Kommer ihåg när jag talade kring årsredovisningarna i Umeå kommun samt Region Västerbotten sist.
Jag lyfte orosmolnen kring hur hårt inflationen kan komma att slå för Umeå samt Region Västerbotten.

Tidigare har SKR prognosticerat att utgifterna kommer att öka motsvarande ca 5% för kommunerna.
Läste för någon dag sedan i dagens samhälle att ett värsta-falls scenario nu lyfts mot 6 % kostnadsutveckling för kommuner.

Inflationen, merkostnader som i mångt och mycket styrs av kostnadsutvecklingen av bränsle och el – vilket i sin tur gör det dyrare att leva för alla människor.
De som drabbas värst är de som har lägst inkomst eftersom kostnaderna är större i förhållande till inkomsterna. Samtidigt är det viktigt att understryka att detta också kommer att påverka kommunal- och regional ekonomi 2023. Alltså en kraftig påverkan på kostnadsutvecklingen. Det innebär i realiteten mindre medel till sjukvård, skola, äldreomsorg med mer. Det kommer alltså bli ännu tuffare för de som behöver ta del av välfärden.

Inflationen är inte lönedriven. Det innebär att skatteintäkterna inte alls ökar i samma omfattning.

Nu ställer partierna om till valrörelser, och valfläsk har skymtats från många partier under året.

Övriga partiers oförmåga att prioritera bort saker. När man inte törs göra besparingar själv, utan hänvisar till tjänstemän, eller vill anlita konsulter för att hitta besparingar – är inte seriöst.
Nu är det viktigare än någonsin.

Ytterst kokar politik ned till prioriteringar. Vart mer medel behövs, vart man avser att spara.

Ska stolt säga att vi i oppositionen Region Västerbotten (Sverigedemokraterna) har samma prioreringspolitik idag som förr.
Prioritera vård, vårdpersonal och få bukt med byggnadsrelaterad ohälsa.
Gör besparingar inom administration, champagneprojekt, finkultur som särskilt gynnar en kommun, samt dra ned politikerarvoden och en alltför omfattande tjänstemannaorganisation.