Etikett: macka

Helt nykter, men ändå…

Av , , Bli först att kommentera 15

Jag böjer mig för överheten och bekänner att det var mitt fel, att Nicco missade förmiddagens lektioner, igår. Det började med att hon stod och letade efter en smörgås, jag gjort i ordning till henne att ta med på tåget.

Jag grävde i kylskåpet den fanns ingenstans, och vi började skylla på att Åke måste ha fått den med sig då han åkte på morgonen. Men så gluttade jag på skafferidörren, och vad tror ni, jo, jag har alltså lagt in den färdiga mackan i brödkorgen. Nå, mysteriet löst.

Klockan tickar på och det håller på vara lite bråttom, så hittar jag inte Jeep nycklarna. Alltså hallå, helt befängt, jag VET att jag plockade ner dom från hyllan, då det plötsligt blev koncentration på macksökning, så nycklarna kunde ju inte ha försvunnit så långt, tyckte jag.

Men dom fanns inte, jag lovar, jag fick göra en djupdykning i kylskåpet igen…sedan skafferiet, lyfta på papper, tidningar, gå på ställen dit jag aldrig varit, leta i fickorna tjugo gånger, inga nycklar. Och där gick tiden ut, för att hinna ned till tågstation, och då, mina vänner, fann jag nycklarna, hahaa…

033

Ja, jag hade dom på fingret, heeela tiden, alltså och betänk också att jag inte ens tagit något morfin eller annan tablett, smuttat på whisky som kan ge lite sidoeffekter, eller slagit i skallen :D. Jaja, det hjälps inte, man kan ju vara lite snurrig i kupan ibland, och att jag höll i nycklarna utan min vetskap, kanske inte var så konstigt, jag höll ju samtidigt i väskan, och kände därför inte av dom.

Vi fick då starta dagen med ett gott skratt, så där, nästan så tårarna började rinna 😀

På eftermiddagen for vi på MIO och hittade en vit, snygg hylla, jag hade fixat 2 kortare tavellister och sedan kom Nicco ned med en svart tavellist, som tydligen stått parkerad i hennes garderob, ja, då finns det nåt att arbeta med.

Bastun är numer förflyttad till ”hemma hos oss alla”, och började igår hos Monika. Vi passade på att fira Birgitta som fyllt jämt. Vi blev kvar där till efter nio, nästa sväng blir hemma hos Laila, och då med triss lott.

20151015_210812

Winstone visade vem som bestämmer…eller så ville han bara ha uppmärksamhet, jag vet inte, de är Åke som sitter där.

002 004 005 008

Avslutar med ett coolt gitarrspel, eller vad tycker ni? Ha det gott, allihop!

 

Jag VET, att han VET…

Av , , 6 kommentarer 12

Jag hade gjort mig en hårdbröd macka med skinka och gurka på, igår, till frukost. Kvar var en sista bit, jag fick ett samtal och gick iväg för att värma upp lite kaffe i mikron, och såg verkligen fram emot, den där sista biten.

Kommer in i rummet och den är puts väck…Winstone ligger på soffan med framtassarna i kors. Jag pratar fortfarande i telefon, tittar honom stint i ögonen, pekar på bordet och förväntar mig en ursäkt eller ett förlåt, men inte, han svävar med blicken och tittar ut genom fönstret.

Då jag lade på luren, pekar jag igen på bordet, tittar på honom och frågar honom vart biten är, han gör om samma sak, vill inte fästa blicken på mig, utan stirrar ut genom fönstret, åhh, jag VET, att han VET, att han gjorde fel 😀

009 014 017 018 019

Har hittat lite att ta med till loppis båset imorgon, men det jag planerar att göra, hinns oftast inte med, för det dyker konstant upp andra saker som tar av min tid, tur att jag är ledig imorgon, då ska jag verkligen ligga an, och få till en hög med saker som ska bort.

Jag hittade en notis eller vad jag ska kalla det, på FB, där en tjej, uppmanar oss att idag, då det är MS dagen, bär vi alla något  i orange. För att visa vårt stöd, sprida kunskap och uppmärksamma sjukdomen. Med Hopp om att finna bot ♡ Väl mött, låt oss hjälpas åt att färga Världen orange för en dag!! Så jag känner mig delaktig, med min jacka som inte går att ta miste på färgen 😀

Foto2154

Jag skulle nog inte tala om detta, men jag höll på bli galen igår morse, skulle överföra bilder från min mobil och det gick inte, fanns ingen blåtand på datorn, och gick inte att hitta igen. Jag satt säkert 20 minuter och testade allt möjligt, till slut gav jag upp, skickade 2 bilder till Nicco som hon sedan förde över via FB.

Sen, 3 timmar senare, då jag rundade tv soffan från ett annat håll, så hittar jag den mobila blåtanden, som jag ju plockat ur datorn, då jag skulle använda skrivaren, *suck*, inte konstigt att jag inte hittade nåt på datorn, den var ju inte ens inpluggad. Ibland kan man bli less på sig själv 😀

Ha det gott, alla mina vänner och läsare!

Real business

Av , , Bli först att kommentera 11

Igår hade jag en riktig affärsdag…med mina affärsbekanta och vi satt på en liten lunch konferens, ute på Marieberg, mycket trevligt, och saker och ting avhandlades samtidigt som en god macka inmundigades samt te och lite gott efter det. Mm…

Hahaa…ok då, det kanske var att ta i, jag och Tina åkte på strömpilen igår, gick en snabbis på returmarknaden och där ringde min ”gammboss” och undrade vad jag gjorde. Då jag talade om det för henne så tyckte hon allt gott att vi kunde komma förbi och hälsa på hos henne, så då gjordes ett tvärstopp på Nisses bageri, som ligger därute, och vi införskaffade det goda till fikat, och åkte upp till henne.

Hon fixade ihop en god macka och vi satt och pratade om lite av allt möjligt. Annika är ju en människa med otroligt många järn i elden, så att få ha hennes odelade uppmärksamhet, så där pass länge, är en ynnest 😀

Min mobil tycks nu ha fått eget liv, ibland…jag hör att någon försöker få tag i mig men det funkar inte, numret kan inte nås, jag provar att ringa upp mig själv från hemtelefonen och då tutar det upptaget för att i nästa sekund bli uppringd på mobilen och då funkar det.

Tina sa att hon hört en stå upp komiker, berättat nåt i stil med att hans mobil gjort en vända ner i toastolen och upp igen, och nu hade hans telefon vänt sig emot honom… hans fru hade förvunnit och vem FAN är Harriet??? Hihi, adressboken blev tydligen galen efter doppet, det kanske min mobil blev också.

Vilka problem man har, man undrar verkligen hur man kunde klara sig förut, det är den stora frågan. Man har gjort sig nåbar, överallt, och det är på sätt och vis lite skrämmande, om man tänker tillbaka så var man rätt bekymmerslös, innan mobilen och datorns tid, jag tycker nog det. Samtidigt som det känns som en säkerhet, man kan inte bara bli nådd, man kan också nå andra vid behov.

Jaja, nog om detta, nu hägrar en macka och yoghurt, sedan promenaden med Winstone, ha en bra dag, allihop!

 

 

Dubbelt tuppjuck!

Av , , 2 kommentarer 11

Vid middagstid igår, Åke och Nicco ätandes köttfärssås och spaghetti och jag, mina hemmagjorda vårrullar med sallad till, så kom plötsligt Åke att tänka på en citymacka, (berodde nog på salladen jag hade i skålen). Citybaren som låg efter E4:an, serverade citymackan, som var en varm macka med ost, tomat och skinka på.

Men det fanns även något som hette luffarmacka, en billigare variant där det var bröd, med senap, ketchup och bostongurka på, inget annat… billig med andra ord.

Och det stoppar inte där, förstås, utan det fanns även något som hette dubbeldäckare… gissa vad det var?

Jo ett utvikt bröd, en hamburgare på den ena brödet och en parisare på det andra, samt ett stekt ägg ovanpå.  Nu kände Åke dessutom en kille som önskade 2 stekta ägg och då döpte han genast om den sista nämnda rätten till, tadaaa… en dubbeldäckare med dubbelt tuppjuck. Japp, kort och koncist 😀

Jag tyckte det lät roligt, och jag har ju som följt diskussionerna som funnits på FB om just citybaren och deras ”kända” mackor, många som saknar dom, och då kom jag osökt att tänka på det nyöppnade It´s only Rock n´Roll stället, https://www.facebook.com/#!/itsonlyrockandroll vore inte detta något dom skulle kunna lägga till sin meny?

Kanske med andra namn…finns ju gott om amerikanska bil-namn, Chevmackan… Ford-frallan, ”Burnout” klämma, eller varför inte  införa mackor/baguetter efter kändisar, Elvis Presley vet vi ju vad han åt, och den baguetten kallas kort och gott för The Elvis. Men det är ju roligare att komma på egna saker, inte ta det som redan finns.

Nåja, jag vet ju inte vad det finns för intresse av detta, det var bara nåt som flög genom huvudet. Jag gillar då absolut dubbeldäckaren med dubbelt tuppjuck, absolut bäst, smakmässigt… vet jag dock inte 🙂

Nu är det min jobbarhelg så jag ska väl strax ta och pipa iväg. Ringde till chefen igår och frågade om hon hade några planer eller om vi skulle göra oss ett besök på vårt museum, och det tyckte hon var en bra idé, så jag vet allt vart vi ska. Ha en fin lördag, allihop!

 

Överraska mig, sa jag, och…

Av , , 2 kommentarer 6

 

Innan vi åkte hit… och jag hade hållit på att springa med saker ut i bussen, fram och tillbaka, så sa jag till Åke att det var hans tur att fixa frukost till mig, en macka vill jag ha… du får göra den hur du vill… surprise me, sa jag, och han gick in.
Jag trodde nog att jag skulle få en macka med räkost och ost på, men inte, det bidde med ett pålägg, räkost. Nå, inget fel på den och det är minsann inte ofta han gör mina mackor.
Till saken hör nu att vi under tävlingar och på resande fot, har så enkla saker med oss som möjligt, till exempel sån där färdighyvlad ost, ja jag vet, dyrt och lätt fördummande (som om man inte klarade av en osthyvel), men i det här fallet gäller det också att planera efter diskmöjligheter.
I alla fall, så blev vi bjudna på te på torsdagskvällen, jag plockade med mig den färdighyvlade osten och vi satt och rostade, bredde och doppade mackor, då Åke plötsligt tog tag i osten och sa att när jag skulle göra den där mackan till dig… så hittade jag ett sånt här paket och hade precis tänkt öppna det men såg i sista stund att det inte alls var ost, det var något annat, så därför blev det bara räkost.
*garv*, jag vet vad det var jag… färska lasagneplattor. Men du sa jag, du skulle banne mig ha lagt det på mackan, jag sa ju att du skulle överraska mig och jag lovar… jag hade blivit överraskad 🙂
Vi gjorde en utflykt igår till ett slott…Wiks, tror jag att det heter, och jag , fick veta hur brännässlor ser ut, jag har aldrig sett en och aldrig heller bränt mig på någon… förrän igår, då jag stoppade ner handen i en buske för att plocka en blomma, akta dig sa Åke, så du inte bränner dig, men det var försent. Fast jag överlevde, kändes väl som ett getingstick, typ.
Sen fortsatte vi till Iittalas och avslutade på Coop i Stenhagen. Då hade det satt igång att regna och rätt så rejält också, har även regnat i natt men ser ut att kunna lätta upp nu idag. Vi ska då åka till Enköping om två timmar, på en Bacho outlet… samt införskaffa det där sista som brukar saknas, inför kvällen, bland annat jordgubbar. Önskar er alla en fin dag!

Vill du ha en kuse?

Av , , 4 kommentarer 7

Jag hämtade ju mamma igår och vi gjorde ett första stopp på Ålidhems centrum. Jag vet ju nämligen att det finns en antik/loppis där och vi skulle kolla in vad dom hade för saker… men tji fick vi, vi var 1½ timme för tidiga, dom öppnar först tolv, så dit får vi åka en annan gång.

Nu gick vi istället in på fiket och tog oss en kaffe och macka, jag stod först i kön och sa att jag ville ha en leverpastejmacka…tjejen i kassan säger något som får mig att öppna ögonen och utbrista: Vaa, vad sa du?
Jag frågade, vad vill du ha till? Ja, det var ju inte det jag hörde, jag började garva och sa att jag tyckte att du sa: Ja, lycka till! Precis som om dom inte hade några leverpastejmackor 🙂 Vi träffade även på chefen som var ute på shoppingrunda, innan vi drog vidare ner till strömpilen.
Där, köpte jag något så gott som heter fruktkusar… ja, namnet ska jag låta vara osagt, om det är så lockande, varför kallar man dom kusar? Jag brukar annars ha köpt frökusar, och det låter väl kanske inte bättre, det heller, men dom är också goda.
Just namnet kusar, får en ju kanske inte att tänka på bröd, kanske hästar… fast inte jag, jag tänker på något annat jag… ja, mammas hembakade flottkusar (uttalas flååtkuse), och är egentligen ett anisbröd, skuret med fyra ben och ska väl därför likna en häst, och brödet friteras, och därav flottet, antar jag. Men kuse kan ju också vara något annat som säkert inte behöver en närmare förklaring.
Idag ska jag och Kerstin ut och gå, hon ringde återbud igår, så istället för promenaden så skottade jag gården, puh… inte för att jag inte tog mig ut härifrån, utan för att slippa värsta geggan som blir då allting smälter.
Och fågelbadet som hade tinat fram är återigen översnöat, hm…
Sedan ska jag faktiskt på assistentlunch, med två av mina arbetskollegor, det är företaget vi jobbar åt som en gång i månaden bjuder dom som vill på lunch och idag är det på Invito, trevligt! Önskar er alla en fin torsdag!
 

Som ett plattformspel

Av , , 2 kommentarer 5

 

Nicco ville att vi skulle köpa en macka på Subway, igår, så det gjorde vi. Jag som aldrig varit in på ett sånt där ställe förut, tyckte att hela stället påminde om ett gammalt plattformspel…man såg inte vad det stod på menyn utan jag fick veta av Nicco att nummer 6, var en kycklingmacka, så jag tog en sån.
*Hupp* så skulle man bestämma vilket bröd man skulle ha, jaha, ojdå, och vart ska man kolla då??? Vad vill man ha på, allt, eller? Ska den vara roastad, dressing eller??? Mycket att välja på, alla andra som var där före oss och som kom in efteråt, hade nog varit där några gånger tidigare. Dom hade värsta utläggen om om vad dom ville ha, och hur dom skulle se ut.
Vi åkte hem och käkade mackan här, och det var inte alls ogott, så en macka där kan rekommenderas, men var väl förberedd…nä, jag bara skojar, så svårt var det väl inte.
När Nicco sedan kom tillbaka på skolan så var No:n inställd så hon fick håltimme och sedan blev musiken inställd så det blev inget mer, den skoldagen, hon hade med andra ord inte behövt åka tillbaka dit.
Jag och chefen tog det lugnt igår, vi tog en sväng upp på centrum och sedan bakade jag en lime cheese cake, hennes favvo, och efter det plockade jag lite i blommorna och gjorde sånt där som man brukar göra, disk etc.
Idag vet jag inte vad jag ska göra, nåt hittar man väl alltid på, jobbar såklart, men börjar först klockan två. Jaja, jag får önska er alla en trevlig fredag, så får vi se sedan, om det blev det.
 

Stackars katten

Av , , 8 kommentarer 8

 

Vi brukar som bekant, ha våra kattmonster nere i källaren under natten, sedan, på dagtid får dom rumstera i källare, hall/trapphus, stora hallen och köket. I vårat sovrum och matrum är dom portade men i tv rummet får dom vara då vi är där, på kvällstid.
När jag öppnat dörren ner till källaren så brukar dom först rusa ut, sedan kommer dom som stora, lurviga raketer och passerar mig på vägen ner, då är det ju dags för frukost. Efter det så brukar Eloise lägga sig framför tv rumsdörren i förhoppning om att jag ska släppa in henne där, även fast hon vet, att det hittills aldrig har hänt och det kommer heller inte att hända.
Jag är inte härinne för jämnan (bara när jag sitter vid datorn, som nu) och jag vägrar lämna dom här utan tillsyn, Enya har redan hittat en väg under soffan och där har hon inget att göra…enligt mig, men frågar ni henne så tycker hon säkert att det finns hur mycket soffa som helst att riva på, därunder 🙂
Nå, nu hade Eloise i vanlig ordning vräkt ut sig framför dörren. Jag höll en macka i ena handen och kaffekoppen i den andra. Samtidigt som jag snackar med henne och undrar varför hon ska måsta ligga mitt i vägen, så kommer jag emot henne, då jag ska passera, så ska jag mota henne med foten så hon inte smiter in och försöka mig på att öppna dörren med armbågen…och då…
Halkar Maria på blanka golvet, burnar fram till dörren och slår kaffekoppen rätt in dörrlisten och kaffet rinner ner efter dörr, list och golv…Eloise ser jag inte röken av, hm…konstigt då. Hahaa…

 

 

Frukost på subway

Av , , 4 kommentarer 3

 

Lite sovmorgon blev det idag, skönt, jag hade garanterat kunnat sova i några timmar till men samtidigt vill jag inte sova bort dagen, det funkar inte så längre. Det är bättre att få dola på i sin egen takt. Det blev ju en 10 timmars arbetsdag igår och det känns. Inte för att arbetet i sig, är speciellt ansträngande men alla som jobbar där säger att förmiddagarna är tyngst och nu blev det dessutom några timmar till. På det viset blev det nya schemat perfekt och man hinner samla krafter till nästa jobb tillfälle.
 
Idag har vi ett litet projekt, eller ja, projekt och projekt, man kan väl kalla det vad man vill. Jag, Kerstin, Ingegerd och Birgitta ska på Mariedal och kolla in den nya butiken, Kupan. Inte ny i den bemärkelsen men åtminstone i nya lokaler samt sammanslagen med en annan butik från stan, om jag har förstått det rätt.
 
Sedan kanske vi tar en sväng på Boom och en fika på Victoria, vi får se vad sällskapet röstar på. Man kan aldrig så noga veta.
 
Jag och Åke spelade bingolotto igår, det var säkert över ett år sedan sist, men vi kände oss väl kanske lite lyckosamma i och med att han hämtat ut V65 vinsten igår, det blev 5600:-, inte illa pissat av en ingivelse, eller hur? Men bingolotto liknar mest ”här är ditt liv”, och nu var det en timme längre också, vi kollade inte så noga på alla dragningarna men man kan ju alltid rätta dom i efterhand.
 
Igår hade dom en extra tävling, man skulle skriva upp bokstäver som visades med jämna mellanrum och sedan kunde man sms:a ordet till dom. Och ja, det var precis vad jag gjorde, tack för den ingivelsen, TELEVERKET, jag fick svar från dom också…4 inatt. Där dom skrev att dom kopplat mitt mobilnummer till ett konto och att lott kommer snart, lycka till! Precis vad man ville få besked om, den tiden på natten Det där kommer jag aldrig att göra om.
 
Nu är Nicco uppe och tassar omkring och det är väl bäst att vi fixar till någon frukost, jaja, hon har varit uppe en stund nu, jag väckte henne för en halvtimme sedan och det tyckte hon inte om, hon var nämligen på subway och hade precis fått in världens godaste macka. Sen gick det fem minuter och inte hade hon stigit upp så jag öppnade dörren och sa att det var ju inte meningen att du skulle käka upp den där mackan…du skulle ju stiga upp. Suck och stön hördes från loftsängen och sedan ett –Jamen ÅHHH, den var ju så god!!!
 
Nu kan jag säkert inte matcha den mackan med något vi har hemma men jag får göra så gott jag kan. Ha en fin måndag!
 

Kallrostat eller blekmjukrostad?

Av , , 4 kommentarer 4

 

Vi åkte till Gräsmyr och lämnade in generatorn till bussen, igår. Killen var inte hemma men skulle höra av sig så fort han kollat på den. Han ringde upp efter att par timmar, den gick inte att laga utan hade kortslutits. Men han hade en annan generator som vi kunde få köpa om vi ville, 2250:- *tjitjing*. (ha, hörde ni ljudet? *tjitjing* samma ljud som låter i brevlådan hos alla pensionärer, en gång i månaden då pensionen dimper ner i brevlådan i ett guldkuvert…eller hur det nu var).
 
Nå, vi åkte i alla fall tillbaka dit och införskaffade den nya generatorn, och jag bestämde mig för att skippa Sundsvalls tävlingen och istället lägga pengarna som tävlingen kostar på att bussen förhoppningsvis ska ha laddning då vi åker upp till Piteå. Så igår kväll tillbringade Åke all tid ute i bussen:
 
Den här generatorn är mindre och det skulle vara lite knökigt att få dit den, sa killen i Gräsmyr, men det ska gå.
 
Nu kommer jag till delen om den kallrostade mackan. Vi satt och åt gemensam frukost, det har inte hänt varje dag under sommarlovet att Nicco har varit uppe vid den tiden, och därför har kunnat sitta med oss, men den här morgonen så var hon på plats.
 
Jag rostade mackor och själv vill jag ha dom välrostade och knapriga, nu hade jag gjort några och dom var ju givetvis ”brända” i hennes ögon, samt kalla, alltså kallrostade 🙂
 
Jag stoppade i ett par till och poppade upp dom efter en liten stund och sa till henne att egentligen begriper jag inte varför jag ens ska stoppa ner dom i brödrosten, det räcker ju med att visa mackan för rosten. Nä, det höll hon inte med om och nu skulle det klagas på att mackan var alldeles för lite rostad, arrrghhh, sa hon, jag blir bländad av mackan, så lite rostad är den. Dessutom, sa hon, så fladdrar den när man rör den så den är alldeles för lite rostad. Så det blev en blekmjukrostad macka för hennes del.
 
När jag nu skriver om brödrosten så kommer jag ihåg då vi var nere i Järlåsa och Theresé skulle värma nutella i micron, för att få den mjukare innan hon skulle bre ut den på tårtan, hon stoppade in hela glasburken och det blixtrade och small i micron, förmodligen var det lite metall kvar runt öppningen. Då sa jag, att det där borde väl vara ett effektivt sätt att sätta dit alla flygplanskapare, om alla passagerarna får gå in i en jätte micro och dom har någon metall på sig så…ja, då fattar man vad som händer, eller hur?
 
Nä, idag är Åke tillbaka på jobbet efter sin semester och själv ska jag nu låta saker och ting gå tillbaka till dom gamla rutinerna så strax ska jag bege mig ut på en runda runt umestan, kan vara skönt att gå tidigt också innan det blir för varmt. Önskar er en bra dag!
Maria Lundmark Hällsten