Järnspettets mysterium

"Det är mycker grejor på ett järnspett", brukade vi säga hemma när något synbarligen enkelt blev mycket mer komplicerat. Detta talessätt kan med fördel tillämpas på rullstolar. Det borde vara enkelt. Stol plus hjul = rullstol.

Nehej då. Gffelvinklar, dynor, hjulstorlekar och hundra andra parametrar kan varieras. Och minsta lilla att något inte är helt rätt så funkar inte stolen. Detta på tal om att jag tagit ut en ny idag. Steget från rullstol till ny bil är visserligen långt. Men jag kan konstatera att kusin K idag kvitterade ut en ny svart Golf idag. Och förmodligen är den lika fin då hon säljer den om 12 000 mil eller så. En bilägandets paradgata åker den längs efter. Inte riktigt som när hennes bror och jag som harlikt skrämd passagerare avverkade grusvägarna runt Bäsksele i hans pappas vita fyrdörrars Amazon -64. Som jag minns det var det alltid blöthöst, precis innan snön. Det är förvånansvärt att det ligger något grus kvar, särskilt längs Granselvägen. I alla fall i kurvorna. Tallar 30 meter in i skogen pepprades och den svajiga Amazonmätaren stod ibland på 120 på en väg knappast bredare än bilen och med viss utsikt till överraskande möten.

Men han kunde väl skyllt på barndomstrauman. Min, hans och Hans-Oves resa i den sistnämndes Opel Olympia, som f ö var första gången jag rattade en bil, satte nog djupa spår. Den resan ska jag berätta mer om senare.

Nu är det typ 40 grader varmt och hjärnan vill bara fokusera på kall dricka. Därför stänger jag bloggen för idag.

Oonkologisk Onsdag på er…