Etikett: kaniner

Det har jag sagt förut…

Av , , Bli först att kommentera 12

Vi pratade om husdjur på jobbet igår, och jag sa att vi haft några stycken genom åren. Mitt första djur var nog den där killingen. Sen fick jag en kanin, men bara under sommaren, jag kommer inte ens ihåg vad den hette. Efter det blev det nån hamster och sedan chow-chowen, Lady.

Hon hade jag då jag och Åke började dejta, han hade ju karelaren Bronco, så när vi flyttade ihop så fick hundarna stanna hemma hos våra respektive föräldrar. Och för hundarnas del var det nog den bästa lösningen. Vi testade nån gång att ta hem Lady men hon stod bara och skrapade på dörren och ville ”hem”.

Sen har vi provat på att ha fiskar, grodor, kaniner, katter och hund.

064 2015-11-29 11.01.12 2016-01-13 09.39.01 enyaEn av kaninerna, Caligulaminus, även kallad Pricken, var just en udda prick. Han hade vi lös i lägenheten, det gick alldeles utmärkt, för han gick på kattlådan och gjorde sina behov. Han ville inte att man skulle ta i honom med händerna, så klappa honom fick man göra med fötterna…det gick han med på.

Då vi flyttade till Västerslätt så hade vi parkett i alla rum, vilket han inte gillade, det var ju som att leva livet på en halkbana. Jag fick lägga ut mattor så han kunde röra sig någorlunda fritt. På lördagskvällarna, förväntade han sig något gott. Han hade en godisskål som jag då la ner lite torkad frukt i och han kom rusade, hoppade upp på soffan och ställde sina framtassar mot axeln och bad därmed om lite gott.

Han blev modiga 8 år, och levde då 2 år på övertid, då veterinären inte trodde att just den storleken på kaniner, skulle bli just nå äldre än 6 år. Nu säger ju jag att efter dessa djur vi har hemma nu, så kommer det inte att bli några fler…fast jag vet…det har jag sagt förut.

15391226_10154769096636585_6861048018520278135_nÖnskar er alla en fin måndag!

15349651_10154769096806585_1681102996547617968_nDom två sista bilderna har Nicco tagit, bara så ni vet.

Nästa år, då ni!

Av , , Bli först att kommentera 13

Jag följde med Nicco till tandläkaren igår, det råkade vara samma person som jag varit till dagen innan, så vi tvär checkade att läget var ok, med mig, innan det var dags för Nicco.

Hennes behandling krävde bedövning vilket är jätte längesedan hon tagit och hon hade nog glömt bort effekten av den. Jag höll då på att skratta till tårarna kom då hon skulle prata. –Mamma…skvatta inte, jag kan inte pjata!

Nå, nu var då det bortgjort för hennes del och det var ju skönt, om man någon gång fick ha det så lätt :) Nu känns det som om jag borde ha V.I.P parkering där och röda mattan ska borstas av och rullas ut då jag kommer, typ.

Efter lunch åkte jag en tvärsväng till Tina, så där innan julen, inte så säkert att vi träffas förrän nästa år… det får tiden utvisa.

Nästa år, kan ni tänka, då ska vi, det vill säga jag och Tina, åka iväg på en liten tripp… till… tadaaa, Spanien, närmare bestämt Torrevieja, där hon och hennes sambo köpt en lägenhet, inte illa. Jag har ju aldrig varit på en charter resa så där och aldrig söder om Tyskland. Så för mig blir det ett äventyr med stort Ä, ska bli så roligt, och biljetterna är redan bokade :)

Men än så länge har vi 2013, och man märker att vi närmar oss jul med stormsteg, om än snön håller på att försvinna med dessa plusgrader. Ett fint julkort damp ner i brevlådan i förrgår, vår egen lilla tomte Sally, hälsade en God Jul:

001 003 006 007

Och paket till mig hittade jag i brevlådan igår, från bloggarkompisen i Stockholm, så högen under granen växer :)

008

Och här en liten bild från promenaden igår, Winstone var lite osäker på vad dessa konstiga djur är för något:

Foto1126

Och med den bilden kom jag osökt att tänka på bilden/tavlan som sitter på vårdcentralen på Teg, hahaa… och jag som först såg en bunt med kaniner, detta är ju definitivt, konstiga djur :)

Foto1121

Önskar er alla en toppen torsdag!

Behindbook

Av , , 4 kommentarer 8

Apropå gårdagens blogg om revirtänk och vad man har i sina gener, så svarade jag på en kommentar jag fick på en annan sida. Att jag inte är ute efter att neka eller förbjuda hanhundarna att pinka, men man kan ju guida dom bort från privata egendomar.

Vi har ju också många fina grönområden precis där vi bor, så man kan inte skylla på att man inte hinner dit, kolla här, på några stycken som ligger precis utanför vår tomt, upp till 2 minuters promenad härifrån:

Foto0501 Foto0503 Foto0506 Foto0507 Foto0508 Foto0510

Men vad jag egentligen var ute efter, var varför detta beteende inte vuxit bort i och med aveln och handhavandet av hundar? Dom behöver ju inte märka sitt revir idag. Och att vissa saker man har i generna eller som arvsanlag, försvinner på vägen.

Ett exempel jag tog upp, var detta med tamkaniner, dom kan sätta sig och käka potatisblast, vilket är giftigt, allting ovanför jord, på en potatisplanta är giftig, och det vet vildkaninen, men inte den tama.

Hästar har också ändrat sina beteenden, men inte så mycket att instinkterna försvunnit utan istället prioriteringarna, i vilken ordning saker ska gälla, vad detta beror på vet man inte, men en orsak kan vara om dom blivit flaskmatade eller inte.

Någonstans, någon gång har jag läst att våra visdomständer håller på att upphöra att existera, skönt kan man tycka, dom medför oftast bara problem, och får dras ut. Teorin är då att just dom tänderna försvinner för dom behövs inte.

Min kusin Anna, gick en kurs då hon utbildade sig till läkare, där sa dom att våra tänder inte är gjorda för att hålla i mer än ca 40 år, detta beror ju givetvis på att från början levde vi inte så länge. Vore ju bra nu då, med tanke på hur mycket äldre vi blir att vi kanske får en tredje uppsättning tänder som växer ut vid 40 årsåldern, då slapp man så många tandläkarbesök :)

Då kan man också undra hur långt bort det är att våran kroppsbehåring försvinner, med tanke på vart och hur mycket människorna rakar sig idag :)

Vi kanske föds, om 2000 år, tatuerade, rakade, piercade och klar… fast då, om 2000 år, så vill vi ju inte det heller, utan då är det annat som ska till, kanske vi blivit omvända och vill ha håret tillbaka, vad gör vi då?

Hundars beteende läser jag om i hundtidningar jag köper ibland, ganska rolig läsning faktiskt. Och sist läste jag detta om deras nosande på allting. Man ska ju ge allting sin tid. Det finns en tid för motion/kondition, och en annan för hundens behov, och ett av dom behoven är att få nosa runt.

Att förneka dom detta skulle jämföras med att neka dina barn Facebook. Att nosa för hunden är samma sak som att vara ute på fejjan. Fast jag vet inte om vi ska kalla det Facebook då vi snackar hundar, dom nosar ju på andra ställen. Behindbook…kanske.

Idag är det projekt Tina på Teg, sen kanske vi åker ut en sväng, jag vet inte än, det är som oplanerat. Jag är i alla fall ledig idag, så jag BEHÖVER faktiskt inte gör nåt som jag inte vill… hoppas jag. Avslutar med en bild jag lånat av Nicco, som hon tagit på Winstone då han var mycket liten… och gullig som bara den, man fattar inte hur han har kunnat växa så:

480326_432901313465396_137157573_n

Önskar er alla en trevlig onsdag!

Katter, kaniner och musik

Av , , 2 kommentarer 3

 

Japp, nu är vi vakna, ny kammade och kaffedruckna, efter gårdagens middagsbjudning med musik spelande på kvälls sidan.
 
Det var prat om allt mellan himmel och jord, och en del av samtalen var rörande djur. Inte så konstigt kanske, när man har två katter som tassar runt benen då man sitter härinne. Igår var det mest Eloise som visade sig på styva linan då hon gjorde sitt lilla specialnummer, hon brukar nämligen rulla över min fot, lite svårt att beskriva faktiskt, det måste nästan ses. Vi ska någon gång försöka filma hur hon bär sig åt, det ser då för roligt ut i alla fall, och varje gång hon kommer från fel håll så rullningen blir halvdan, så tar hon tag i min fot och sparkar med bakbenen, precis som om jag förstört hennes lilla nöje.
 
Vi hade ju en kanin som fick leva fritt här i lägenheten, han bet inte på sladdar annat än om du drog en sladd framför nosen på honom. Dessutom gick han ju på kattlådan så han var väldigt lätthanterlig. Efter hans bortgång så ville Theresé ha en ny kanin, denna kanin döptes till Tiger, han gick inte att ha lös inne annat än att någon var hemma och höll ett öga på honom.
 
Åke hade byggt en jättestor bur som vi hade i tv rummet för att han skulle få lite sällskap, då tv rummet är den plats där vi tillbringar mest tid.
 
Vi hade väl suttit uppe en lördagskväll och diggat musik och jag ville fortsätta med det då alla andra gick i säng, så jag bad att få låna Theresé hörlurar, som hon var jätterädd om och det var med viss tveksamhet jag fick ta dom. Tiger fick vara utsläppt och jag satt i soffan och diggade, han kommer springandes emot mig och tjopp…så gjorde han ett jätte skutt upp i soffan och då han passerar mig så klipper han sladden till hörlurarna…i luften. Tror ni Theresé var glad på mig sen? Fast jag hade ju inte precis gett honom sladden, den klarade han av att ta alldeles själv, den lilla söta kaninen.
 
Igår spelade vi musik, men inte med hörlurarna på, Jan ville nog att vi skulle dra på lite och helst med mycket bas i bakgrunden, men Ingegerd höll inte med om det. Men visst är det så att med vissa låtar så önskar man att man inte hade några grannar på några kilometers avstånd, så man riktigt fick höra dunket från alla instrument.
 
Precis som när Tigern (Mats Boström är hans riktiga namn och han är en gammal klass kompis till mig) fyllde trettio år och vi var bjudna till honom på en liten fest. Dom bodde då ute i hallbäck, där deras hus var det enda på två kilometer. Dom hade hyrt in en karaoke maskin och på kvälls kvisten så sattes den där igång. Han fick sedermera klagomål från sina grannar, dom hade inte kunnat sova i allt oväsen, kan ni tänka.
 
Det blev också lite klipp och klis…nä, inget klistrande, bara klippande och tejpande, då jag letat fram en Lp skiva med E.L.O och den där låten där dom snackar baklänges så skivan ska snurras åt andra hållet för att man ska höra vad dom säger. Nu har inte vår skivspelare ett friläge så ett papper skulle läggas under skivan för att inte suga fast i gummit men jag fick det inte till att funka ändå, men något hördes det att dom sa. Jag vet också att så är fallet då jag gjort detta många gånger, på den tiden jag bodde hemma och vi hade minsann ett friläge på våran skivspelare, men jag kommer inte ihåg vad det är dom säger.
 
Nu är det snart frukost som står på dagens göromål, kanske en kopp varm choklad skulle sitta fint, vi får se vad kylskåpet har att erbjuda. Ha en fin söndag!