Marja

Den långa resan.

Tar det aldrig slut?

Av , , 8 kommentarer 1

Men vad är nu detta? Mera snö?
Denna syn mötte mig i morse när jag tittade ut genom fönstret.

Utanför mitt fönster har traktorn kört upp ett högt snöberg. Barnen älskar att leka där och de kommer så högt upp att de kan vinka till mig när jag sitter vid mitt skrivbord. I morse verkade det snöberget ha vuxit till det dubbla.

Snöslungan jobbar för fullt med att blåsa bort snön, men det kommer ju hela tiden mer.

Min brevlåda snorar och blöter ner posten,

och kompisen på Rådhustorget hade fått en ordentlig snökrage. Han såg lite arg ut i dag.

“Jaha”, tänkte jag när jag blickade ut på den julkortsvita skogen genom bussfönstret, “nu är vi tillbaka på ruta ett igen.”
Jag var på väg till tandläkaren och i bussen satt jag bakom en kille som förde ett något privat samtal med Af i mobilen. Det var ingenting jag ville höra, men han kanske inte hade något val, för jag antar att Af hade ringt upp honom.
På hemvägen satt busschauffören och pratade i mobilen och körde med en hand. Det kändes inte alls bra, i synnerhet som det var ganska halt.

I går fick jag ett trevligt mail från en klasskamrat i gymnasiet. Ja, vi bodde också tillsammans under studietiden i Åbo, men sen har vi inte haft så mycket kontakt. I vår är det 50 år sedan vi tog studenten och hon håller på och samlar ihop oss till en återträff i början på juni. Vi har bara haft en återträff och det var 20 år efter studenten, alltså för 30 år sedan. (Plötsligt känner jag mig urgammal.)
Det passar mig utmärkt att åka till Björneborg och träffa mina gamla klasskamrater och samtidigt hälsa på min bror och andra bekanta.

Ha en mysig fredagskväll <3

Bild 4: Min hobby.

Av , , 10 kommentarer 1

Utmaning bild 4: Min hobby

Få se nu… hmm… vad är min hobby?

Skoja bara, det har väl inte undgått någon att min stora hobby just nu är scrapbooking. Av en slump halkade jag in på detta stora område. Jag började med att göra små kort till Ronja och Johanna, fick sedan en värdefull mentor i min scrapkompis och på den vägen är det. Att sitta och pyssla är väldigt rofyllt och bra för själen och nu när jag inte jobbar på dagarna känns det som ett privilegium att ha tid att sitta och skapa. Det blir ett behov till slut.

Förutom papper och foton, använder man ju en hel del dekorationer och det gäller att hålla reda på dem, så man hittar det man behöver. Jag har lyckats organisera mitt material ganska bra i olika lådor och burkar. Jag har en bokhylla i köket vid balkongdörren, där jag förvarar allt hobbymaterial.

Här finns kokböcker, trädgårdsböcker, sy- och stickböcker, scraptidningar och lådor med fotografier m.m.

Scrapmaterialet
upptar de två nedersta hyllorna. Alla de här plastlådorna, och lite till, packar jag ner i min ’dra-maten’ när jag far på scrapträff.

Här är verktygen jag använder.

Längst till vänster ligger den mest oumbärliga prylen, en speciellt utformad pincett, som är bra att använda till små saker och precisionsarbete. Förutom pappersskäraren, som jag visat förut, måste man ha bra saxar och gärna en böjd nagelsax, lim av olika slag, limpluttar och 3D-kuddar. Det som ser ut som ett par byxor är en ’edge-scraper’ som man ruggar upp papperskanter med och den röda klumpen är en apparat som gör runda hörn på foton.

Här är en del av det som jag använder för att piffa upp layouten med.

 
Det är stämplar som man färgar in olika stämpelmotiv med, eller gör kanter på pappret eller bokstäver med o.s.v. Det är små flaskor med glitterlim i olika färger, helt oumbärliga. Längst fram ligger en liten pensel med en vattenreservoar i skaftet. Man kan ta färg från en stämpel eller en akvarellkopp och förstärka stämplade motiv eller helt enkelt måla något eget. Det lilla röret är en ‘Mini mister’ som man kan blanda färg i och sedan spraya på pappret. Det som ser ut som medicinflaskor innehåller stämpelfärg, som man kan droppa på sin stämpel och färga in den, eller måla med som den är. Längst till vänster står en flaska grön ‘Alcohol ink’ som man kan färga metalldelar med. De två små pluttarna framför kan man trä på fingret och dutta på stämpeln och sedan på pappret.

Som ni märker handlar det inte bara om att ‘klippa och klistra’, utan man kan bearbeta både papper och dekorationer så man får dem som man vill. Ofta är det den lilla ‘finishen’, som kanske inte alltid märks, som gör helhetsintrycket.

I kväll är det vattengympa.

Ha en bra torsdag <3

Morotskaka i trevligt sällskap.

Av , , 2 kommentarer 2

I dag blev det en sväng till vårdcentralen på förmiddagen. Jag ville visa min doktor de fula märkena jag har kvar på benet efter rosfebern. Efter lite påtryckning lovade hon skriva en remiss till kärlkirurgen. “Skriv på patientens begäran”, sa jag, “sen kan jag tala för mig själv”. Sen fnissade vi lite båda två.

I eftermiddag har jag haft besök av en f.d.kollega. Hon ville se mina scrapsidor i ‘verkligheten’ och sen pratade vi i flera timmar. Så trevligt!

Jag hade bakat en morotskaka.

Det finns ju flera olika recept på morotskaka, men jag har fastnat för ett från Systrarna Voltaires mat. Den blir alltid lyckad.

Här får ni receptet:

2 ägg
2 dl socker
2 dl vetemjöl
1 tsk bikarbonat
1 tsk bakpulver
1 tsk vaniljsocker
1 tsk kanel
½ dl matolja
3 dl rårivna morötter

Glasyr:
50 gr Philadelphia ost
30 gr smör
2 dl florsocker
1 tsk vaniljsocker

Vispa äggen och sockret pösigt. Blanda alla torra ingredienser. Häll ner oljan och morötterna i äggsmeten och sist mjölblandningen. Häll i smörad och bröad form.

Kör 40 minuter i 175 grader.

Rör ihop alla ingredienserna till glasyren. Bred på kakan när den har svalnat. Dekorera ev med flagad mandel eller pinjenötter. (Jag dekorerade med färggrant strössel med citrussmak.)

Ha en skön onsdagskväll <3

Fler sidor i trädgårdsalbumet.

Av , , 10 kommentarer 3

I dag är det internationella kvinnodagen. Exet ringde och var på strålande humör. Han åker bort i april och då får jag låna hans mysiga lägenhet på Söder i Stockholm. Yippe yei!

Solen skiner och lockar ut. Ska gå en sväng till Coop och apoteket.

Lägger ut ytterligare några sidor i trädgårdsalbumet.

Egen design i betong.

Finaste krukan.

Svampar och blyg igelkott. Gräset är inte alls så där gult på fotot. Lite gulaktigt är det eftersom det var starkt solsken när jag fotade.

Japanska hörnan med rosenskära. Det röda är en jättefin gnuggis, som inte alls gör sig bra på fotot av layouten.

Ha en skön tisdag <3

Det som göms i snö…

Av , , 4 kommentarer 3

… kommer upp i tö.

Jag räknade till fem stycken cyklar på rad, som håller på och tinar fram utanför entrén till sjukhuset.

Hur har de hamnat där? Är det ingen som saknat sin cykel i vinter? Eller är det säkrare att förvara den under snön än i cykelskjulet därhemma? För det kan väl inte vara patienter, som kommit cyklande och sedan lagts in och…?

Det har faktiskt hänt. En gång när jag låg inne, låg det en kvinna på samma sal, som hade kommit cyklande med blodpropp i benet. Hon hade opererats och legat inne i fem dagar och var väldigt orolig för sin cykel. Sen var det diskussioner om hon skulle få leda cykeln hem, eller om hon skulle ta en taxi. Cykla fick hon absolut inte, sa läkarna.
Själv hade jag cyklat uppför backen vid Bräntbergsskolan till Mariehems Vårdcentral och därifrån skickats direkt till akuten i taxi, så min cykel stod några dagar utanför Vårdcentralen.

Snön smälter i rasande fart. Visst är det en viss tjusning med att känna bar asfalt under fötterna igen? Men hu, så fult det är på sina ställen.

Den fulaste årstiden är nu.

Nu mot tvättstugan!

Ha en trevlig måndagskväll <3

 

Månadens ord: Kunskap.

Av , , 8 kommentarer 2

 

Nu är vi redan inne i mars månad och ordet i Visdomskalendern är ‘kunskap’. Sagolikt vackra fåglar illustrerar.

Mars är min månad, för jag fyller år i slutet på månaden. Ordet ‘kunskap’ passar mig bra. Jag har alltid tyckt att det är viktigt att skaffa sig kunskap, inte för att briljera över hur mycket man kan, utan för att veta vad man talar om och för att vara trovärdig. Kunskap är för mig inte att kunna en massa fakta utantill, utan snarare att kunna se de stora sammanhangen, orsak och verkan, konsekvenserna av skeenden och ditt handlande. Kunskap blir då en blandning av fakta, tanke, känsla och förnuft.

Bland månadens citat väljer jag:

“Själen tycker om det vackra och djupa”
(Ur: Segraren står ensam av Paulo Coelho)

Ha en skön söndagskväll <3

 

Några sidor i trädgårdsalbumet.

Av , , 2 kommentarer 4

Nu är jag trött, men nöjd efter en hel dags scrappande. Det är helt Ok att sitta hemma vid köksbordet, men mycket roligare att sitta tillsammans med andra likasinnade. Man får tips och hjälp och trevliga pratstunder med många goda skratt. Vi hade loppis i dag med och jag fyndade många fina papper och ark med bokstäver för en billig penning.

Jag fick mycket gjort och har nu 10 st färdiga sidor till trädgårdsalbumet. Här kommer några:

Välkommen till det blåhuset.

Blå Näva tittar in på altanen.

Utanför (altanen) och innanför.

Riddarsporre

Dahlior

Woodoo heter den faktiskt.

God Natt mina vänner <3

Bild 3: En familjemedlem.

Av , , 8 kommentarer 1

Utmaning bild 3: En familjemedlem.

Jag väljer en bild på min älskade dotter. Den är tagen hemma i mitt vardagsrum senast hon var i Umeå. Jag har fångat henne mitt i ett samtal. Jag ser mig själv som ung och jag ser min syster i hennes uttrycksfulla ansikte.

(I bokhyllan syns bl.a. ett foto på min syster Leena och mig.)

I morgon ska Häxorna scrappa hela dagen igen. Jag har som vanligt många idéer om vad jag vill göra. Nu ska jag baka Chocolate Chip Cookies, så min scrapkompis och jag har något gott att mumsa på.

Ha en mysig fredagskväll <3

De utlovade bilderna.

Av , , 6 kommentarer 1

Det jag gillar med utmaningar på bloggen är att man får en orsak att tänka till, rota bland (gamla) foton och skriva om saker som det annars inte kanske finns någon anledning att skriva.

Jag berättade ju att jag sytt kostymer till en teaterföreställning. Året var 1964 och jag studerade vid Åbo Akademi. Vår engelske lektor McCormick var mycket teaterintresserad och samlade ihop några hugade studenter för att uppföra en 1700-talspjäs: “She Stoops to Conquer” skriven av O. Goldsmith. Det är en komedi om jag inte minns helt fel. Jag ville inte ha en roll, men jag ville vara med. Det bestämdes att lektorns fru och jag skulle sy kläderna. Vi hade inga pengar, så vi tiggde billiga bomullstyger på en stuvbutik och använde vår fantasi. Vi satt hemma hos lektorn och turades om att sy på symaskinen. Parets lilla son fick stå i lekhagen mitt på golvet och titta på, eller så lyfte vi in bordet med symaskinen i hagen när han ville vara utanför.

Här kommer bevis på vad vi åstadkom.

Lektorns fru designade och sydde klänningarna och jag klädde upp de manliga skådespelarna. Det här är huvudrollsinnehavarna. Den fina klänningen var grönt bomullstyg och mansrocken var vinrött lite tjockare tyg. Västarna är ‘fusksydda’ som förkläden och knapparna målade jag med svart tuschpenna. Det vita kråset är sytt av babyns glesvävda tygblöjor. Peruker och fina möbler lånade vi från Åbo SvenskaTeater.

Här är två av de intrigerande birollsinnehavarna.

Här ser man de målade knapparna. Det skulle vara många tättsittande knappar och det hade vi inte tid med. Skorna fick silverspännen av pappbitar överklädda med aluminiumfolie.

Här tackar vi för applåderna. Jag är med (i rutig väst) och har också fått en blomma. Lektor Mcormick (längst tillhöger) har fått en hel bukett.
 

Vi spelade nog bara två föreställningar. Förutom att jag sydde kläder, skrev jag program och hjälpte till bakom scen. Jag gillar att fixa och trixa och hålla koll i bakgrunden. Den idealiska assistenten, med andra ord. Vi hade väldigt roligt hela tiden och det var roligt att få tänka tillbaka och berätta om det.

Ha en skön torsdagskväll <3

Bild 2: En favoritpryl.

Av , , 4 kommentarer 2

Utmaning bild 2: En favoritpryl.

Jag har många favoritprylar. Det är saker som jag använder varje dag och som jag helst inte vill vara utan.

Om jag tänker vilka saker jag skulle plocka med mig om det började brinna, så är det utan tvivel mina fotoalbum och denna tavla.

Den köpte min man och jag till vårt första gemensamma hem i Haparanda och den har följt med mig sedan dess. Den är målad av en kollega, en bildlärare, som inte längre finns med oss. Ni ser en ljusare fläck på huvudet, ursprungligen fanns det ett hål där, som sedan målades över.

Jag tycker väldigt mycket om den här tavlan. Jag ser en människa utan kön, ålder, hudfärg, nationalitet eller status. Jag tänker att det är så vi alla är, när allt det yttre är avskalat och bara människan finns kvar.

För mig andas bilden lugn och ro, men många har tyckt att den är obehaglig och därför har jag hängt den på ett ställe i vardagsrummet, där ingen riskerar att hamna precis framför den.

Ha en fin onsdag <3