vi agerar tillsammans och för detta bidrar vi i Miljöpartiet mer än gärna. Låt oss tillsammans i en dialog med våra privata utförare komma fram till en lösning som skapar trygga och långsiktigt hållbara förutsättningar för lagen om valfrihet och våra privata utförare.