Marja

Den långa resan.

Marginal keratit.

Av , , 11 kommentarer 0

I morse var även vänsterögat inflammerat och när jag tittade närmare på det i förstoringsspegeln, såg jag något som fick mig att direkt fara upp på ögonmottagningen.

Sköterskan som tog emot mig var lite sur för att jag inte ringt först och menade att vårdcentralen också kan skriva ut starkare salvor. Doktorn var däremot trevlig och glad att jag kom, för han hade en kandidat som han nu kunde visa ett ärr efter en läkt gammal keratit i mitt högra öga och en aktiv marginal keratit i det vänstra. Det var det jag hade sett. Jag behövde alltså salva med både penicillin och milt bakteriedödande. Om jag inte blir bättre på några dagar MÅSTE jag komma tillbaka, sa han.

Jag har haft mycket besvär med mina ögon och lärt mig att jag måste söka hjälp snabbt, så jag är himla glad att min magkänsla sa att jag skulle åka upp på mottagningen. Där finns allt samlat i min journal och jourläkarna har ofta kandidater som är extremt noggranna.

När jag kom hem upptäckte jag denna installation i hallen. Fingervantarna, som jag tvättade i går, på tork.

Om någon av de här bilderna skulle finnas i ett korsord, skulle lösenordet bli: FINGERVISNING.

Jag hade planerat ett besök på Nolia-mässan i morgon, men får antagligen skjuta upp det ett par dagar tills världen blir lite mindre suddig. Eftersom det för tillfället känns bäst att blunda, tar jag en bloggpaus på ett par dagar.

Ha en trevlig tisdagskväll <3

Än så är det sommar…

Av , , 8 kommentarer 3

Men hörni, sommaren är väl inte slut än? Vi har ju hela augusti framför oss, med mörka, ljumma kvällar för kräftskivor och surströmmingsfester.

Fast i dag har jag tvivlat. Den här rönnen verkar redan ha tagit på sig höstskruden.

Andra grenar såg ut så här…


så det där höströda är kanske förstadiet till en sjukdom. Pest eller kolera? Jag menar höst eller sjukdomsangrepp?

I eftermiddags kom ett par små killar och ville sälja jultidningar…
så nu snurrar mina yllevantar, halsdukar och mössor runt i tvättmaskinen. Det gäller ju att vara förberedd.

I morse vaknade jag av att högerögat var igensvullet och ont. Inflammation. Jag verkar ha dåligt immunförsvar. For till apoteket efter den där salvan som färgar allting gult. Hjälper inte den, så far jag direkt upp på ögonmottagningen… utan att ringa sjukvårdsupplysningen eller vårdcentralen innan. Wish me luck!

Ha en trevlig måndagskväll <3

Huset på Brännerigatan.

Av , , Bli först att kommentera 2

Detta gamla hus på andra sidan av den smala gatan på Söder i Stockholm, väckte verkligen min nyfikenhet och fantasi. Vad hade det varit? En borg… ett fängelse? Några av de små fönstrena stod öppna i den varma, mörka sommarnatten. Rummen bakom dem var svagt upplysta. Vad fanns där inne nu?

Det här är det gamla Bryggeriet, som byggdes i början på 1700-talet av en man vid namn Olof Ström. År 1785 övertogs bryggeriet av staten och blev ett Kronobränneri.

År 1827 blev huset ett sjukhus för fattiga och några år senare ett sjukhus för de epidemier, bl.a. kolera, som grasserade i Stockholm. Då kallades huset för Kopphuset.

År 1878 blev det Katarina Sjukhus och mellan åren 1902 och 1935 var det ett sinnessjukhus. Herman Göring, den tyske nazisten som hade en svensk fru, var intagen där år 1925 för sitt morfinberoende.

Jag vet faktiskt inte hur länge huset användes som sjukhus, men i slutet på 1960-talet inreddes det till konstnärsateljéer och bostäder.

Huskropparna bildar en fyrkant, med en gård i mitten. Exet uppmanade mig att ta en titt inne på gården. När vädret tillåter, står dörrarna in till ateljéerna öppna och man kan gå in och titta. Tyvärr kom jag inte in på gården den här gången. Den enda ingången jag hittade hade en stor järnport med kodlås. Jag kikade in genom portens galler och såg en mysig innergård med blomrabatter och små sittgrupper. Hur mysigt skulle det inte vara att bo där!

Vid ena kortsidan finns en liten park, Bryggartäppan, ursprungligen en fruktträdgård. I dag finns där några väldigt gamla päronträd och vildvuxna buskar. I det lokala Södernbladet läste jag att man planerade att plantera om och fräscha upp hela täppan.
Under sommartid används den lilla parken dagligen av hemlösa alkoholmissbrukare. Jag sneddade varje dag genom den och passerade samma människor. De flesta män, ett par kvinnor och två stora hundar. De tillhör tyvärr vardagen i Stockholm.

På husväggen mot Bryggartäppan växte alltså de här stora växterna med rötterna mellan murstenarna. Väldigt fascinerande.

Rötterna till de stora träden mot gatan såg gamla och knotiga ut.

Av någon anledning tog jag aldrig reda på vad det var för träd.

Ha en trevlig söndagskväll <3

Det blev inget.

Av , , 2 kommentarer 1

Det blir inte alltid som man tänkt sig. Det blev inget pysselträff för mig idag. Min mage pajade ju i måndags, troligtvis av medicinkuren jag ätit, och hela veckan har jag gått på halvfart och känt mig så där halvt ur form. I natt fick jag vansinnigt ont igen och kunde inte sova, så i morse fanns ingen annan råd än att skicka iväg ett mail att jag inte kunde komma.

Jag som var så förberedd. Jag hade packat en lätt packning, för jag skulle åka buss, och gjort i ordning mat och fika att ta med. Det hade ju varit en idealisk dag att sitta inne och scrappa, eftersom det regnar. Nåja, om bara fyra veckor blir det en ny träff…

Det har regnat i går och i dag och det är bra. Gräset och blommorna behöver ett ihärdigt strilande sommarregn för att kunna dricka sig riktigt otörstiga. De korta åskskurar som kommit tidigare i sommar har bara nuddat vid marken och sedan dunstat vidare.

Jag älskar sommarregn. I går var jag ute och cyklade och drog i mig den friska luften och den gröna doften. Om jag orkar ska jag dra på mig stövlarna och regnkläderna och gå upp i Gammliaskogen lite senare. Eller kanske i morgon. Känner mig ganska risig fortfarande.

De här växterna har sina rötter i springorna i stenmuren på gaveln till det gamla Bränneriet på Söder i Stockholm.


 

Jag ska berätta om det huset en annan gång.

Ha en trevlig lördagskväll <3

 

Förnuft och känsla.

Av , , 4 kommentarer 0

 

Vi har kommit in i augusti månad och ordet i Paulo Coelhos Visdomskalender är ‘Förnuft’.

Illustrationerna är färgglada pyramidformer och en räv i golfrutig slipover.

Ordet ‘förnuft’ brukar ofta kontrasteras med ordet ‘känsla’ och uppfattningen är att vi människor övervägande styrs av förnuftet eller känslan. Det kanske är så… men den perfekta balansen mellan förnuft och känsla, tycker jag är det som kallas för ‘sunt förnuft’, då känslan för det som är bra får leda till ett förnuftigt beslut.

Tänk om konduktören som kastade ut den 11-åriga flickan från tåget hade vågat känna efter om det hon gjorde var rimligt, innan hon fattade sitt, i sitt tycke, regelmässiga beslut. Vad reglerna än säger kan jag inte förstå hur man kan kasta ut ett barn, som dessutom inte kan svenska. Jag kan inte heller förstå att det inte fanns någon annan vuxen som ställde sig upp och hjälpte flickan. Det måste ha funnits medresenärer som såg vad som hände och som lät det hända. All heder till den kvinnan i Kumla som tog med sig flickan hem.

Bland månadens visdomsord väljer jag följande:
“ Alla stora kvinnor och män i världen har varit personer som mer än att säga ja, framför allt har sagt ett bestämt “Nej” till allt det som inte har gått att förena med ett ideal om godhet och växande.”
(Ur krönikan: Vikten att säga nej.)

Så sant! Vi behöver mera civilkurage och ibland även lite civil olydnad här i världen.

Ha en mysig fredagskväll <3

 

 

Armbågarna på matbordet.

Av , , 4 kommentarer 2

I går satt jag och skrev ut en  massa kort från besöket på HMS Bounty i Stockholm.

HMS Bounty är en kopia av det ursprungliga fartyget som utsattes för ett myteri på 1700-talet. Kopian byggdes 1962 till filmen “Myteriet på Bounty” med Marlon Brando. Den har också använts i andra filmer, ex i två av Pirates of the Caribbean-filmerna. Nu är skeppet ute på en 50-års-jubileumsturné och besökte Stockholm precis den veckan jag var där.

Vi kunde även gå under däck och titta på utrymmena där och även läsa om hur sjömännen hade det förr när de seglade på de sju haven. Bl.a. var matborden upphängda i rep för att parera sjögången.

När sjömännen skulle äta la de ena armen runt sin mat, för att den inte skulle kana iväg och satt så hela tiden medan de åt. Eftersom sjömännen hörde till den allra lägsta gruppen i samhället och ansågs obildbara och råa, skulle ingen äta som en sjöman… med armbågarna på bordet.

Än idag säger etiketten att man inte ska ha armbågarna på matbordet. Vad tänker ni om det? Jag brukar iaktta mina bordsgrannar när jag är på middagar och det vanliga är att man stöder armbågarna mot bordet när man ätit färdigt och sitter och pratar. Å andra sidan är det ganska obekvämt, kanske rent at omöjligt, att äta med kniv och gaffel medan man har armbågarna på bordet.

I kretsloppsrummet hade någon kastat en hel rulle med wellpapp. Den behövde jag. På vägen dit hittade jag en knapp som skrubbats så där härligt shabby chic mot asfalten och en röd bandstump. De behövde jag också.
Jag har mer och mer börjat ana att jag nog varit skrothandlare i något av mina tidigare liv.

Ha en trevlig torsdagskväll <3

Ett kort till en man och en fika.

Av , , 8 kommentarer 2

Jag har scrappat ett kort till en tävling på bloggen Nettans Scrapbooking4you http://nettantrollet.wordpress.com/ . Uppgiften var att scrappa ett kort till en man. 

Hur är det med könsrollstänket bland oss scrappare? Den marknad med material som erbjuds oss är ganska konventionell. Söta rosa kit för ’baby-girls’ och ljusblå dito för ’baby-boys’. Starka färger för lite större barn. Spetsar och rosor och romantiskt shabby chic för kvinnor, murrigt brunt och vintagebilar för män. Självklart blir man påverkad.

Jag har aldrig gjort ett kort till en man förut. Konstigt, men sant. De flesta kort som kommit in till tävlingen är mycket ‘maskulina’ både i färg och utformning. Inga blommor, inget bling-bling. Hmm…

Jag har gjort ett kort till en gentleman, som snart fyller många jämna år. Det blev ett elegant kort… det tunna kvistiga dekorationspappret är handgjort, blommorna är utstansade i guldskimrande kartong och så ganska många rhinestenar.

Det handgjorda pappret fortsätter på baksidan.

Inuti har jag tills vidare bara stämplat en bård. Här ska jag skriva min gratulation och ev. dekorera med något guldigt.

Jag tror det duger.

I dag har jag blivit bjuden på fika på ett kafé nära mig utav en bloggvän här på Vk-bloggen. Vi har aldrig träffats irl förut, så det var lite spännande. Det var riktigt trevligt och vi pratade en god stund. Det kändes ju som att vi redan ’kände’ varandra lite grann i alla fall.
Vem det var? Kika runt på bloggarna och se om någon har träffat mig i dag.

Ha en lugn onsdagskväll <3

 

Snart har jag ett nyckelskåp.

Av , , 6 kommentarer 3

I går fick jag en ofrivillig vilodag. Medicinkuren för urinvägsinfektionen tog slut och då pajade min mage. Det var som att den skrek att nu får det vara nog! Jag förstår den och är tacksam att den klarade av hela kuren så att jag blev kvitt infektionen.

Jag var bortbjuden på lunch, men fick tyvärr ringa återbud och låg sedan jag på soffan med radion pratandes i bakgrunden. Det var så där skönt och tryggt som när jag var liten och de vuxna satt och pratade medan jag skulle sova. Visst har ni också upplevt det?

Mot eftermiddagen pallrade jag mig ut till Kupan, för jag hade sett ett nyckelskåp som jag ville ha. Först tyckte jag det var fult, men sen kom jag på att jag kunde ju altra det med scrappingpapper och dekorationer.
När jag kom till Kupan var skåpet borta och det grämde mig så fruktansvärt och jag tänkte att jag MÅSTE ha det och det MÅSTE finnas på någon annan hylla, så jag letade och letade och skickade flera önskningar till universums makter att jag skulle hitta det. När jag gett upp tanken och plockat på mig lite spetsar och knappar HITTADE jag det… på möbelavdelningen. Där låg det bara… mitt framför ögonen på mig. Hur l.y.c.k.l.i.g. blev jag inte då? Tack, tack, alla högre makter! Jag behöver ett nyckelskåp och nu ska jag pimpa det såå vackert.
Men först skall jag göra tre layouter med pirat-tema till Ronjas album. Jag har skissat och valt ut papper, funderat på texter och knåpat ihop en dödskalleflagga, så på lördag är jag rustad till tänderna och taggad till tusen.

Nu har man slagit gräset på området mellan cykelvägen och E 4, men lämnat en ganska lång sträng med vilda blommor. Som en lång blomsterrabatt. Riktigt fint är det.

Ha en skön tisdagskväll <3

 

Är du mainstream?

Av , , 8 kommentarer 1

Kommer ordet ‘mainstream’ att bli ett av årets nyord i svenska språket? I alla fall används det ofta just nu, främst av unga kulturskribenter.
Bara i gårdagens Aftonblad fanns två rubriker med ordet ‘mainstream’. Fredrik Virtanen recenserade lördagens sommarpratare i P1, Helena Bergström, under rubriken “Vanlig filmstjärna med smak för mainstream” och Markus Larsson skrev om Amy Winehouse under rubriken “Förfallet gjorde Amy mainstream”.

Mainstream’ betyder ungefär ‘konventionell’,integrerad’, något som tillhör ‘den stora massan’. När det gäller Amy Winehouse kan jag förstå innebörden… att drogerna tyvärr gjorde att Amy inte nådde så långt hon hade kunnat med sin musik. Hennes begåvning var större än så.
Vad Fredrik Virtanen säger om Helena Bergström tycker jag låter lite konstigt. Säger han inte samma sak två gånger? Vill han egentligen säga att Helena Bergström är en stor filmstjärna, vars ödmjukhet gör henne folklig? Hmm… det där var kanske MIN uppfattning?

Det är ganska typiskt att ord som blir ‘inne’ används i alla möjliga sammanhang och får olika tolkningar. Man använder ordet för ordets skull.

Nu undrar jag förstås, hur ’mainstream’ är jag? Kommer jag ens i närheten av att vara ‘mainstream’? På något sätt känns det som att jag vill vara det.

Ha en trevlig måndagskväll <3