Etikett: roliga klipp

Är det medfött eller?

Av , , 2 kommentarer 15

I vanlig ordning ser vi på roliga klipp då det är helg. Och man skrattar så man kiknar. Vad jag tänkte på, är hur vi påverkas eller vad vi känner, då vi ser vissa av klippen.
Folk som ramlar och i fallet ser det ju ut som om dom gör illa sig. Och det känns, på oss som ser det.

Jag och Åke har våra ljud, aouch…ajaja, neeeej, ouffh. Och det kan ibland ila i mina ben, eller rygg, då jag ser dessa klipp. Men varför?

Visst har man slagit sig, nån gång, men absolut inte på alla dom ställen eller på detta sätt som man kan se i dessa klipp. Därför undrar jag varför man reagerar som om man vet precis, hur det känns.

Är det vårt arv, som ligger i generna? Det finns saker vi ska passa oss för, om vi vill överleva, typ. Ungefär som många djur som redan vid födseln, har i ryggraden att dom ska upp på benen och gömma sig, fort som tusan.

Sen funkar inte dessa medfödda gener på alla. Eller vad säger vi om den här bilden jag haft ute förut. Då Åke ska byta lampa i trappen upp till övervåningen.


Åke känner tydligen inte innan, hur det kan tänkas kännas i kroppen, om man misslyckas 🤪

Tur han har barnbarnet, Sally,  som kan pigga upp tillvaron i alla fall.


Fotnot, detta skrev Sally för några år sedan och jag tror att det var då han knäckt nacken 😨

Ska pipa iväg på ett ärende åt min mamma, och sedan tänker jag ägna min dag till att städa lite, baka ett bikarbonatbröd med en massa gott i, och göra klart det jag ska skicka till Mary och Jerry.

Hoppas på en fin måndag, för er alla!

Skrattade så jag började må illa…for real!

Av , , Bli först att kommentera 6

Long time ago, vi bodde på Näckrosvägen, jag gissar att Nicco var runt 8-9 år…ish. Och följande utspelade sig:

”Hon skulle gå över till en kompis och tänkte ringa till mig och säga det. Hon plockar upp luren i sitt rum, inte mobil, det har hon inte, utan luren till den fasta telefonin, och ringer, då sätter min mobil igång att ringa ute i hallen. Nicco lägger på, för att skynda sig att svara i mobilen, men hinner ju förstås inte dit.

Hon går tillbaka och upprepar samma sak, ringer till mig, mobilen sätter igång, hon springer för att svara och svär tyst över att människan som tydligen försöker ringa mig, lägger på, så fort hon rundar hörnet. Nå, då kommer hon på, att det är hon som ringer…ju :O

Så då, för att meddela mig om att hon är borta, skriver hon en lapp som hon sätter på utsidan dörren: Jag är hos XXX och dörren är olåst!”

Japp, Nicco kunde, hon med 😀

59589165_10157101975376585_8618446268538028032_nI detta nu är hon Georgo och två kompisar på tatueringsmässa i Skellefteå, drack förmodligen nån öl igår och skickade en bild på en tatuering hon gjort:

71097281_653931718464270_5398727767418208256_nNå, den var ju inte så farlig, det är 3 samiska gudinnor. Fast jag höjde ett varningens finger, att dricka öl och vara på ett sånt ställe, kan, om man ha otur, sluta med nåt mycket större…på fel plats, hahaa…

Apropå finger. så såg jag detta klipp igår, vilken förvirring 😀

Vi slutade gårdags kvällen med att sitta och titta på roliga klipp från ”just to laugh”, och jag skrattade faktiskt från början till slut och så mycket att jag nästan började må illa…då är det…illa 😀 Om ni vill kan ni se vad vi såg, här:

Ikväll blir det utgång med musik, så najs. Funderade nu på vårt disträa släkte och måste komma ihåg att skicka taxin till typ, Ullas, för hit lär dom inte komma sig 😀

Ha en fin dag, allihop!

Det skulle vara kul, men…

Av , , Bli först att kommentera 14

Satt ute igår, nästan hela dagen, skönt i solen, tyvärr ska det ju blåsa, hela tiden, och det tar udden av det som är roligt med att vara ute. Fast Nicco som åkte cab för någon kväll sedan, hade fått sig omtalat att det skulle vara kul, men…jaja

1420567_880013692087487_1943395261_n 11304150_879941462094710_1243731610_n

Då jag och mamma var till Smultronstället skådade jag en intressant sak man kan köpa där:

Foto2275

Skugga!!! Men vad tokigt att dom inte kan erbjuda sol också 😀

På kvällen såg vi roliga klipp på tv och ett av dom var på ett tåg i Kina, ni vet, där dom pressar in människor i vagnarna, helt sjukt, och jag skulle aldrig i hela livet sätta min fot på ett av dom fullproppade tågen, fy fasen, men förmodligen har just dom, kanske inte ett val.

Och här kommer nu bilder på overload, kan man väl minst sagt säga, kolla in lasterna:

11111600_999749266702181_8049737309629950570_n 11377131_999749363368838_4365945487893305060_n 11390015_999749283368846_4080255367005758012_n 11390378_999749343368840_6654454338836732161_n 11406811_999749306702177_4788409169926637319_n 11425124_999749383368836_5271577053639954645_n

Lite som, kan jag ta den, så kan jag ta den så kan jag…

Hoppas på en bra dag, för er allihop!

Roligt eller mindre kul, beror på

Av , , 2 kommentarer 12

Det finns ju hur många ”roliga” klipp som helst, roliga inom citationstecken, för allt kan ju inte ha varit speciellt kul för just den personen i den stunden. På tv visas det dagligen dags och ibland sitter man bara och gapar.

Men jag undrar som allra mest, vad stackaren dessa människor tänkte??? Varför utsätter man sig för alla dessa risker…fast ja, hade dom inte gjort det, så hade man inte fått tillfället att skratta åt det heller 😀

Och lite lustigt är det att just skratt, kan vara så smittande, såg en snutt i förrgår, två personer som visar olika sätt att garva på, och jag kan inte låta bli att dra på munnen då jag ser dom 😀

Jag och Anna pratade om detta då man halkar omkull, fort som attan är man uppe på benen igen, inget medlidande söker man efter där, inte. Nä, man är snabb som tusan för man vill inte att någon ska upptäcka ens belägenhet. Man borstar skyndsamt av sig gatudammet eller snön, för att ta bort alla bevis om vad som nyss hänt.

Och värst är det väl då man fortsätter gatan fram med lättare steg än innan, fast man egentligen…har så ont i knäet att man övervägde att ringa efter skjuts hem…typ.

Vi satt här ute i höstas och det kommer en cyklist susande i 140, över vägen och där får han plötsligt sladd och tippar, hela han glider med cykeln några meter och jag hinner ju säga nåt i stil med: Aouch, han föll…det där gick inte bra!

Tror knappt Åke hann vända på huvudet och lokalisera vart det hänt, innan killen var uppe, checkade av cykeln och drog iväg i samma hastighet, men jag VET, att han hade ont, det kan jag sätta en tusing på.

Hoppas på en fin torsdag, för er alla! Och hey, kom ihåg, vid sladd, frikoppla och styr i vägens riktning, vet dock inte hur det funkar att frikoppla om man är ute på promenad 😀

009

Snubbelrisk

Av , , 6 kommentarer 12

 

Visst är vi människor lite korkade i alla fall… som tycker att människor som snubblar, ramlar, faller, ser roliga ut. Kom att tänka på det igår då dom visar upp den stackars cyklisten som tippar omkull i vattenmassorna, här på VK.
Jag satt inte och skrattade åt det utan tyckte nog mest att det var olyckligt för hon som ramlade. Men jag är inte bättre än någon annan, det vet jag 🙂
Vi sitter ju och skrattar åt allt elände dom visar på roliga klippen, och där finns det många som klantar till sig. Jag tillhör ju själv kategorin klantskallar eller snubbeloffer som fastnar med fötterna lite överallt, nu senast i stolen i konferenslokalen på Haga, där vi hade utvecklingssamtal.
Nu märkte ingen det, förutom Nicco då, som frågade vad jag höll på med. Och förra gången vi hade ett möte på skolan så lyckades jag ju trassla in snöret från jackan i stolsarmen så jag drog med mig den då jag skulle gå därifrån, jaja, det bjuder jag på, jag har vissa skills, som Nicco brukar säga… fast med lite lätt ironisk ton (förstår inte det).
Jag satt en gång nere på biblioteket på stan, där jag blev intervjuad av en tjej från universitet, utanför fönstret blir jag då vittne till flertalet snubblande människor. Det låg nämligen plattor därutanför och en av dom råkade sticka upp en bit, och jag lovar, det var ungefär en person var femte minut som hittade av den där plattan.
Första gången sa man typ, ojdå, och hoppades att människan skulle hålla sig på benen, andra gången likaså men sen var det svårt att hålla sig för skratt, men trodde ju nästan att det var dolda kameran.
Nu ska jag snubbla in i köket och fixa frukost, städa lite i källaren, jag får ju oväntat besök idag, eller nä, nu ljög jag, oväntat var det ju inte, utan rätt så planerat, det kommer en kille från Umeå energi och ska byta någonting till fjärrvärmen.
Sen ska jag hämta mamma, vi har ett ärende till banken och sedan tänkte vi ta en lunchmacka på Nybro, nåt mer lär jag inte hinna med då jag jobbar ikväll, jo förresten, jag ska även fixa middagen innan dess, så jag kanske ska börja med det istället.
Med pappa är läget oförändrat, men hör och häpna hur dom kan göra egentligen. Han ligger alltså med slangar och instrument kopplade till sig, han har fortfarande två brott på ryggraden (rätt så allvarliga sådana), men eftersom han nu kan klara sig utan respirator, så är tanken att han ska in på annan avdelning, och det är ju bra, säger inget om det, men…
Detta blir nog inte förrän på måndag och kommer det ett annat akutfall och det inte finns plats på IVA, så kan dom komma att flytta på honom till Skellefteå eller Lycksele… även om det bara gäller för en dag. Man kan ju smälla av för mindre, vad kostar en sån flytt, hur nyttigt är det att ens förflytta en person med dom skadorna, ja, jag vet inte ens vad jag ska säga.
Jag förstår ju att dom inte gör det om det inte blir nödvändigt och förhoppningsvis måste dom ju också veta vad dom sysslar med däruppe (jag håller verkligen en tumme för det), men jag blev också något förundrad då en läkare från neurologen sa till mamma att pappa inte gjort så stora framsteg på en månad. Jojo, vart han nu fick en månad ifrån för då hade han bara legat där i 16 dagar *suck*.
Nåja, det är som det är och inget vi kan göra åt saken. Nu, mina vänner ska jag sätta fart. Önskar er alla en fin fredag!

Hjärtinfarkt, hann jag tänka…

Av , , 2 kommentarer 5

 

Camaron fick stå ute ett tag igår så Jeepen hann tina fram inne i garaget, den såg lite malplacerad ut, därute i snön:
Gjorde inte mycket igår heller, jag stod och väntade på att våra frukostägg skulle bli klar och plötsligt klämmer det åt bak i nacken så jag kan inte ens ta ett djupt andetag. Det var det värsta jag varit med om. Hann till och med tänka att nu är det en hjärtinfarkt, inte för att det gjorde ont i hjärtat men på andra sidan och för att man blivit upplyst om att vi av det kvinnliga släktet, kanske känner av det först i armar och dylikt.
Jag kunde inte titta uppåt, inte heller åt sidorna, och det tog väl någon timme innan det värsta hade släppt, nu sitter jag här med nackspärra. Vet inte om det kommer sig från att jag nu, både i morse och igår morse, vaknade med bägge armarna, totalt avdomnade? Vem vet, annars brukar ju dessutom nackspärr dyka upp på morgonsidan, och mest troligt för att man sovit på ett konstigt sätt. Jaja, vi får se vart det barkar.
Vi såg på roliga klipp igår… är ni förvånade? Och visst är det konstigt att när någon blir skrämd och skriker, så verkar det sedan som dom skriker en eller två gånger till, för att dom blir rädda för sitt eget skrik, eller sin egen reaktion. Kanske är det ännu konstigare att vi sedan, kan sitta här och tycka att det är roligt att se folk som blir skrämda, hm…
Fast inte alla gånger, jag tycker inte om när vuxna människor skrämmer barn, och inte så mycket då själva skrämseltaktiken är att skrika själv. Roligt var det däremot att se brandmännen i deras lunchrum, när dom öppnade skåpet och ut flög en pälsbit och dom trodde givetvis att det var en spindel eller råtta som angrep dom, då blev det liv i luckan.
Eller den runda kvinnan som smugit upp på natten för att hitta sig något gott i kylskåpet och blir överraskad av (möjligtvis) hennes dotter, som filmar henne och sedan säger med hög röst: Vad gör du för någonting? Och kvinnan skriker till, får med sig ett juicepaket ut genom dörren som hon spiller ut och skriker ännu mer sedan vänder hon sig om och får syn på kameran och skriker en tredje gång. Det såg faktiskt väldigt lustigt ut, det hjälps inte 🙂
Önskar er alla en fin söndag, nu ska jag kolla in Jeep länken jag fick igår, och bli medlem där, ha det!

Synden straffar sig själv

Av , , Bli först att kommentera 4

 

Ja jag vet, vi är hopplösa, min käre make och jag. Till morgonkaffet zappar vi in kanal fem och roliga klipp, fast vi sett dessa filmsnuttar tusen gånger, men det är roligt att börja dagen med ett skratt 🙂
 
Nu var det ett barn som greppat en stackars katt som hon/han tänkt slänga ner i poolen, men katten överlistade barnet, vred sig ur dödsgreppet och tog sats med benen mot barnet och försvann i ett nafs. Denna rörelse förorsakade en viss obalans hos barnet, som i sin tur tippade över kanten och ner i vattnet, detta kan man kalla att synden straffar sig själv.
 
Apropå att något straffar sig själv så körde Åke, för länge längesedan till Docksta där han gjorde ett byte med lastbilen. Diverse historier florerar på såna ställen och en gång fick han höra att en lastbilschaufför blivit omkörd av en något irriterad bilist, han som körde bilen var uppenbarligen en hetsig kille som tyckte att lastbilschauffören kunde hålla ut i vägkanten för att underlätta omkörningen. Han viftade med sina armar för att visa sitt missnöje, kör om lastbilen i full karriär, svänger in precis mitt framför grillen på lastbilen och sedan fortsätter bilen över längst ut i vägkanten, för att visa vart han tyckte att lastbilen skulle hålla sig.
 
*PANG*, så dammar bilen rätt in i en sån där sandlåda som brukar vara strategiskt utplacerade längst efter vägarna, ifall man kör fast. Snacka om att killen måste ha känt sig, inte bara dum, utan totalt bortgjord.
 
Jag fick också höra av en arbetskamrat igår, att när han var i skolåldern och hade gjort något dumt, så fick dom välja mellan en hemanmärkelse eller en råsop av lärare, vaktmästare eller annan personal. Den här gången hade han och hans bror råkat i trångmål och hade en hurring att vänta av vaktmästaren, hans bror stod först i tur men han sa sedan, att han visste ju hur ont det gjorde så han duckade då handflatan kom flygande mot ansiktet, så vaktmästaren drämde in sin hand i betongväggen och bröt sitt lillfinger. Jojo, så kan det gå! Och vilken tur att vi ändå har ett förbud idag, mot sådan behandling.
 
Önskar er en fin, vit och lagomt kall fredag!
 
 

Ömmande kulpåse

Av , , 2 kommentarer 3

Jag var hem till ”gammbossen” igår, hon har köpt sig en liten hundvalp, av rasen King Charles Cavalier. Jag vet och jag tror att många av er också vet, att valpar eller djur som bara är några veckor gamla, är oemotståndliga. Den var bara för gullig.

Nu har hon haft en Cavalier tidigare, Lufsen, så hon vet ju vad det innebär att ha en hund. Jag är då överlycklig, regniga dagar som denna, att vi har självgående katter 🙂
 
Hund har jag redan provat på att ha, en Chow-chow, som jag fick då jag var 12 år. Om jag hade vetat då, vad jag vet idag, så skulle jag nog inte ha tjatat så mycket om att få en hund. Jag tycker att det är så fel då man skaffar ett djur och sedan inte engagerar sig i hunden eller aktiverar den, varje dag. Nu hade min hund turen att min pappa tog över och hon blev en fin hund som fick följa med på älgjakt och var ofta ute i skogen, så hon fick ett bra liv, men man kunde ändå ha gjort mer.
 
Nå, det finns en anledning till varför jag började skriva om djur, vi såg nämligen roliga klipp igår och då var det en iller i en bur, som hoppade ut genom luckan och högg sig fast i byxorna på en kille som stod där, och illern hittade tydligen av något väldigt ömtåligt. Då…mina vänner, kom jag ihåg en annan kille, Ronny, som en gång i tiden bodde på en annan plats i världen, som heter Kourbervare. Han var tillsammans med en gammal stugkompis till mig och vi var hem till dom och hälsade på. Dom hade två katter, om jag inte missminner mig. Då berättade han följande:
 
Han hade klivit upp en morgon, och han brukade sova naken så av naturligt skäl så hade han inte en tråd på kroppen. Han klev in i köket och ställde sig i dörröppningen och sträckte upp sina armar och gäspade stort. Gapet blev ännu större, för när han gjorde denna manöver så dinglade väl kulpåsen till, en katt ligger i bakhåll och gör en tjurrusning fram till honom, hoppar upp och sätter sina klor i påsen och dinglar en sväng fram och tillbaka. Vad vi garvade då han berättade detta, det gjorde även han, men han var inte lika road vid det aktuella tillfället.
 
Idag är det bröllop, heeela dagen, jag bojkottar dom tvkanaler som visar detta, jag är inte intresserad och jag hoppas att Viktoria och Daniel drar alla vid näsan och drar iväg till Las Vegas istället och gifter sig i ett kapell, moahhaha….
 
Hoppas ni får en bra lördag!

Ja huvva, vilket mysterium :-)

Av , , 2 kommentarer 4

Gårdagens swap meet på klubben drog en hel del folk. Jag, Kerstin och Janne dök ner dit så dom skulle få se vart vi brukar hålla till, ibland. Stor lokal, många bilar och några kända ansikten, fick dom se.

Åke fick in snudd på 1200:-, inte dåligt med tanke på att det var saker som bara står och dammar. Själv kom han hem med denna byggsats och sa att han tyckte jag skulle bygga ihop den. Nu tvivlar jag starkt på att det var hans riktiga tanke, men det låter ju fint. Det blir nog han som får sitta med limtuben och pyssla.
 
Jag skjutsade upp Nicco och hennes kompis Olivia, på Media Markt, en Salem Al Fakir skulle ju vara där och sjunga, jag vet inte vem han är men dom var snabb på att tala om att han blev tvåa i melodifestivalen. Kanske därför jag inte har koll på honom, jag ser ju icket på den smörjan. Det överlåter jag med glad min åt andra. Här är i alla fall en bild på honom som Nicco tog.
 
Kvällen blev lugn, vi såg på blåsningen, roliga klipp samt blåst, sen såg vi bara en kort stund på Jönsson innan vi beslutade oss för att gå i säng. Jag har den fula ovanan att vika bladet i boken jag läser så jag lätt ska se vart jag är, därför blev jag väldigt konfunderad när jag såg vikningen jag gjort i fredags, vad kan jag ha menat med detta?
Ett litet mysterium minsann, kan jag ha lämnat en hint om att det var något intressant på den föregående sidan som jag borde läsa ytterligare en gång, or what?
 
Åke påpekade också att han redan ställt fram sin klocka så då gjorde jag också det, men jag vet ändå att man är lika frågande på morgonen, om man verkligen ställt fram den eller vilken tid det är som verkligen gäller. Och mycket riktigt, jag steg upp 8,45, enligt min klocka, hann tänka flera gånger att det var konstigt att jag sovit så länge (länge för att vara jag) och sen kom jag på att jag vridit fram uret så det var ingen konstig tid, egentligen.
 
Pratade med Theresé igår, dom skulle på 50 års fest och hon berättade om vad dom skulle ge till killen, som förövrigt heter Roger och är ägaren till darten som Anders (svärsonen) kör super street med. Dom har verkligen tänkt ut ett riktigt spektakel och jag hoppas att hon både lägger ut bilder och berättelsen på hennes blogg, själv kan jag i alla fall inte skriva om det nu, för då kanske man avslöjar något som han inte fått veta än. Jag får återkomma med historien sedan.
 
Önskar er en bra dag!
 
 
Maria Lundmark Hällsten