Etikett: gardin

Vi låg och fnissade och skrattade i natt, min man och jag 😄🤣

Av , , Bli först att kommentera 12

Såg du Nicco på vk.se sa Åke igår kväll då vi satt oss i soffan. Ehh näe… jag hade knappt hunnit ta mig ut på nätet så det var väl inte jättekonstigt. Men det var inte heller svårt att hitta igen henne där

 

Vilket bra jobb dom gör och vilket fantastiskt engagemang dom har.

Hittade roliga bilder i gruppen National Geographic Wild Planet  igår. Där man kan se folk i prekära situationer med statyer. Här får ni en bild på en kvinna som jag faktiskt vet att jag sett förut. Hon sitter nämligen i Torrevieja

Jag försökte hitta henne i nåt av alla mina inlägg men gick bet. Mina ögon vandrade över textrader och plötsligt stannade dom upp i följande text, som jag skrev under senare halvåret 2014. Då jag och Tina hunnit vara nere i Spanien och spanat på statyn. Texten har dock inget med bilden att göra.

Jag citerar: ”När vi åkte upp till mamma i måndags, så följde Niccolina med, och hon satt i baksätet och det luktade parfym. Jag vände mig om och frågade om hon nu hade Georgio Armani på sig (då jag köpt den parfymen till henne från Spanien), hon svarade ja. Varpå Åke vänder sig om och tittar på henne, lite utstuderat så där och vi, Nicco och jag, säger i munnen på varandra: Det är en parfym!!!

Ja, kanske inte så lätt att veta, för en karl. Och vi kom genast att tänka på det där projektet Nicco hade, för X antal år sedan, att intervjua några utvalda personer om Fairtrade, hon gav sig på att fråga sin pappa, och första frågan löd: Vad är Fairtrade? Åke svarar. En bräda. Brukar du köpa Fairtrade? Åke frågar: Är det inte en bräda? Hahaa…nä, han visste inte vad det var, och han var nog inne på att det skulle vara en typ av snowboard eller skateboard, idag vet han 😀” slutcitat     Tror jag i alla fall…

 

Vi fick oss ett gott skratt i natt, jag och min man. Jag är nämligen i drömmarnas land och i den utspelar sig följande lilla scenario. Åke tar Winstone och far iväg nånstans och då han kommer tillbaka ser jag en kortklippt Winstone. All den långa pälsen är väck, och det är inte det att han ser otroligt fin ut ändå, men jag tänker att nu är pälsen förstörd för all framtid.

Jag sätter upp mina händer för ögonen och försöker hejda gråten jag har i halsen. Jag vet att Åke trodde att han hade gjort något bra. Medan jag vet, att man klipper inte en hund som har ett lager med ull, längst in. För då är det bara den ullen som växer ut sedan.

Säger nej nej nej…och tar bort händerna från mitt ansikte och öppnar ögonen.

 

Här öppnar jag ögonen på riktigt och stirrar ut mot fönstret i ett rätt så dunkelt nattsken. Jag ser Åke stå där uppe i gardinen. Alltså att han ställt sig på en stol för han är nästan högst upp. Jag tittar och tänker att han måste ha ställt sig där i sömnen, så jag lutar mig fram för att se bättre, så säger jag: -Vad GÖR du??

Samtidigt som jag i ögonvrån, ser Åke ligga ner bredvid mig och att han vänder sig mot mig och då brister det lite lätt och jag börjar fnissa. Men säger inget för jag tänker att han kanske sover och jag vill inte väcka honom. Men försök hålla er själv, hahaa..

Han säger plötsligt, sover du? Då brister det och så frågar han förstås vad jag höll på med. Jag förklarade drömmen och verkligheten och då börjar ju han skratt/fnissa också. Sen undrade han hur jag kunde se honom där. Jo jag förstod ju vad det var jag sett. Från mitt håll så blev mönstret i gardinlängden, hans kropp och knopp. Inte så likt i dagsljus

Men i mörker så såg jag nåt helt annat…uppenbarligen

 

Jag fortsätter fnissa ett tag efteråt, för jag undrar om Åke trodde att jag höll på vara körd på riktigt. Där han ligger och försöker få ihop det jag sagt och sedan mitt fnissande. Han kanske trodde tvärt, att jag tappat det helt.

Ha en fin måndag allihop, och här får ni en till rolig statybild.

Extra allt + + + meny 😜

Av , , Bli först att kommentera 14

Många av er hörde väl om fadäsen med den olåsta dörren in till Stadsbiblioteket i Göteborg, för nån dag sedan. Rätt så härligt ändå att det bara rullade på, inga frågetecken. Inte fram tills Securitas dök upp, kanske, för att informera om att det vara stängt fast dom glömt att låsa, haha.

Så googlar jag på det där och hittar nåt som heter The Human Library. Det mänskliga Biblioteket. Den sida jag skummade igenom, hittar jag inte idag. Men där stod det nåt om att här kunde man få leja in en annan människa och få en historia berättad för sig under 30 minuter…Levande historier.

Jag tyckte det lät helt underbart. Tänk att få höra andras historier, och kanske, till och med, få dela med sig av egna historier. Fast idag, då jag googlar hittar jag bara det som finns i Danmark och det verkar ha en annan funktion.

”Human Library Organisation är för närvarande verksamma på sex kontinenter och är involverade i aktiviteter i mer än 80 länder. Dom arbetar med några av de större varumärkena i världen. Hjälper dem med deras mångfalds- och inkluderings arbete.

Humanbiblioteket, eller ”Menneskebiblioteket” som det heter på danska, skapades i Köpenhamn våren 2000 av Ronni Abergel och hans bror Dany och kollegorna Asma Mouna och Christoffer Erichsen.        

The Human Library erbjuder utbildning i mångfald, jämlikhet och inkludering för företag som bättre vill införliva social förståelse inom sin personalstyrka, samt öka sin kulturella medvetenhet för djupare partnerskap med kunder.             

Dom uppfyller målen genom att skapa ett särskilt dialogrum, där tabubelagda ämnen kan diskuteras öppet och utan fördömande. En plats där människor som annars aldrig skulle prata får plats för samtal.”

När jag läser det där så tror jag, jag vet inte, att det mer handlar om yrkesmässigt Bibliotek, dela erfarenheter inom olika yrkeskategorier. Typ hälsovård, problemlösning över gränserna.

Fast jag hoppas att det också inkluderar det jag trodde. Personliga erfarenheter av livet. Boka in en session på 30 minuter, välj vilken typ av levande historia du vill höra, rolig, beklämmande, sorglig, alldaglig, you name it and you got it! Hade inte det varit fantastiskt kul…

Nu är gardin till ytterdörr införskaffad. Det blev den här

Hängde upp den för att kolla längden, ska faktiskt fålla upp den en bit, så den passar bättre.

Nicco har också gjort lite förändringar hemma. Hon har äntligen fått hem sin kontorsstol som hon betalat flera tusen för och väntat på att få, i flera år. Den var nämligen inte ens byggd, då hon la in sin order. I förrgår följde jag med för att hjälpa henne att få ut den till bilen. 30 kilo är ändå halvbökigt att bära beroende på paketets utformning.

Så här ser den ut och notera användningsområdena, jösses, är det kontorsstol extra allt plus + plus + plusmeny, eller?

Ha en fin onsdag, hörrninini…

Skulle aldrig varit ut på fejjan igår 🙃

Av , , Bli först att kommentera 10

Såg ett tips på en inredningssida på Fejjan. Han tog att kvastskaft och satte upp innanför ytterdörren och satte dit en gardin för att slippa en del av kylan i vinter. Inte alls så dumt tänkt. Vår ytterdörr är inte helt tät. Killarna som satte dit den sa att dom gjorde vad dom kunde för att få den rätt, men nä, det drar. Och givetvis är det värst vintertid.

Såå, jag sa till Åke att det där gör vi, på bägge ytterdörrarna. Åke la sig i soffan och jag satte igång. Tog ner en ful hylla som hängt i källartrappan invid dörren. Letade upp en gardinstång av typen osnygg men den syns inte. Och medan jag höll på med det och insåg att jag var tvungen att invänta hjälp av den sovande mannen, hittade jag på nåt helt annat.

Ner med hatthyllan i vår hall, ful som stryk. Jag rengjorde med The pink stuff och den fick en helt annan färg, fast, fortfarande inte vad jag ville ha.

Det blev en tur till Bauhaus, inköp av finare gardinstång till ytterdörren häruppe, samt en liten burk med färg.

Tvättade även vår gamla omålade skohylla, och satte igång med målning. Åke hade vaknat och satte sedan igång med att skruva upp stängerna. Nu är den i källaren klar och gardinen sitter på plats, men mest för att jag skulle se hur det kommer att se ut. Tror det är bättre med en tätare gardin.

Den i hallen får ni bild på då den nya gardinen sitter där. Hatthyllan ja…oh my GUARD!! Den måste ju vara från 70 talet, och i värsta IKEA stajl. Alla bitar kunde skruvas loss, och det var ett pussel med ena stången som skulle träs in sen en pinne, en till pinne och hyllan igen. Ni fattar hur det såg ut då jag försökte själv…

Men let me tell you, det blev inte mycket bättre då Åke kom till undsättning. Vi stod där och flyttade pinnar, vred och vände och då den såg ut kunna sitta rätt så såg jag ett STORT fel, och började skratta. Vi hade satt pinnen med alla klädkrokar på, under den översta hyllan. Undrar hur storleken på dom jackorna skulle sett ut, Barbie size.

Nu sitter den i alla fall där den ska. Målningen…njae, inte proffs gjort, för att jag är inget proffs och har lite tålamod. Skohyllan är på plats den med. Fast här visar jag vad man ser, och struntar i att visa dolda fel, hahaa… dom syns ju ändå inte.

En stök och bök söndag, med andra ord. Gick från ett tips till att riva och förflytta saker. Då jag drar fram och ställer undan är det som då en jätte orkan drar in. Det slängs fram grejer överallt, K.A.O.S, och sen ebbar det ut och sakta men säkert kommer saker på sin plats igen, men inte utan jobb.

Kolla in den här filmsnutten från Universal Studio, vilket jobb det måste ha varit att få till det, men vilken upplevelse.

Hoppas på en fin måndag för er alla!

To be continued!!

Av , , 2 kommentarer 14

Åkte ner till Malå igår. Sprang in på Galejan i sista sekund, och fick med den där byrån jag sett där. 500 kronor var den lätt värd. Till och med nyckeln fanns kvar. Den här lär Sambo få kämpa med, om han planerar att ta sig ner i dom.


Apropå Niccos Sambo, så har Radio P4 i Västerbotten, en fråga på deras FB sida idag.


Jag kommenterade…förstås *nickar*


Här klämde han ner sig i picknick korgen. Tror inte han tyckte det var speciellt skönt. För han hade problem att ta sig ur sedan. Men ner skulle han, oavsett, knäppgöken!!

Höll på starta upp en brasa inomhus igår också. Skulle använda ugnen till lunch tillverkningen. Jag hade inte tagit ut bakplåtspapperet (något som jag ALLTID gör, förutom 0.1% av alla gånger, enbart för att jag hade bråttom). Noterar att det ligger därinne.

Springer runt, öppnar luckan och drar ut det, med den påföljden att papperet åker upp i grill elementet och fattar eld.

Well well, Nicco stod bredvid diskbänken och fick order om att öppna vattenkranen, så det löste sig. Men lite typiskt jag, på nåt sätt, haha…


Vi möblerade om lite i stugan. Det var inte bara byrån som skulle in utan en större matta bytte plats. Gardinstänger borrade Nicco upp i taket, så nu finns en gardin för dörren. Skönt att kunna dra för för att slippa att solen lyser in genom dörrglasen.

Ni vet den där ljusa, starka saken på himlen, som nu lyst med sin frånvaro i evigheter.

Även idag…


Och med en sån uppsatt gardin, så undrade jag om det inte hade sett bra ut med en likadan uppsättning i fönstret. Så hon fortsatte borra.

Det har varit upp på tapeten att göra nån typ av barbord, vid våra sjöutsikts fönster. Ingen stor sak, utan bara som man kan sitta där på en barstol, och fortfarande kunna blicka ut genom sidofönstren. Så även det startade vi upp igår kväll. To be continued!!


Nämen vi har det väl bra häruppe. Det enda tråkiga är vädret. Även om det är på gott och ont. Hade det varit varmt och soligt, hade vi knappast haft arbetsläger här. Utan då hade det varit altanhäng istället. Nu får vi ju lite saker gjorda i alla fall. Och vi vet ju att sommaren inte är slut än, för det. Jisses, sol och värme, kommer att komma till slut ändå.

Nu funderar vi lite på att kolla in om hjortronen hunnit bli fina. Kommer att vara 2 loppisar på några mils avstånd, i helgen. Och Arvidsjaur, mja, ska vi hålla på traditionerna eller? If so, så må vi ju åka dit också, nån dag.

Ha det gott, allihop!

Helt legalt, om man heter Maria

Av , , 2 kommentarer 15

Teven slås på direkt Åke är uppe på fötterna. I vanlig ordning är det 10an som gäller, och denna morgon var det Ice Road Truckers. Långtradarchaffisar som ska över en is, för att kunna leverera godset. Den ständigt återkommande frågan är om isen ska hålla, eller om det blir deras sista körning…ever.


Spänningen är olidlig, det knakar och brakar, chaufförer kör med öppen dörr, för att ens ha en chans att hinna hoppa ut. Fast då dom visar i tecknad variant, vad som händer om det bildas en undervattensvåg, som sedan gör att isen brister, så spelar det nog ingen roll. Det är som kört.

Fast man kan fråga sig hur åkeriet har råd att skicka ut bilar och chaufförer med såna marginaler? Och vem sitter bredvid och filmar? Ibland på sätet, ibland filmas det utanför då bilen passerar och idag var det till och med under isen.

Jodå, nog fattar jag att man kan klippa och fejka, även sanna historier. Men här är det samma sak, varje avsnitt. Ponera att deras dagar faktiskt ser ut så där. Stress, oro, kommer dom att komma hem, måste dom ha dörren öppen för att klara livet om olyckan är framme?

Varför har då ingen vidareutvecklat bilarna dom kör med. Nånting under långtradaren som gör att dom flyter, eller inte sjunker lika snabbt. Kanske vidareutveckla krockkudden till något större? Kan man installera en katapultstol, som löser ut? Eller ett tak på hytten som blåser av och chauffören har nån typ av flytväst på sig under körning? Ja jag vet inte, men vad som helst borde rimligtvis vara bättre än det dom visar upp.


Om allt är sant, att detta är deras vardag, så måste dom ha en skyhög lön, och det har då åkeriet råd med också, eftersom dom kan förlora både bilar, chaufförer och last på en nanosekund. Undrar vad deras fraktpriser ligger på då? För nånstans ska pengar in, och ingen gör något gratis, i guess.

Nå, jag spånar bara, så här på lördag morgonen. Umeå Open 2022 är nu i full rullning. Dom fick vädret med sig denna helg. Här har jag bara printat från filmsnuttar som Mats Alfredsson lagt ut, så ni får en hum om hur det såg ut på morgonen.

Så kul för dom och så surt att det inte fick bli av då det var tänkt. Men, som sagt, det får bli kommande år istället. Håller sig regnet borta idag, tänker jag, tammetusan, ut och dra en repa här hemma, så de så. I ren trots 💀

Städade lite i Flamingorummet, the pink one, igår. Undrar varför bäddsoffan är utbäddad 🤔

Hängde upp ett påslakan som gardin, jodå, det kan man göra om man heter Maria.

Flamingo temat är något som Tina får representera, eller vice versa, flamingos och Spanien, är Tina för mig.

Kul att det var Flamigos på denna lilla pryl. Åkes storebror Ove, gav den till Åke i julklapp, nån gång 1963-65. Han hade beställt ett gäng från dåtidens katalog, Hobbex. Tänk att den ens finns kvar.

Jag tömde även skrivbordet som står i skräprummet man måste igenom för att ta sig till det inre rummet. Första gången jag faktiskt sett hur skrivbordet ser ut. Måste vara ett gammalt bord, sa jag till Åke. Med såna där stålben.

Ja, han och Ove hade det då dom var barn. Skivan är dock utbytt till en stadigare sådan. Men här känner man absolut skillnad på Ikea/Jysk/Mio och deras bänkar och bord med lådor, kontra detta gediget byggda skrivbord som inte slekar nånstans.

Oj, och här låg en vevaxel inne i hörnet.

Och en gammal bilradio, gissar jag…

Bad Åke fixa en grej så han kunde borra fast resväskan vi fick av Theresé i födelsedagspresent, i stativet från ett värdelöst brickbord, jag hade. I love it 😍

Jaja, jag ska inte grotta ner mig i allt skrot. Utan nu hoppas jag att ni alla får en trevlig, regnfri lördag, utan oljespill!

Man gör det man kan och ändå…

Av , , Bli först att kommentera 18

Dagarna kommer och går, även om man nu varit ledig, till och från, och man har egentligen inte, gjort nåt speciellt. Och nu menar jag, att vi INTE, sprungit i butiker, varit ut på fika, käkat lunch på olika hak eller hälsat på släkt och vänner.

Nej, vi har suttit hemma och druckit kaffe, minsann.


Det har lagats mat, dukats fram och diskats undan. Theresé städade i mina trådrullar, och detta innebär nu, att jag borde ta mig an, ett större skåp i köket, så jag kan se vart allting hamnar.

Theresé, fixade förresten nya köksgardiner till mig. Snygga, nanting, med renar och fjällmotiv


Jag hade tydligen uppgett en halvcentimeters felmarginal på kanalen, så det höll på gå åt skogen, men skam den som ger sig. Och nu sitter dom där…för all framtid.

Man åker och handlar mat, och jag har börjat med rutinen att ta på munskyddet. Jag tycker det är jättejobbigt och upplever nästan syrebrist med en gång. Men tar man det och relaterar till dom som får Covid-19, med andningssvårigheter, så är munskyddet, blahablaha.

Följande stycke. skrev jag för 20 minuter sedan:

”Ännu en sorglig nyhet, nådde oss igår. En till i vår bekantskapskrets, som är inlagd och det är allvarligt Man undrar vart allt detta ska sluta?

Vi som står utanför kan inte annat än sända våra tankar åt ditt håll, och hoppas att det vindarna blåser åt rätt håll. Du är en kämpe, det vet vi, allihop, som känner dig. Och även om man tycker att du, om någon, skulle slippa dessa strider. Så står du nu, återigen, inför en hård kamp. Och vi vill att du vinner den! ❤️

Sen ringde telefonen, med ännu tråkigare nyheter, hon förlorade kampen, och det är så fruktansvärt tråkigt…. Den här är till dig…K…

 

 

Hoppas på en bra dag, för er alla!

Maria Lundmark Hällsten