Etikett: Umeå

Rikshems ”renovräkning” i Umeå har blivit en riksnyhet

Av , , 3 kommentarer 7

I söndags kunde vi i DN läsa om hyresgästerna på Mariehem som drabbats av ett oacceptabelt tillvägagångssätt från Rikshem för att renovera lägenheter i syfte att maximalt höja hyrorna och därmed öka värdet på deras fastigheter.

Hade det varit en engångsföreteelse så hade man kunnat som Rikshem prata i termer av att det blivit ”olyckligt”, ”dåligt kommunicerat” och att de ”tar lärdom av det som skett”. Problemet är att det just inte är första gången som Rikshem beter sig så. Ett väldigt uppmärksammat fall gäller deras renoveringar av fastighetsbeståndet i området Gränby i Uppsala. Förutom att det gällde klassiska miljonprogramshus vilket bara det är likt situationen i Umeå, så är det hela konceptet och tillvägagångssättet som är slående likt.

Då tilldelades de som följd av renoveringen i Gränby det föga smickrande Svenska Greenwashpriset (år 2015). Samma år tilldelades Rikshem en annan utmärkelse – European Property Investment Awards för Sverige – för att ha haft högst totalavkastning av svenska fastighetsbolag. Gränby var ett av renoveringsprojekten som betalade sig mer än väl – för något som sedermera kommit att kallas för renovräkning.

Vad som gör det så anmärkningsvärt är att Rikshem ägs av – 4e APfonden och AMF.

Vad är det egentligen som hänt på Mariehem? De äldre fastigheterna köptes upp av Rikshem 2017. Det fanns en hel del renoveringsbehov, bland annat av de gamla fönstren som började dra kallt, fasader som var slitna, m.m. Dock hade den tidigare fastighetsägaren i ett flertal av lägenheterna redan gjort vissa mindre renoveringar – vitvaror som bytts ut, samt en del som gjorts i vissa badrum.

Initialt verkar Rikshem inte särskilt intresserade av att renovera trots efterfrågan av hyresgäster. Till slut har en del hyresgäster tröttnat och på egen hand rustat upp sina lägenheter med målning, tapetsering, med mera.

Så plötsligt meddelar Rikshem att de ska göra omfattande renoveringar av lägenheterna och nu går det väldigt fort. Men det är inte det nödvändigaste så som fönster och fasader som Rikshem vill renovera – utan badrum, kök och hall. Ny planlösning, klinkers och golvvärme, nya vitvaror. Och så kommer kallduschen för hyresgästerna: Som följd av renoveringarna kommer hyrorna att stiga med uppemot 40-45 %.

Här kommer det intressanta: Med det nuvarande bruksvärdessystemet utgår hyran från lägenhetens bruksvärde. Medan vissa typer av underhåll och renovering inte anses nämnvärt höja bruksvärdet finns det andra typer av renoveringar som så kallade standardhöjande åtgärder. Dit hör i stort sett samtliga renoveringsförslag från Rikshem. Det gör däremot inte exempelvis fönsterbyten eller fasadrenoveringar. Rikshems renoveringar följer därmed ett tydligt syfte – att maximalt höja hyrorna och därmed värdet på fastigheterna de äger.

Hyresgäster med svagare ekonomi har ej längre råd att bo kvar. Som följd av renoveringen och den därtill medföljande chockhöjningen av hyran tvingas de lämna deras lägenhet och flytta ut. Därav termen renovräkning.

Men det är inte enbart de omstridda renoveringarna som är beklämmande utan även deras metoder och bemötande av hyresgästerna. Korta förvarningar, information under under jul- och nyårsledigheten, påtryckningar vilket medfört att många hyresgäster känt sig tvungna att göra ett snabbt val: Godkänn avtalet och gör lägenheten tillgänglig för renoveringar, eller säg nej och ditt fall far till Hyresnämnden för prövning. Informationsmöten där väktare stått i ingången och där dörrarna stängts för media.

Ytterligare en beklämmande aspekt rör miljö- och hållbarhet. På Rikshems hemsida finns bolagets policymål om välfungerande och långsiktigt hållbarhetsarbete.

”Vi ska inom ramen för vår verksamhet bidra till FN:s globala mål för hållbar utveckling”, står det på Rikshems hemsida. Vid ett informationsmöte ställde sig en hyresgäst upp och sade något så talande för situationen:

”Hur kan ni kalla det hållbart och energismart att inte byta ut de dragiga fönstren – som är det som verkligen behöver åtgärdas i lägenheterna – men sätta in golvvärme, som vi dessutom ska betala för eftersom det går på vår hushållsel?”

Lägg därtill att Rikshem vill göra samma på Mariehem som man ur miljösynpunkt varit hårt kritiserade för i Gränby, Uppsala. I motiveringen till deras utmärkelse som årets greenwash:

Genom att i renoveringen riva ut fungerande köksinredning istället för att renovera dem går de emot sin egen miljöpolicy.”

Det är mycket som är anmärkningsvärt med Rikshems agerande. Men de är inte ensamma.

För hyresrenoveringar av fastigheter i miljonprogramsområden håller på att bli big business. Billiga fastigheter i inköp som snabbt ökar i värde som följd av renovräkningar drar till sig internationella riskkapitalbolag. Blackstone, tyska Vonovia, med flera. Det är klart oroväckande.

Jag kan starkt rekommendera den artikelserie som DN nu har gällande den svenska hyresmarknaden:

Hyresgäster ofta förlorare i striden om renoveringar

Tidigare FN-sändebud chockat över svensk bostadspolitik: ”Lägenheter har blivit en plats att parkera kapital”

Nu genomförs en namninsamling för att stoppa Rikshems renovräkningar i Umeå och Sverige vilken hittills skrivits under av nästan 800 personer. För dig som vill läsa mer om namninsamlingen kan du klicka på följande länk:

https://www.mittskifte.org/petitions/stoppa-rikshems-och-pensionsfondernas-renovrakningar-i-umea-och-sverige

Avslutningsvis: Till slut valde meddelade Rikshem att de även nu kommer att genomföra fönsterbyten i deras renovering på Mariehem. Det innebär dock att hyran höjs med 127 kr. Samtidigt har Rikshem meddelat att de kommer att ge en hyresrabatt de första fem åren på 127 kr.

Glädjande om Reko-ringen i Umeå!

Av , , Bli först att kommentera 2

Reko-ringen är ett fantastiskt koncept där en direktlänk skapas mellan matproducenter och konsumenter lokalt. Det har successivt spridits över hela norden och är populärt även här i Umeå. I en facebookgrupp med över 13 000 medlemmar förhandsbeställs varor, sedan möts konsumenter och producenter för samordnad varuutlämning varannan vecka.

Reko-ringen spelar  en viktig roll för våra lokalproducenter och jag hoppas innerligt att Reko-ringen kan få fortsätta utvecklas och växa.

Det är ett relativt ungt koncept som är innovativt där sociala medier används för att knyta ihop kunder och producenter. Samtidigt är det utmanande för både regelverk och klassisk handel. Det var sorgligt att få läsa om polisanmälan, men nu känns det oerhört glädjande att förundersökningen lagts ner. Samtidigt lär det inte vara första gången som nya innovativa koncept som främjar såväl lokalhandel som miljö – delningstjänster och cirkulär ekonomi – hamnar i kläm i det regelverk som successivt under decennier byggts upp.

Dessa initiativ är dock oerhört viktiga i omställningen till ett hållbart samhälle och i vår väg bort från klassisk slit- och slängkonsumtion med långväga transporter mellan produktion och konsumtion. Det är därför viktigt att vi tar detta och andra exempel där goda initiativ stöter på patrull i byråkratiska regelverk – för att ta lärdom och öka flexibiliteten och anpassningsbarheten i våra regelverk och traditionella handelsstrukturer.

Jag önskar Reko-ringen i Umeå all lycka framöver i deras arbete med att knyta lokala band mellan konsumenter och våra ovärderliga lokala jordbrukare!

Coronavirus – del 2. En svår ekonomisk situation för vårt lokala näringsliv

Av , , 3 kommentarer 5

I spåren av pandemin med coronavirusets hastiga utbredning står vi nu inför en ytterst svår tid ekonomiskt. Så även i Umeå där vårt lokala näringsliv drabbas hårt.

Jag lider med vårt lokala näringsliv, restauranger och caféer, hotell, butiker, frisörsalonger, vård- och omsorgsföretag. Även vår tillverkningsindustri som hastigt sett deras efterfrågan försvinna.

Nu måste vi politiskt göra vårt absolut yttersta för att bistå vårt lokala näringsliv!

Vårt lokala arbete måste ske i samklang med de nationella insatser som vi drivit igenom tillsammans med S, C och L. Det här är vad regeringen beslutat om hittills som kan hjälpa vårt näringsliv:

Regeringens krispaket för svenska företag och jobb:
  • Korttidspermittering – Staten kommer att ta tre fjärdedelar av kostnaden för att personal går ned i arbetstid. Förslaget innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Syftet är att drabbade företag ska kunna behålla sin personal och växla upp snabbt igen när läget vänder.
  • Likviditetsförstärkning via skattekontot – företag ska kunna få anstånd med skatteinbetalningar under ett år. De som har betalat in skatt på sitt skattekonto i februari och mars för perioder från och med januari 2020 kan få skatten återbetald från Skatteverket.
  • Staten tar över sjuklöneansvaret i två månader.
  • Utöver regeringens åtgärder har Riksbanken meddelat att de lånar ut upp till 500 miljarder kronor till företagen via bankerna för att säkerställa kreditförsörjningen.

 

Företagsakuten – med Umeå kommun och Företagarna:

Det är här som företagsakuten kommer att spela en viktig roll då den vägleder lokala företag som befinner sig i en svår situation samtidigt som den hjälper företag att praktiskt kunna ta del av regeringens krispaket.

En fungerande dialog mellan kommunen och vårt lokala näringsliv är ytterst viktig för att vi tillsammans ska kunna ta fram åtgärder på lokal nivå som kan hjälpa våra företag. Här ska du som lokal entreprenör veta att du alltid är varmt välkommen att höra av dig till mig!

Vad mer kan kommunen och våra invånare göra för vårt lokala näringsliv?

Det finns saker vi redan nu kan göra och här hoppas jag att vi kan nå ut till våra invånare med information, tips och råd om hur de kan stötta våra lokala företag. För vi är många som vill göra en insats och hjälpa våra lokala företag i denna svåra tid.

I den viktiga dialogen mellan kommun och näringsliv måste vi även börja planera för tiden efter, när de hårda restriktionerna sakta men säkert börjar lätta. Skulle vi kunna göra Umeå till den mest attraktiva semesterdestinationen för våra egna invånare? Finna ett koncept tillsammans som gör att vi Umeåbor med glädje och entusiasm väljer att hemestra. Därigenom kan vi stötta vår lokala och regionala besöksnäring.

 

En ny budget för Umeå – svåra vägval måste göras:

Som kommun är det i det här läget viktigt att agera som stötdämpare mot den ekonomiska kris som riskerar att träffa oss med full kraft. I förra årets budgetfullmäktige tryckte jag särskilt på hur viktigt det är med en god ekonomisk hushållning för att stå väl rustad för den ekonomiska recession som förr eller senare skulle komma. Kombinationen av att hålla nere på kommunens investeringar och hushålla med de resurser vi har på bästa sätt.

Efter ett tufft arbete i alla nämnder står vi nu med ett positivt resultat i kommunen i vårt bokslut vilket nu visar sig vara otroligt viktigt och värdefullt för kommunen. Jag ansåg att det varken var läge då för vare sig skattehöjning eller skattesänkning – vilket visade sig vara helt rätt.

Nu är vi i ett avsevärt tuffare läge. För att kunna agera som stötdämpare är det nu viktigt med två saker:

  1. Stå fast vid de planerade investeringar som vi har när det gäller infrastruktur, boenden för LSS och äldreomsorg, förskolor, skolor, m.m. Det fyller två viktiga funktioner: För det första har kommunens verksamhet ett stort behov av dessa. För det andra innebär det att byggsektorn som är otroligt konjunkturkänslig inte drabbas av ett totalt tvärstopp.
  2. Vi måste göra allt för att upprätthålla vår kommunala välfärd. Det är inte läge för hårda besparingar. Förutom att behovet rent faktiskt finns i vår verksamhet så spelar kommunen även en viktig roll för den lokala ekonomin – som en av de största arbetsgivarna med c.a. 12 000 anställda. Dessa behövs i välfärden, och deras köpkraft behövs i samhället.

I den tuffa ekonomiska situation som väntar kan vi räkna med ett rejält bortfall av skatteintäkter. Jag hoppas innerligt att vår regering väcker till liv det tillfälliga konjunkturstöd till kommuner på sammanlagt 17 miljarder (7 miljarder år 2009 och 10 miljarder år 2010) som Reinfeldts regering föredömligt betalade ut efter krisen 2008. För det hade en avgörande betydelse för att dämpa krisen då.

Annars kan vi mycket väl vara tvungna att höja skatten tillfälligt för att klara vår budget och samtidigt upprätthålla vår välfärd och vår offentliga konsumtion, vilket är nödvändigt för att dämpa den ekonomiska krisens hårda slag mot vår lokala ekonomi.

Avslutningsvis, mina tankar går till alla de som drabbats av coronaviruset.  Alla som är kritiskt sjuka, alla avlidna och dess anhöriga, samt all sjukvårdspersonal runt om i vår omvärld som utsätter sig för en hög smittorisk – för att hjälpa andra.

Värna lokaljournalistiken i Västerbotten!

Av , , Bli först att kommentera 4

I dagens digitala informationssamhälle står lokaljournalistiken inför tuffa utmaningar. Samtidigt spelar vår lokaljournalistik en ovärderlig roll för vår lokala demokrati. I ett mediesamhälle som förändras måste vi värna den lokala journalistiken och som politiker har vi ett viktigt ansvar att stå upp för den lokala oberoende granskningen av oss.

Jag har ofta förundrats över den höga kvalitet som vår lokaljournalistik håller. Under julledigheten har jag tagit mig tid att fördjupa mig i VKs granskning av kommunens ekonomi, deras artiklar om fallskärmsklubben och den hemska flygolycka som drabbade Umeå i somras. Jag har tagit mig tid att läsa alla artiklar i granskningen av Extinction Rebellion – inte bara den skandaljournalistiska artikeln om den ”terroriststämplade” djurrättsaktivisten. Överlag är jag ytterst imponerad över den bredd och det djup som finns i dessa artiklar. Mycket värdefull information som ett resultat av noggrann granskning. Jag har slagits av det tidigare, bl.a. i den föredömliga granskningen av den förvränga nyheten om eleverna och klimatstrejken på Västangårds skola.

Jag har själv hunnit bli granskad då Petter Bergner grävde för fullt i det nybildade hållbarhetsutskottet och därmed även mitt ordförandeskap. En granskning som enligt mig på ett riktigt bra sätt lyfte utmaningarna, riskerna och farhågorna – samtidigt som den väl beskrev värdet av att ha ett hållbarhetsutskott i Umeå.

Ibland kan jag personligen bli frustrerad över artiklar som enligt mig inte återspeglar ”verkligheten” så som jag ser den. Men nu är jag politiker och det är inte min roll att granska eller återspegla ”verkligheten” och dess problem – det är medias roll.

Förutom ökad digital konkurrens och minskade ekonomiska marginaler utsätts våra etablerade mediekanaler för ett ifrågasättande med tydligt mål: Att locka över digitala läsare till mediekanaler som beskriver ”sanningen”, mediekanaler som är direkt eller indirekt kopplade till politiska organisationer. Gränsdragningen mellan nyhetsartiklar och politisk propaganda har suddats ut. Partipolitisk propaganda paketeras snillrikt som en nyhet från en legitim ”nyhetskanal”. Det är en klart oroväckande utveckling för vår lokala demokrati.

Tillit är något som tar flera år att bygga upp men kan raseras på bara några sekunder. USA är ett levande exempel på hur tilliten till etablerade nyhetskanaler förstörts – vilket skapat ett medielandskap där väljarna följer de ”nyhetskanaler” som förmedlar deras bild av verkligheten. Men ingen granskar dessa nyhetskanaler som har den så viktiga samhällsrollen att just – granska.

För det är inte vad eller vem som helst som kan titulera sig som nyhetskanal eller journalist. 

Granskande journalistik kostar och jag har full förståelse för att VKs och Folkbladets nätartiklar är avgiftsbelagda. De har inte en lätt uppgift som lokaljournalistik i ett av Europas mest glest befolkade regioner. Men de gör det ändå och med bravur. Så även vår Public Service – P4 Västerbotten och SVT Nyheter Västerbotten. Tack vare att vi just har en offentligt finansierad public service kan vi säkerställa att vi har en god regional radio- och TV-journalistik.

Jag är ytterst glad över att vi i Miljöpartiet genom vår kulturminister Alice Bah Kuhnke fick till en rejäl satsning på att utveckla det lokala presstödet. Det är viktigt att vi alla värnar vår lokaljournalistik här i Västerbotten. De behöver den privata sektorns annonsintäkter, privatpersoners prenumerationer och det statliga presstödet.

Men kom ihåg: Tillit kan aldrig tas för givet. Här behöver lokaljournalistiken ett tydligt förtroende – av oss alla.

God fortsättning! Ska 2020 bli handlingskraftens år?

Av , , 1 kommentar 4

God fortsättning kära läsare! Det är nu hög tid att summera året som gått – och blicka in i det nya året som väntar.

2019 blev året då klimat och hållbarhet gick från att vara en isklump längst nere på utelistan till att bli en brännhet potatis för invånarna, media och politiken. I dagens Folkbladet kan man läsa Benjamin Backlunds krönika om ”Klimatåret 2019…” och tidigare kunde vi läsa Petter Bergners krönika i VK om ”Året med hållbarhetsfamiljen”.

Vi har kunnat läsa om flera spännande nyheter lokalt. De nya elbussarna som invigdes, den nya gas/elfärjan som beställdes, Umeås satsning på att bli klimatneutralt 2030 och att vi fick 427 miljoner kronor i statligt stöd för hållbara investeringar.

Dessutom har Moderaterna starkt bidragit till att sätta fokus lokalt på klimatfrågorna – om än på ett aningen märkligt sätt. Nåväl, vad är det nu man säger? All publicitet är bra publicitet…

Att klimat och miljö blivit viktigt för våra invånare är klart positivt och hållbarhetsfrågorna har fått en helt annan dignitet politiskt såväl som medialt. Att Greta Thunberg utsetts till årets mest inflytelserika person är sensationellt, men ändå inte helt oväntat. Hon lyckades få igång något som hittills saknats – en global folkrörelse för klimatet.

Greta hörs i Umeå

Även i Umeå växte rörelsen Fridays for Future och har samlat allt mer stöd – för att sätta en nödvändig press på oss politiker.

Samtidigt tickar klockan och när nu det nya året skålats in ser jag framför mig ett ödesår där mänskligheten behöver välja väg. Ifrågasättande, vackra ord eller handling? Tiden är knapp och den viktigaste utmaningen av alla är den klimatkris som mänskligheten står inför.

Miljöpartiet har under året arbetat hårt nationellt, regionalt och lokalt för att vårt samhälle ska minska våra klimatutsläpp och ta vår del av ansvaret. Vi har målmedvetet tryckt på för handling – mer än vackra ord. Nu börjar vi äntligen se resultat, men vi kommer likväl att fortsätta vårt viktiga arbete i att få till politisk handlingskraft för att minska vårt klimatavtryck.

Den hållbara utvecklingen av Umeå är den absolut viktigaste frågan för oss i Miljöpartiet i Umeå. Där är den sociala hållbarheten oerhört viktig för oss. Hur kan vi förhindra utanförskap och segregation i Umeå? hur kan vi göra Umeå till en trygg kommun för våra invånare? Hur kan vi bekämpa ensamheten som växer i det dolda och bryta den sociala isoleringen som allt fler känner? Hur kan vi minska den psykiska ohälsan i vårt samhälle? och något som berör mig djupt: Vad kan vi göra för att minska antalet självmord i vårt samhälle? Vad kan vi göra för att fånga upp signaler och erbjuda stöd – i tid?

I tider av ekonomisk osäkerhet är kommunens ekonomiska hållbarhet väldigt viktig – för att vi ska kunna hå råd med en fungerande välfärd även när och om ekonomin i landet försämras. Jag är glad över att vi i Miljöpartiet tillsammans med Socialdemokraterna tagit ansvar för Umeås ekonomi. Det har medfört besparingar i de flesta nämnder, vilket får konsekvenser – det är vi väl medvetna om. Men vi kan inte riskera att kommunens ekonomi skenar utan vi måste hålla oss till de resurser som vi har. Det är inte rätt läge att höja skatten – en kommunalskatt som redan idag är hög. För om vi inte begränsar kostnadsutvecklingen och istället höjer skatten nu, vad händer då när konjunkturen plötsligt viker? Då har vi inte längre möjligheten att – i värsta fall om intäkterna plötsligt drastiskt minskar – höja skatten för att rädda välfärden.

Nu väntar ett nytt år – 2020. Självklart vilar dystra orosmoln där ute i horisonten. Men om vi väljer att göra år 2020 till handlingskraftens år så ser jag med spänning, nyfikenhet och framtidstro fram emot vårt nya år.

LRF besökte Hållbarhetsutskottet

Av , , Bli först att kommentera 7

Under mötet i tisdags på Forslundagymnasiet fick Hållbarhetsutskottet besök av LRFs kommungrupp i Umeå. Här fick de berätta om de utmaningar som Umeås lokala livsmedelsproducenter upplever. Det samtalades även om den lokalproducerade matens betydelse för ett hållbart Umeå. För Hållbarhetsutskottets politiker var det givande att få träffa LRFs kommungrupp och få en direkt inblick i de lokala livsmedelsproducenternas situation.

LRF Kommungrupp HU

Under de senaste tio åren har hälften av Västerbottens mjölkbönder slutat. Det finns allt färre bönder och vi ser en minskning av lokal livsmedelsproduktion inom flera sektorer, mjölkbönder, potatisodling, grisuppfödning, m.m.

LRFs kommungrupp lyfte upp flera utmaningar:

  1. Kommunens upphandling av livsmedel
  2. Problem med banklån exempelvis vid generationsväxling av jordbruk
  3. Ett växande Umeå har det senaste decenniet tagit bördig odlingsmark i anspråk för bebyggelse, bl.a. för Avion och nu Västra Länken
  4. Brist på arbetskraft

Kommunens upphandling idag begränsar möjligheten för små lokalproducenter att delta i upphandlingar. Istället blir det stora nationella företag som vinner anbuden. Det är just därför som vi i Miljöpartiet Umeå vill att man inför kommunalt samordnad varudistribution och kombinerar det med uppstyckade upphandlingar – precis som i ett flertal kommuner runtom i Sverige.

Jag är glad att LRFs kommungrupp hörde av sig till oss i Hållbarhetsutskottet och tacksam för att de tog sig tid att komma och berätta om den svåra situation som många lokalproducenter upplever. Denna direkta dialog är ett viktigt inslag i vår representativa demokrati.

Vi har nu en viktig uppgift framför oss att få till en plattform för en kontinuerlig dialog mellan våra värdefulla lokala livsmedelsproducenter och kommunens ledning samt politiker. Då kan börja med att systematiskt bearbeta utmaningar och hinder för våra lokala bönder.

Det finns en bred politisk enighet i det lokala jordbrukets viktiga roll för Umeå. Kommunen deltar nu i arbetet med att ta fram en regional livsmedelsstrategi under Region Västerbotten. När väl den är på plats kommer Umeå kommun att arbeta fram en lokal livsmedelsstrategi. För kommunen är en levande landsbygd viktig och våra lokala livsmedelsproducenter spelar en viktig roll för livsmedelsförsörjningen i kommunen. En viktig sak

 

 

 

Umeå växer hållbart, men skäms inte för att flyga?

Av , , Bli först att kommentera 3

Helgen 7–8 september fick Umeås invånare tidningen ”Umeå växer” i brevlådan. Det är bra att kommunen publicerar denna tidning för att våra invånare ska få en bild av vad som händer i kommunen. På ledarsidan är det glädjande att vårt kommunalråd lägger fullt fokus på Umeås hållbara utveckling:

– Vi är på väg att bli en större stad och för att lyckas växa hållbart behöver vi arbeta mer med klimatsmarta lösningar, säger Hans Lindberg (S), kommunstyrelsens ordförande.

Hans beskriver sedan ett flertal miljösatsningar i kommunen som våra elledsbussar, den nya miljövänliga färjan och att allt fler väljer att resa med kollektivtrafik eller cykel vilket minskar våra koldioxidutsläpp. Och så nämner han en sak till:

Nu finns det ett cykelgarage vid flygplatsen…

Det där var ju väldigt intressant. För sidan bredvid denna ledarsida med fullt fokus på hållbarhet råkar av någon anledning vara en helsidesannons från Swedawia Airports, vars layout får den att likna en artikel snarare än annons.

umeå växer hållbart flyg

Texten innehåller påståenden som:

”Det pågår en osaklig debatt där flyget framställs som en stor miljöbov…”, ”Det norrländska flyget har en mycket liten belastning genom koldioxidutsläpp…”

Märkligt påstående. För den koldioxidbudget som nyligen publicerades för Umeå visar att flyget utgör en betydande del av våra utsläpp. Flygets utsläpp (inklusive höghöjdseffekten) beräknades motsvara 166,2 kton koldioxidutsläpp (mer än summan av all våra utsläpp från industri, el och fjärrvärme). Och då är de egentliga siffrorna ännu högre; För medan koldioxidbudgeten bygger på ett nationellt medelvärde för flygande så visar den konsumtionsvaneundersökning som Umeå kommun själv gjort att vi här flyger markant mer än vad övriga landet gör. Det är kanske inte förvånande med tanke på de längre avstånden vi har, med det är fakta som vi inte kan sopa under mattan.

Utvecklingen av biodrivmedel till flygbränsle är en positiv utveckling men tekniken har sina begränsningar. På grund av säkerhetsskäl får flygbränslet idag inte innehålla mer än 50 procent biodrivmedel. Dessutom är produktionen av biojetbränsle väldigt liten i relation till det totala flygandet, och även om den kommer öka så är det en långsam process i jämförelse med hur snabbt vi behöver få ned våra utsläpp. Lägg då till att endast en tredjedel av flygtrafikens sammanlagda energibehov beräknas kunna täckas med biodrivmedel, och att höghöjdseffekten innebär att flyget har en stor klimatpåverkan även med biobränsle.

Vi välkomnar ett mer miljövänligt flyg och satsar gärna på utveckling av ny teknik som kan minska flygets utsläpp. Men så länge flyget har en så omfattande klimatpåverkan kan vi inte låta det förbli ”elefanten i rummet”, något som Hans och de flesta politiker i Umeå är är väl medvetna om men inte gärna vill prata om.

Om vi ska klara våra klimatmål så måste det totala flygandet gå ned. En tidning som kommunen ger ut bör inte på första uppslaget hävda motsatsen.

Klimatdemonstration i Umeå – Våra invånare kräver att vi beslutsfattare agerar NU för klimatet!

Av , , 11 kommentarer 4

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

I snart ett års tid har människor samlats utanför stadshuset på fredagar för att kräva att vi beslutsfattare tar vårt ansvar och agerar mot klimatutsläppen – vår tids största hot.

I alla väder har sakta men säkert allt fler anslutit sig till demonstrationerna och några enstaka individer har blivit till gårdagens c.a. 1 400 personer. Detta händer inte bara i Umeå utan runt om i hela världen. Rörelsen växer och miljontals människor går nu ut på gatorna varje fredag med ett och samma budskap.

De kräver en sak: Att vi beslutsfattare agerar NU! De är trötta på vackra ord och löften för framtiden, de är trötta på greenwashing och vackra visioner. De vill ha handling. Punkt. Och de vill ha ett ansvarsutkrävande för dom som medvetet försatt oss i den situation vi är i idag.

Så nu frågar jag mina politiska kollegor över partigränser här i Umeå, är ni beredda att agera?

För vi i Miljöpartiet har väntat bra länge nog för att få agera politiskt så som det krävs enligt världens klimatforskare för att på allvar tackla klimatförändringarna. Men vi kan inte ensamt få genomslag för en handlingskraftig klimatpolitik. Ska vi lyckas krävs det ett brett politiskt stöd över parti- och blockgränser.

Vi är flera partier i Umeå som samlats i de politiska dialoger som anordnats av Fridays for Future i Umeå, och det gläder mig att en politisk majoritet i Umeå bestående av S, C, V, Mp och Ap tillsammans slutit upp på dessa möten för att diskutera vad som behöver göras, hur och när.

Tyvärr har Moderaterna som största alliansparti aldrig valt att delta på dessa samtal. De syntes inte därute igår. Istället valde de att sponsra ett inlägg på sociala medier som hårt kritiserar att ”skolstrejker” tvingar elever att lämna undervisningen och ansluta sig till demonstrationerna.

De har tidigare under veckorna gjort sitt yttersta för att bromsa Länsstyrelsens klimatstrategi. Moderaternas vice ordförande i Hållbarhetsutskottet har under sommaren gått ut och anklagat kommunens sida ”klimatorientering” för att likt Nordkoreansk politik tvinga invånare att göra förändringar. Fullständigt befängt!

Moderaternas riksdagsledamot gick under valrörelsen ut och ansåg att Miljöpartiet i regering var det värsta som hänt Norrland sedan ryssarna härjade här under kriget i början av 1800-talet. Största delen av hans kampanj handlade om att angripa Miljöpartiet och vår klimatpolitik för att medvetet förvränga det till att handla om stad vs land.

Det är sorgligt att se hur Moderaterna så ihärdigt gör sitt yttersta för att bromsa all form av handlingskraftig klimatpolitik. Men de ska veta en sak:

Nu är vi inte ensamma. Allt fler partier sluter upp bakom en handlingskraftig klimatpolitik. Allt fler invånare kräver en handlingskraftig klimatpolitik. 

 

 

Miljöpartiet näst störst i Umeå i EU-valet

Av , , 7 kommentarer 3

Valresultatet är ännu ej fastställt, men med samtliga valdistrikt räknade ser det ut som om att Miljöpartiet behåller sin position som näst största parti i Umeå med 14,46 % av rösterna. Jag vill därför tacka alla som röstat på oss här i Umeå!

Det är ett EU-val med blandade känslor. Jämfört med förra EU-valet backade Miljöpartiet och vi förlorade därmed två platser i EU-parlamentet. I Sverige fick vi sammantaget 11,5  % och vi var nära att nå upp till tre mandat. Nåväl, vi får se vad som händer om och när Storbritannien lämnar.

Det är dessutom oroväckande att se hur de konservativa partierna i Sverige gått fram.

Samtidigt finns det ändå en del glädjande i valresultatet i Europa. Den gröna gruppen har gjort enorma framsteg och vuxit från 52 till 69 mandat – en ökning med 33 %. De ser nu ut att få en vågmästarroll i EU-parlamentet vilket bådar gott för en grön politik.

Det märks att miljöfrågorna blivit allt viktigare i Europa och Greta Thunberg har på ett obeskrivligt sätt lyckats väcka ett starkt engagemang för miljön och klimatet – vår tids största ödesfråga. Även här i Sverige har vi märkt av förändringen. Man ska komma ihåg att Miljöpartiet låg på 6 % i opinionsundersökningarna i februari inför EU-valet. Men under våren har vi vuxit starkt och nu hoppas jag att stödet för oss och vår miljöpolitik fortsätter att växa i Sverige.

Sammantaget känner jag en stor glädje i det förtroende i Miljöpartiet som väljarna i Umeå visat oss.

Avslutningsvis vill jag gratulera Elin Söderberg för ett fantastiskt stöd i valet, hon fick 2 611 kryss i valet – imponerande!

Cykelstället kan vinna pris – vad gör vi nu med vandrarhemmet?

Av , , 3 kommentarer 7

IMG_1350 (3)

Cykelstället i Umeå är en av finalisterna i Dagens Samhälles tävling Årets samhällsbyggare! Det känns fantastiskt glädjande och jag önskar Umeå all lycka i denna tävling.

Jag har tidigare i år uppmärksammat cykelstället som enligt mig har en stor potential. Detta hus med det lilla minitorget är något som jag gärna skulle vilja bevara framöver – i en stad som förtätas med allt fler och högre fastigheter behövs det några öppna ytor. När Västra Esplanaden byggs om till en stadsgata med minskad biltrafik och förbud för tunga transporter kan denna gata komma att bli en trevlig stadsesplanad med grönska, butiker, caféer och restauranger.

Det finns en gammal plan sedan tidigare att riva detta cykelställ och bygga en fastighet med parkeringshus, lägenheter och kommersiella ytor. Men enligt UPAB finns i dagsläget inte ett behov för ytterligare ett parkeringshus i centrum. Och med de antagna planer som vi har är målet att vi inom några år ska ha ökat andelen som färdas kollektivt, med cykel eller gång från dagens c.a. 50 % till 65 %. Det är en avsevärd förändring, men fullt logiskt. I en stad som vill växa på ett hållbart sätt genom att förtätas är det viktigt att hålla nere biltrafiken.

Vad gör vi med vandrarhemmet?

Jag glömmer aldrig en fantastisk intervju som jag såg av en tidigare borgmästare i den brasilianska staden Curitiba. Under 70-talet stod de inför utmaningar som vi aldrig kan föreställa oss här. På 40 år hade stadens invånarantal tiodubblats, trafiksituationen var en mardröm och i andra större brasilianska städer gjorde man allt för att riva hus och ge plats åt större vägar. Gamla centrala stadsdelar försvann en efter en, något som han till varje pris ville undvika i Curitiba.

Enligt honom var äldre välbevarade hus som en porträttbild av ens släkt. Började man riva dem en efter en så förlorade staden sin identitet, sin historia, ”sin familj”. Istället skapade han en av Sydamerikas längsta gågator längs med de bevarade centrala stadsdelarna. En gågata som idag är levande och uppskattad.

Umeå har en del väldigt vackra och välbevarade träbyggnader. Men under de 19 år som jag bott här har jag sett hur ett flertal av dessa försvunnit. Det är därför viktigt att vi värnar de som större välbevarade träbyggnader som finns kvar.

I planerna för kvarteret Ymer är det inte bara cykelstället som är rivningshotat utan även vandrarhemmet – den vackra träbyggnaden från början av 1900-talet.

Att riva allt detta för att bygga ett nytt parkeringshus i centrala Umeå är något som jag är starkt emot – även om detta nya hus kommer att innehålla kontorsytor och lägenheter. Jag står fast vid vad jag sagt under valrörelsen: Det är viktigare att Umeå växer rätt än växer fort.

Vi måste värna det som är Umeå – vår identitet. När vi utvecklar de centrala delarna måste vi ge plats åt människor, liv och rörelse. I en tät stad måste vi ha öppna ytor. Vi måste värna stadens attraktion och våra äldre välbevarade träbyggnader. Vi måste prioritera hållbara resealternativ. Det finns enligt mig väldigt många argument för att inte riva vare sig cykelstället eller den vackra träbyggnaden med vandrarhemmet.

Istället ser jag en stor potential i detta område – som en utveckling av ett levande centrum – när väl Västra Esplanaden blir en stadsgata.

I den hållbara utvecklingen av Umeå ger vi plats för människor, liv och rörelse. Vi ser till att hålla nere biltrafiken för luftkvaliteten, miljön och ljudnivån i staden: Samtidigt ska vi se till att satsa på att ge människor möjlighet att resa hållbart – även när man bor på landsbygden (om detta har jag skrivit tidigare blogginlägg). För oss i Miljöpartiet är det så vi ställer om till ett hållbart Umeå – socialt, ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt.