Petter Nilsson(SD)

Etikett: Funktionsrätt

Bara SD i opposition mot dålig folkhälsostrategi!

Av , , 5 kommentarer 23

Det kan vara svårt att mäta hur bra en politiker är. Är det hur mycket text en politiker läser eller producerar? Kan det vara mängden förslag eller frågor politikern bidrar med?

Klart tycks emellertid vara att mängden talartid i vissa fall tycks vara viktig. Exempelvis när media rapporterar kring ledamöters talartid i riksdagen.

Citatet:
”– Övriga riksdagsledamöter känner jag som väldigt engagerade politiker och vill synas och också är engagerade i Västerbotten. Så jag förstår att de tar de möjligheter de har för att faktiskt framföra sina åsikter.”, är rimligen också fullt applicerbart i regionen.

Att vara engagerad och bedriva opposition på riktigt är förstås något som kräver tid och engagemang. Låt vara att det inte alltid är uppskattat. Men. Huruvida man verkligen ska lägga ned tiden – för att politikerna inte får åka hem tidigare (samma peng från skattebetalarna oavsett hur länge fullmäktige pågår) – ja. Jo… Nä. Hyggligt nonchalant att som politiker göra gällande att ens tid inte ska läggas på regionfullmäktige.
Ett av få regionpolitiska forum där medborgare också har bra insyn.

Jag ser att media valt att gestalta min insats under veckans regionfullmäktige som anmärkningsvärd. Ja, artikeln tycks strukturerad på ett sådant sätt så att läsaren kan få en bild av att undertecknad gjort lite väl mycket i den där talarstolen.

Debatten finns att se här. Notera. SD mot övriga partier. Som vanligt.

SD fick runt 40 % av talartiden. Alla de andra partierna fick 60%.
Ena sidan av argumentet fick 40 % av talartiden. Den andra 60%.

Det rör sig om en anmärkningsvärd folkhälsostrategi(länk till strategin här, vårt yrkande här). En klart vänsterorienterad folkhälsostrategi, förvisso. Men även där man försöker kombinera folkhälsa och funktionsrätt.

Jag har starka invändningar mot onödig marxism, radikalfeminism och annat kommunist-nonsens. Ifall man ska ha sådant innehåll, och dessutom förslag på åtgärder i samma linje, ska det föreligga enormt stark evidens för dessa.

Däremot finns det förstås en risk – även om strategin saknade politisk prägel – att folkhälsoperspektivet tar fokus från det funktionsrättsliga.

Jag talar alltså inte om preventiva åtgärder likt Västerbottens hälsoundersökningar – vilka precis som kommentatorn Jonsson lyfte i gårdagens inlägg. Nej. Nä de är viktiga.

De baserar sig på ålder. Det finns också skäl till det att genomföra dessa vis vissa åldrar. Observera: Inte efter maktstrukturer – eller beroende av intersektionella perspektiv.

Genomförandet av dessa kommer svårligen påverkas av en strategi, emellertid. Strategin exemplifierar dock åtgärder som man bedömer som verkningsfulla. Och i den delen som avser folkhälsa lyfts exempel såsom – men inte begränsat till:

Dans för psykisk hälsa, hbtq-diplomering eller samisk kulturförståelse.

På grund av maktstrukturer.

Så min principiella ingång i debatten var att vi helt enkelt tar bort folkhälsoaspekten ur strategin. Det finns redan en nationell strategi, och det finns inget lagkrav att ha en regional folkhälsostrategi. Det enda denna strategin riskerar göra är att urvattna strategin för funktionsnedsatta. Funktionsnedsatta har större behov av vård än övriga befolkningen. Att se till att vården är tillgänglig är centralt för regionernas uppdrag.

Dessutom kan det finnas delar som vårdpersonal kanske inte fått i sin utbildning relaterat till tillgänglighet.

Har ytterst svårt att tro att vår utbildade vårdpersonal har mycket att lära sig kring patientmöten genom hbtq-diplomering eller samisk kulturförståelse. Om något innebär det förlorade arbetstimmar som skulle kunnat gå åt att hjälpa patienter. Att skära ned vårdköer.

Men tydligen värnar samtliga övriga partier om detta. Även moderaterna och KD.

Kanske finns det något att skämmas för, i det fall de har konservativa väljare eller ledamöter. Skämmas bör man, ifall man biträder såpass politiskt präglade strategidokument. Strategier med fokus kring maktfokuserade ideologier såsom radikalfeminism, marxism, genus och annat.

Eller för den delen lösningar såsom hbtq-diplomering eller samisk kulturförståelse.

Avslutningsvis – och aningen utanför ämnet: Noterade att forskare nu instämmer i min tidigare poäng att media inte kritiserat de gröna näringarna.