Etikett: basket

Om det, vet jag inget, sa Åke och gick…

Av , , Bli först att kommentera 14

Åke brukar hänga på Ullas, tisdagar och torsdagar. Det är ett gäng, ibland fler och ibland färre, gamla Västerslättsbor, som ses över en fika eller lunch. Många gånger är Åke tillbaka efter 30 minuter. Jisses, är det bara du som är där, frågade jag igår då han kom hem.

Nää, men ofta kan snacket gå över till att handla om basket. Vilket det gjorde igår, så då hade Åke deklarerat att nu går jag hem, för det där begriper jag ändå inget av. Haha..


Jaja, dom är ju i alla fall ett gäng, hade väl sett sämre ut om han kaffedejtat en person och rest sig upp då samtalsämnet ramlade över till nåt han inte var intresserad av. Själv hade jag kaffedejt med Helena Springare igår. Valet föll på Ullas, och det är väl aldrig fel. Och vi satt inga 30 minuter utan 2 timmar… det är väl rätt normalt 😁

Hem och hämtade bilnyckeln och sedan iväg till Avion, där jag hade uppdrag. Jag ska nämligen ge mig till att testa nåt jag sett på TikTok, så Panduro fick ett besök. Kan hända att ni får se slutresultatet, haha, beror på utgången.

Vidare till Dogman där jag köpte nytt koppel till Winstone. Fortfarande ett flexi koppel fast 3 meter kortare samt med annorlunda snöre eller vad jag ska kalla det. Det nya kopplet ser ut som ett reflexband. Så här ser gamla ut.


Och det nya.


Apropå Winstone, så ska jag ta med honom till veterinären på måndag. Efter sista hundbadet upptäckte jag plötsligt en knöl eller bulle, som sitter under revbensbågen, längre bak. Känns lite oroväckande, då den inte är mjuk och rörlig utan hård. Nå, jag tar inte ut nåt i förskott, och klart att dom ska kolla upp det där, så man vet vad det är.


Efter middagen hängde jag hemma hos Nicco, som även hon, projekterar med både det ena och det andra. Men det är en fin lägenhet hon köpt, med potentialer.

Det är sy mässa på Nolia i helgen. Theresé tyckte att jag skulle gå dit och kolla på…tadaa, knappar. Jösses, 140 kronor kostar inträdet, blir dyra knappar det. Jaja, vi får se,vad som blir med det.

Umeå Open 2022, vet jag då idag. vad det blir av. Den tävlingen har flyttats fram till nästa lördag, den 24 september, så det är inte kört…än. Kul!!

Avslutar med att önska er alla en fin fredag och lägger ut bilden jag knäppte idag, för 3 år sedan. På ladan, som står i Brännliden, Norsjö kommun/ Västerbottens län. Och jag trodde att taket möjligtvis var lagt av lock från 200 liters oljetunnor. Fast nån annan sa att det var lock från salt tunnor och en kvinna hade hört att det skulle vara från silltunnor. Jaja, lock är det och coolt såg det ut. Vet inte hur det ser ut idag, dock. Mycket kan hända på 3 år.

Vad händer vid kraschlandning?

Av , , Bli först att kommentera 13

När vi satt hos Nicco och Georgo igår, blev det prat om longboards/skateboards, och dom här som är eldrivna, hur länge dom kommer att få finnas innan lagen säger att dom endast får framföras i inhägnat område.

Problemet är väl kanske hastigheten och vart brädan tar vägen vid eventuell kraschlandning?

Jag har sett klipp på youtube, småbarn som står på Hoverboards, och det ser ut som om dom föddes med dessa på fötterna, helt otroligt. Här får ni se 2 klipp:

Själv skulle jag förmodligen ramlat innan jag fått upp den andra foten på brädan. Så kul det hade varit om man hade lärt sig detta som barn, så det hade suttit i ryggraden. Nu är man mest rädd för att ramla, och då gör man ju det, tveklöst!

Eller så är vissa människor födda för specifika saker och andra lär sig aldrig, någonsin, hm. Jag hade i alla fall rätt så bra bollsinne som barn/ungdom, spelade basket, pingis, tennis och badminton, landhockey, swingboll och kula 😀

Ja, bara som amatör, jag var inte med i nån förening, eller jo…förresten, Umeå IK, ett kort tag, enbart för att få åka till Skellefteå och stöta…tadaa…kula!
Var även med i uppstarten av basketlaget Kometerna, men gillade inte att 3/4 av träningspassen gick ut på att springa, vadå, springa, jag ville ju spela, sätta bollen i korgen…trams!!!

Jaja, som sagt, nåt höll jag på med och stjärna på nåt specifikt blev jag aldrig, men kan kanske lite, om lite av varje, det får duga 😀

Det blev köpepizza middag igår, jag tog 43:an med namnet ”det blir godast så” och valde 4 toppingar, skinka, ananas, champinjoner och vitlök…gott! Och tur har jag som fick över en halva, så då får man käka det en gång till. Det var förövrigt Ciao Ciao på kronoparken som fick göra arbetet, dom har goda pizzor.

Screenshot 2019-04-07 10.07.44Tog fram borste och sax och fixade till Winstone lite i pälsen och innan läggdags stoppade jag in hunden i duschen, fy fasen, vilket jobb.

56262500_10157041032276585_330829107333955584_nOch nu är det snart 12 timmar sedan och han är inte torr än, han fick, mot sin vilja, ha på sig regnkläderna på morgonturen, bara för att slippa skita ner sig, igen. Kul med våren, solen och förväntningarna, tråkigt med sand, grus, lera och skitig snö.

Ha en fin söndag, allihop!

56157717_2321183841253725_8134006835523878912_n

En till bild från en FB sida som heter A different type of Art

AKTA DIG!!!

Av , , 2 kommentarer 10

Theresé taggade mig i ett inlägg igår. Tyvärr finns inte klippet på youtube så att jag kan visa er, men jag kan beskriva det. Ung kille som håller i ett badmintonrack, fjäderbollen kommer susande i luften, han nickar bollen mot näsan, tar sats och ska hitta av den med racketen, missar bollen och slänger iväg racketen rätt ut i luften.
Han hade förmodligen inte tänkt att nåt av det där skulle hända, inte ens nicken var inplanerad, utan det bara hände. Taggningen gjordes för att Theresé tyckte då att detta skulle ha kunnat vara jag. Hm…

Screenshot 2018-08-23 09.01.24 Screenshot 2018-08-23 09.01.16 Mja, jag ska väl villigt erkänna att ibland lyckas jag med precis vad som helst. Bollar och rackets, brukar jag dock kunna hantera, fråga mig inte varför, men jag körde mycket tennis, badminton, brännboll och swingboll, som barn. Tyckte det var kul!

Men…att kasta saker, det är en helt annan femma. Fråga Winstone 😀 Han får oftast höra varningsrop då jag ska slänga en pinne åt honom, om nån annan är ute och ser vad jag ska göra. Dom vill att han ska akta sig så han inte får en pinne i skallen. I know nanthing!!! Nåja, man kan ju inte vara bra på allt…men nästan 😀

Så har man gjort första arbetsdagen efter semestern. Kändes inte nåt speciellt, jag brukar ju säga att det kan vara skönt att komma in i rutiner igen, och så är det, på nåt konstigt sätt. Fast det är väl tur att man kan glädjas åt bägge sakerna, att vara ledig och att vara tillbaka på jobbet igen.

Åke var ju till ortopeden i tisdags, och fick där veta att han ska ha kragen längre än vad som sas från början, samt, att en ny röntgen ska göras igen så snart som möjligt. Nu misstänker man nervkläm och det är därför han har så fruktansvärt ont i axel och arm. Men utan att veta det säkert, så görs ingenting, utan han får vänta och härda smärtan. Inte roligt men vad göra? Ibland finns inte så mycket att välja på.

I övrigt finns inte så mycket mer att förtälja, för stunden. Ska ut med bushunden en sväng, och om det ger fasen i att regna så kanske jag tar en vända med borsten på honom också. Jag har varit på han flera gånger nu och hans päls känns verkligen mjuk och fin, men ändå är det ett evighetsgöra om man verkligen vill komma ner på botten. Svansen är absolut värst, och det han är mest rädd om, tufft!

39956150_10156530095926585_5116573709133414400_nHoppas på en bra dag, för er alla!

39948945_10156530094981585_4467792296045182976_n

Man ville utmana, lite så där…

Så fick man tillfälle att inviga altanen igår, för första gången i år, i alla fall för min del, Åke har nog suttit där, lite till och från. Winstone njöt också av det fina vädret:

2016-03-26 10.14.26 2016-03-26 10.20.00Vi gjorde sedan en utflykt till Rödåsel, som vanligt fullt med saker att kika på:

2016-03-26 14.12.24 2016-03-26 14.07.51 2016-03-26 14.07.23 2016-03-26 14.06.11 2016-03-26 14.05.28Jag hittade salladsbestick, jag gillar den mindre modellen:

2016-03-26 15.09.55Och sedan hade vi turen att bli bjudna på middag, av mamma, det blev entrecote på Bowlinghallen. Jo, det finns ju kuponger i restauranghäftet 😀 Ljudet av klot som träffar käglorna, är något som för alltid kommer att sitta i mitt huvud.

Jag vet inte hur många gånger jag suttit vid banan, ute på Teg, då pappa var med i Tegs käglorna, jag tyckte nog att det var som roligt att följa med, men bowlingen i sig, är aldrig något som lockat. Konstigt egentligen, då jag alltid haft en förkärlek till allt som varit runt.

Basket, swingboll, tennis…och jag har, dessutom varit en liten jäkel på dom spelen 😀 En gång i tiden, idag vet jag inte om man skulle platsa.

Vi pratade gamla minnen, vi bodde ju en gång i tiden uppe på Mariehem, då Theresé var liten. Och då Emma (lillasyster föddes, lite drygt ett år efter Theresé) så var dom väldigt mycket med varandra.

Det var sleepovers, kojbyggen, maskerad och bio, utelekar, skridskoåkning och pulka, you name it!

En vinter med mycket snö, och Theresé skulle följa Emma hem, en bit på vägen. Vi bodde ju bara 2 gårdar från varandra. Det går en liten stund så plingar det på dörren, det är Emma som med andan i halsen, säger att jag måste komma…Theresé sitter fast.

Ja, det var bara att klä på sig och he sig ut i snön, där i en snöhög, sitter hon som gjuten i backen, skorna har sugits fast i snön…jaja, så farligt var det nog inte, och jag kommer nog ihåg det där från min egen barndom, det var ju som skoj, att försöka fastna lite överallt.

Var det inte lera man kunde försöka köra ner stövlarna i så var det väl snö. Man ville utmana lite, så där 😀

Med synen man möter då man kikar ut, så skulle jag vilja säga att vi kommer att placera oss på altanen, idag med, så nu ska jag göra mig i ordning för en ny dag, och tänk, jag som trodde jag sovit länge i morse, ända till 8.30, men kom snabbt ihåg att vi ställde fram eländet igår, så egentligen blev det ingen sovmorgon, utan en rätt så vanlig tid, 7.30. Ha en fin, dag, allihop!

Var med…DUCKA!!!

Av , , 4 kommentarer 10

Och nu är störtlopp på 3:an, och jag ser starten och tänker att, jag skulle inte ens åka på ändan där nerför, ser ju fruktansvärt brant ut, inte bara i början heller. Han blåser på i 134km i timmen och det är inte den snabbaste… då vill man nog att skidorna ska hålla ihop.

Jag har aldrig haft nåt intresse av skidor, däremot bollar, började med basket, en gång i tiden, då Kometerna startade upp, men eftersom 75% av all tid man skulle vara där handlade om uppvärmning, och jag ville spela boll, så la jag ner.

Har många timmar med brännbolls trä i näven, och det där swingboll. Tennis var också roligt men det var inte alla gånger man hade en motståndare, då stod man nere vid panncentralen och slog bollen mot tegelväggen så man fick den i retur. Squash har jag också testat, ett snabbt spel, precis som pingis, det var kul, och i kvarterslokalen på Mariehem fanns ett pingisbord, så där har man också många timmar.

På somrarna var det landhockey… men inte med hockeyklubbor, vi använde krocketklubborna och dom kan jag tala om, var inte att leka med. Efter många hugg och slag så kunde den där träklumpen lossna och komma flygandes, det var bara att vara med och ducka. Vet att det gick åt en del klubbor och dom spikades, limmades och lagades. Men roligt hade vi!

Roligt, ser Winstone ut att ha också:

1779288_603852406370285_1134694406_n

Han och Nicco har tillbringat helgen i Bjurholm, och han har skaffat sig en best friend, en katt, som tydligen gillade att busa med honom, och vi fick vara lediga från promenaderna, har känts lite konstigt men ändå skönt, med tanke på allt vi gjort i helgen.

Katterna här hemma, har nog inte saknat honom så mycket, utan även dom, fick samla sina krafter inför hans hemkomst 🙂 Önskar er alla en fin söndag!

 

Swingbollens självutnämnde häxmästare!

Av , , 2 kommentarer 9

 

Jag behövde inte åka ut och jobba en timme idag, som det var tänkt, utan dom två assistenter som ska med chefen till Spanien skulle ändå hem till henne innan så dom tog morgontimmen… skönt, säger jag, jag trodde ju att min förkylning skulle bli bättre, men ack vad jag bedrog mig.
Ibland försvinner rösten eller så går den upp i falsett eller ner i botten, man kan tro att jag kommit i målbrottet. Och inte blir det bättre då man känner att något sitter fast därnere och ena näsborren är tät… nä, nu är jag ordentligt less på det här. Vilken start på det nya året… jo tack så mycket för det, televerket!
Man kanske skulle ha börjat ta bort julen också, eller ja, jag har faktiskt plockat med mig några saker då jag gått ner, men jag vet ju hur man funkar, tar man någon större grej så vill man fortsätta med gardiner och annat och då blir det helt plötsligt ett heltidsjobb och man vill ta allt med en gång.
Inget fel med det, men jag hade inte planerat att göra så, det blir så mycket med en gång. Jag hade en tanke om att fördela lite och ska se om det är genomförbart.
Jag vet inte varför men jag kom helt plötsligt att tänka på sport… hm, kan det vara för att så fort man slår igång tv:n så är det någon typ av sport där, är det inte skidor så är det hästar så är det resultat eller annat, och då är det svårt att bara glömma.
Jag var intresserad av bollsporter då jag var yngre… ja ok, ung då (fast inte lastgammal än), och hade faktiskt ett rätt så bra bollsinne. Jag var med då dom startade upp kometerna i basket, men jag var med för jag ville spela boll, inte springa runt och ha uppvärmning 45 minuter för att sedan få kasta lite, den sista kvarten, så det gav jag upp rätt så fort.
Kommer ni ihåg det där spelet swingboll, som blev så populärt då jag var 10-11 år, jag var verkligen swingbollens häxmästare och nästan oslagbar, jädrar när jag fått upp farten på bollen då stod tiden still för motspelaren och på två röda hade dom förlorat. Jag fick ett alldeles eget swingboll av pappa, så ståendes vid det, har jag flertalet timmar, jag var som förtrollad av spelet.
På somrarna uppe i stugan, så var det ofta landhockey på schemat, jättekul spel då vi var många barn som spelade. Varsitt mål och alla hade varsin klubba med vilken vi sköt tennisbollar, men nu var klubborna inte vanliga hockeyklubbor, nejdå… vi körde med krocketklubbor, gissa om det hade varit förbjudet idag.
Dom där träklumparna längst ner, lossnade ju efter ett x antal matcher och då var det bara att hoppas på att man hann huka sig så man inte blev knockad, jag undrar jag, hur många krocketset, vi hann nöta ut. Jo dom blev nog lagade också, med en spik inkörd mellan klumpen och pinnen men dom höll inte i evighet.
Även där var jag lite av ett proffs på att kunna räkna ut vart bollen skulle hamna då den kom flygandes, så jag kunde plocka ner den med klubban, värre var det då Theresé spelade fotboll och deras träning, vintertid, var innebandy. Den här gången skulle vi föräldrar möta barnen (utan att dom visste om det) och jag ställde ju upp, tveklöst. Men jag är ju också lite av en vinnarskalle och levde mig in i spelet så Theresé ropade till mig att man INTE fick ha hög klubba, inte heller slå på motståndarna… så, nä, det var nog inget för mig, det heller 🙂
Nu får man väl nöja sig med att kasta pinne… eller boll, till lilla hunden, då vi får hem vår nya familjemedlem, och ok, det kan ju duga det med, lika bra som allt annat. Önskar er alla en fin torsdag!
 
Maria Lundmark Hällsten