Jan Nilssons blogg

En välda blandning...

Etikett: Umeå

Orätt av Region Västerbotten

Av , , Bli först att kommentera 23


Petter Bergner har i dagens VK en mycket bra och viktig artikel om Region Västerbottens orättvisa behandling av de rörelsedrivna folkhögskolorna.

De återigen allt viktigare folkhögskolorna har finansiering från både stat och region, tidigare landsting. Det mesta kommer från staten.
Region Västerbotten sticker ut rejält. Här betalar man ca 850 kronor per kursdeltagarvecka till sina egna skolor. Civilsamhällets ( rörelsedrivna) skolor får 209 kronor per vecka via en klumpsumma på drygt 7 700 000 till Dalkarlså, Strömbäck, Edelvik, Medlefors och Solvik. En summa som legat fast sedan 1998, utan ens indexuppräkning. Löner, hyror har däremot ökat under 22 år…

SKR rekommenderar regionerna att betala 400 kronor till skolor där länsinvånare väljer att gå. Det gör Region Västerbotten, till alla skolor i hela Sverige. Det är bara länets rörelseskolor som istället bara får 209. Skolor som drar in tiotals miljoner i statsbidrag till regionen som det blir anställningar, intäkter och skattepengar av.

Det finns fler principiella skevheter. 2011 sökte Västerbotten momskompensation hos staten för Västerbottens folkhögskolor. Detta gör också kommunerna för sina friskolor. En kommunal skola köper sina varor och tjänster utan moms, en friskola eller folkhögskola måste betala moms. Ett kollegieblock som kostar kommunala skolan 10 kronor kostar de andra skolorna 12,50. Därför ges dessa momskompensation på 6 % av sina bidrag.
Region Västerbotten sökte alltså detta för alla folkhögskolor. Däremot betalar man inte ut dessa pengar. Man sänkte bidraget genom att ge samma 7 700 000, med ”momskompensationen” inbakad.

Hur motiverar man dessa markanta orättvisor? En deltagare som läser in t.ex. grundskolan eller gymnasiekompetens på en av regionens folkhögskolor ger ca 2 500 mer per månad till skolan än om man väljer oss andra.
Man kallar det ”ägartillskott” och menar att huvudmännen för oss andra får göra detsamma.
Vänta nu, vi betalar alla skatt till regionen som i det här fallet till största delen går till ett flerdubbelt högre bidrag till regionens skolor. Sen ska vi andra betala ägartillskott till våra egna ur plånboken.
Det resonemanget håller inte.

Rörelseskolorna vill inte att bidragen för kollegorna Vindeln och Storuman dras ner, de gör ett viktigt och bra jobb. Man begär inte ens full likabehandling, även om vissa regioner betalar nästan samma summor till region- och rörelseskolor. Men, det måste bli mycket rättvisare än det är nu för dessa rörelseskolor som tar allt större samhällsansvar.
Region Västerbotten, det är skämmigt att vara absolut Sverigesämst.

Medveten mordbrand?

Av , , Bli först att kommentera 20


En tragisk brand som blir väldigt dyr och ger många familjer mycket av problem och extra arbete misstänks nu vara ännu mer tragisk. Det antas att nattens garagebrand som förstörde eller skadade 50 bilar på Mariehem är anlagd. Det är inte säkert, men allt gick så fort.

Man kan bara önska polis, deras underrättelseavdelning och brandexperterna all möjlig lycka till i utredningsarbetet. Den som sett något ska givetvis vittna. Hela samhället måste mobilisera mot dessa dåd.

Oavsett vilka personer som gjort detta, och i vilket syfte, ska de inte gå fria. Aldrig ska mordbrännare eller försäkringsbedragare bli fria från betalningsansvar gentemot oss försäkringstagare förrän skulden till försäkringsbolagen är betalad. En brand som den här drabbar ytterst oss alla i högre eller lägre grad.
Bränderna som varit i olika storstadsområden har främst drabbat dem som bor där, ofta med billigast möjliga försäkringar utan vagnskada. För några blir dessa meningslösa illdåd oerhört kostsamma.

Lyckligtvis är det bara materiella skador. Men skadan på samhället och människors mående är större än så. Vilket någon har tänkt och menat.

Är glad att min mamma som bor intill blev mer arg än rädd.

Polisen växlar upp

Av , , Bli först att kommentera 8


Det är väldigt glädjande att se den ökade kreativitet som polisen i Västerbotten uppvisar.
Både i Vännäs och i Skellefteå har man den senaste tiden gjort tillslag som visat på uppfinningsrikedom och tänk utanför boxen. Med gott resultat. Mer av sånt! Det ska inte gå att livnära sig på brott, det ska inte gå att ostört handla med knark. Med mera.

Det är också roligt att höra att den nya satsningen på Polisens volontärer har slagit väl ut och ska utvidgas. Hoppas att satsningen även blir stor utanför städerna.

Jag har träffat några poliser idag och påmints om att man gärna tar emot tips om brott. Kampen mot droghandel och annat elände är inte lätt och ofta behöver man hjälp av allmänheten. Många unga som lockas av spänningen och de tänkta pengarna kan räddas om brottskarriären får stoppas snabbt. Vi ska inte låta rädslan för att bli inblandade hindra oss att göra det som är bäst för alla.

Allt stöd till er, våra poliser. Tack för att ni finns, för allt ni gör och för att ni utvecklar verksamheten.

Vännäs tryggast i AC län

Av , , 3 kommentarer 11


Allt i tidningen är sant, va?

Vännäs är tryggaste kommunen i Västerbotten, enligt den här sammanställningen.

Det skulle kunna vara en förklaring till att jag känner mig så väldigt trygg att jag i dagens läge nästan skäms. ”Problemet” är dels att jag känner mig klart trygg nästan var jag än vistas och dels att den här sammanställningen tycks vara mindre pålitlig.

När man ser att alla våra storstäder kommer långt bättre till än t.ex. lugna, trygga Åsele och Lycksele, då förstår man att statistiken som så ofta spelar oss ett spratt. Man räknar även olyckor av olika slag och man kan tänka sig att kommuner med fler äldre äldre kan ha lite fler fallolyckor och annat.

Men jag lyfter gärna ändå att Vännäs inte bara är tryggast i länet, men också ”är tryggare” än alla storstäderna. 🙂

Vännäs i Europatopp

Av , , 2 kommentarer 7


Området är tillit till samhället och medmänniskorna. Sverige ligger högt, inte minst norra delen. Vid kommunstyrelsedagarna i Vännäs fick vi på förmiddagen se att Umeå toppar EU:s kommunlista och Vännäs ligger på en stark femte plats. Allt enligt en EU-undersökning.
Det är inte lätt med undersökningar, men det indikerade tillitsläget är något att nyttja, vårda och vara glad över.
Alla gillar det inte.
38F56809-ED93-4F88-81E6-2356BFAA6B1A

Expansion

Av , , Bli först att kommentera 8


Efter ett morgonmöte på distans slank jag in på sluttampen av morgonens dialogfrukost i Vännäs. Ämnet var fastigheter och Balticgruppens exploateringschef Björn Johansson berättade om arbetet med samhällsutveckling och exploatering i Umeå.
Känt är att stora saker är på gång och mycket handlar om förtätning.
Några spridda reflektioner hann jag få med mig under frågestunden på slutet;

Även fastighets- och projekteringsområdet har stora svårigheter att få fram utbildad och kompetent arbetskraft. Min fundering, hur lyckas vi flytta fler framåt till jobben som finns?

Ingen verkar veta hur vi ska få fram tillräckligt med infrastruktur och effekt för att riktigt många ska kunna köra elbil. Björn ansåg att vi måste ha flera hållbarare alternativ, det räcker inte med el.
Min fundering, hur ska vi undvika att stoppa utveckling av ny och befintlig teknik som så lätt sker om alla springer åt samma håll?

Det sades inte mycket om det planerade handelsområdet uppe vid Green zone (ersbodarondellen) som enligt uppgift har krympts, men blir tämligen stort. Nu sägs att det inte blir ett område med ”vanliga affärer”, utan mer av större verksamheter. Min fundering, för övrig handel i Umeå och regionen låter det klokt.

Baltic är idag verksamma på några platser till, utanför Umeå. Blir spännande att se om det även kan bli på fler ställen i regionen.

Det kan bli färre mord

Av , , 3 kommentarer 9


1990 skedde 2 245 mord i staden New York. Den är idag knappt dubbelt så befolkningsrik som Sverige. Nästan 20 miljoner människor mot Sveriges drygt 10 miljoner. 2018 hade NY 289 mord, vi hade 108 fall av dödligt våld. The Big Apple ”leder” fortfarande med ca 50 % fler mord och dråp, men sänkningen är nästan otrolig. Per capita har den minskat med ca 90 % sedan 1990. Beaktat USA:s livsfarligt höga täthet av handeldvapen är det en enormt positiv utveckling.

Trots att främst vissa storstadsområden i Sverige har en för våra mått helt förfärande utveckling med skjutningar av en typ och omfattning vi aldrig skådat har vi alltså färre mord än staden som fått bort vart tionde dödligt våldsdåd. Vi kan definitivt inte förhäva oss, vi ska se vad vi kan lära för att få ner våra tal.

1990 startade ledningen i NY kriget mot brotten och morden. Det blev fler poliser, både mjuka och hårda insatser prioriterades. Det blev nolltolerans mot alla brott. Man ingrep mot allt från väggkissning, plankningar på tunnelbanan till strippklubbar och tecken till våld i hemmen. En av följderna blev att det blev svårare att vara brottsling, man tog väldigt många fler efterlysta och droghandlare. Man snyggade upp nedgångna stadsdelar, jagade klottret, brottsstatistiken blev offentlig per bostadsområde. Man började arbeta mer proaktivt, hindrade brotten att ske. Polisen fick bättre betalt (går inte riktigt jämföra siffrorna då man där får betala så mycket mer välfärd direkt personligen), fick lön under utbildningen och organiseras nu med större lokal förankring och synlighet. Inte bara morden minskade, nästan all brottsstatistik sjönk, även när ekonomin kraschade 2008. Tyvärr inte hatbrott och våldtäkter som ökade. Idag sitter färre i fängelse än förr, nolltoleransen har fungerat. Brott och brottseskalering begränsats.

Svenska mord har inte ökat så mycket som man tror, om de alls har ökat, men morden har ändrat karaktär. Det är färre fyllemord men fler gängskjutningar och rena avrättningar.
Kunde New York kan vi. Knappast når vi 90 %, vi är faktiskt redan mycket ”bättre” än NY, men minskar vi morden med 25 % är det en oerhörd vinst för människor och samhälle.

Jag tror tyvärr inte att nuvarande regering kommer att göra det som behövs. Det räcker inte med prat. Det fungerar inte med väldigt mycket tolerans, straffrabatt och fler poliser på kontoren. Vi har mycket att lära av delar av Amerika, hur otäckt det än kan låta…

Läs mer om det som gjordes i New York.

Stor stegvis utveckling

Av , , Bli först att kommentera 17


Här kan du ha ambulanssköterskan som tar hand om dig i ett kritiskt läge. Kanske din framtida läkare eller vårdbiträdet som sköter din mamma eller dig på äldreboendet framöver.
4C00D2EC-3661-499D-8111-E6025BE18EC6
Artikeln är från Dalkarlså folkhögskolas nya vårdbiträdesutbildning där det i dagsläget går 13 män och en kvinna. Utbildningen följer innehållet i Skolverkets nya utbildning på 800 gymnasiepoäng som kan byggas på med 700 till så att man når undersköterskenivån. Att få ta utbildning i steg, jobba och språkutvecklas emellan och sen gå vidare är helt avgörande för många.

Att bara höja kraven och göra tröskeln och startnivån högre gagnar varken individer, verksamheter eller samhälle. Det gör att fler helt outbildade får arbeta under osäkra förhållanden, eller får svårt att hitta en försörjning. I många kommunala omsorgsverksamheter är nästan hälften outbildade. Vi behöver mer av de små stegens stora och viktiga utveckling. Det finns kompetenta verksamhetschefer som en gång började med en termins vårdbiträdesutbildning, det kan bli fler.

Vård och omsorgscollege i Västerbotten har nu godkänt att vårdbiträdes- och undersköterskeutbildning på folkhögskola kan vara grund för tillsvidareanställning i anslutna kommuner. Får vi ge gymnasiebehörighet till deltagare som sen går läkarlinjen kan man tycka att folkhögskolornas vårdutbildningar bör godkännas i alla län.

Den här gruppen kör nu tre veckor med intensiv språkträning. Efter att flera sommarjobbat börjar de igen 5 augusti. Då kan utrikesfödda med bra svenska hoppa på utbildningen. Tipsa gärna någon som vill vård och kan behöva jobb efter 29 maj.

Stockholm stöder Norrland

Av , , 4 kommentarer 15


Stockholms näringsliv via handelskammaren vill att miljarderna ska satsas på Norrlands infrastruktur istället för ”högkostnadsbanor” mellan storstäderna.

Handelskammaren tror inte att siffrorna stämmer för höghastighetstågen (inte de heller…) och anser att norra Sverige missgynnas i förhållande till södra Sverige. Hellre ser man t.ex. laddstolpssatsning, dubbelspår till Sundsvall och Norrbottniabana åtminstone till Luleå.

Jag nyper mig i armen, men det är faktiskt så man tänker. Spännande att se hur regeringsunderlagets partier ska hantera detta.

Spännande vore också att höra vad Svenska kraftnät och andra säger om möjligheterna att etablera nya elförbrukare i södra Sverige i form av höghastighetsbanor med ökad trafik. Går det alls med nuvarande stamnät och går det utan att nyttja tysk kolkraft?

Några dagar gammalt, men så här kortrapporterar SVT.

Vem ska göra AF:s jobb?

Av , , 2 kommentarer 6


Det drar ihop sig till storm på arbetsmarknadsområdet, efter en tids stiltje på vissa områden.

Vi får fler äldre äldre med ökande behov av vård och omsorg och har litet tillflöde i arbetsföra åldrar. I många kommuner minskar befolkning och arbetskraft. Färre arbetande skattebetalare. En stor del utrikesfödda arbetar, men många i etableringen är på väg in i JOB, andra till försörjningsstöd. Flera kommuner måste minska vux-utbildningen och studerande får läsa på distans. Inte bäst för alla.

M/KD—budgeten drog ner 5 % på AF:s förvaltningsanslag, 10 nästa år, och 50 % drogs ner på AF:s programanslag. Pengar till arbetsmarknadsutbildningar, aktivitetsstöd och lönesubventioner m.m. Regeringsbildningen och Jök:en medförde full privatisering av matchningen av arbetssökande. Allt sker momentant, rakt av. Det finns medarbetare även inom AF som tror att det som helhet är rätt åtgärder, men takten ger svåra problem.

Då ser väl morgondagens AF-aktörer, bolag och folkhögskolor, ljust på framtiden? Inte direkt. Några av bolagen har upphört, dragit ner, slagits ihop eller konkursat. Några försöker lämna igen sina upphandlade uppdrag. De flesta har få deltagare och blöder kraftigt.

Folkhögskolor som på regeringsuppdrag samarbetar med AF i särskilda utbildningar upplever en tvärbromsning. Dels naturligt på grund av lägre inflöde av utrikesfödda, dels för att AF sagt upp viss utbildning och inte orkar/hinner anvisa svensk- och utrikesfödda till arbetsmarknadskurser eller ”kortare reguljära” utbildningar – ofta mot vård och omsorg. Nödvändiga utbildningar som inte kostar kommuner eller AF regionalt några pengar.

Nu bromsar konjunkturen, många kommer tillbaka från extratjänsterna samtidigt som insatser och resurser som kan lindra används inte. Det gläder att det högt i AF förs diskussioner om fler folkhögskoleinsatser, men nu skickar skolorna tillbaka anvisade pengar. Många arbetssökande går istället hemma utan utbildning medan folkhögskolor måste lägga ner arbete och enheter som absolut behövs i morgon. Vem ska då göra jobbet?

Att kommunerna vill bygga ut sin verksamhet och konkurrera med aktörerna om matchningen är förståeligt, men också oroande. Alla kommuner kommer inte att ha aktörer, särskilt inte när de etablerade nu svälts ihjäl. Att vi i kommunerna blir både beställare, utförare och kanske kontrollanter är inte bra. Jag ser växande administration, ökade kommunala kostnader och än förre utförare då få vågar lita på att kommunal verksamhet inte favoriseras.

En mörk bild? Jag har försökt teckna den som jag ser den, utan alltför mycket partiskhet.
Vad måste göras?

Arbetsförmedlingen lokalt: Mitt i krutröken måste AF ändå fokusera på att flytta sina inskrivna framåt. Människor måste in i utbildning och matchas vidare till jobb där de behövs. Utrikesfödda får inte gå hemma och tappa språk, motivation och fart. De måste aktivt föras vidare i trappan mot arbete och integration. Det finns lämpliga påverkansbara utbildningar, folkhögskolans behöver AF inte betala för.
Förs människor inte vidare knäcks de kommunala ekonomierna då många hamnar i försörjningsstöd istället för förvärvsarbete.

Arbetsförmedlingen centralt: Huvuduppgiften måste få fokus ner genom organisationen. Omorganisation får inte ta all tid. Avtal måste nyttjas, nya måste till. För folkhögskolan måste det snabbt fram kurser med svenska, samhällsinformation och arbetsmarknadsinsatser för dem som gått från etableringsprogrammet till Jobb- och utvecklingsgarantin. Utrikesfödda som varit här några år, men inte kommit längre än de i etableringen. Det behövs även mer aktivering för svenskfödda som av olika anledningar blivit långtidsarbetslösa.
Folkhögskolornas bristyrkesutbildningar måste också komma tillbaka.

Kommunerna: Vi måste bryta ryggmärgsreflexen att vilja göra mest möjligt själva. Vilka samarbeten kan vi få till? Med andra kommuner, folkhögskolor och andra. Ibland behövs delande av kostnader, med folkhögskolor blir utbildningen oftast gratis fast man kan resonera sig fram till utformningen utifrån förutsättningarna. Kanske till och med samarbeta om lärare.
Människor i försörjningsstödet måste kunna studera till vissa kortutbildningsjobb. Personer i svårigheter av olika slag kan få en start mot studier i Studiemotiverande folkhögskolekurs, SMF. Upp till 6 månaders utbildning utan kostnad för kommunen. Till exempel.

Politiken lokalt: Vi måste uppmuntra och initiera samarbeten innan vi ”bygger ut”. Fundera på vad vi ska driva själva och inte.

Politiken centralt: Utan att fastna i vems fel det ena och det andra var och är måste politiken få fram verktygen att få fler av arbetskraftsreserven i arbete. Människor långt ifrån arbetsmarknaden måste komma närmare – få bli behövda och självförsörjande.
”The perfect storm” måste undvikas.

Det är förståeligt att många i myndigheter och verksamheter mår mindre bra idag, men om vi inte får jobbet gjort nu mår vi ännu sämre i morgon.