Frånskyllningsmästare

Av , , Bli först att kommentera 3

De bara luras

Mästare i frånskyllningar och ursäkter finns det många.

  • Antingen har man varit på brottsplatsen och kommit i handgemäng med den utsatte (käranden och drabbad) eller så medger man ett och annat men ”förnekar brott”.
  • I fängelser sitter många dömda men de flesta anser sig ”oskyldiga”. Det lovas en hel del men det förändras när ”verkligheten” inträffat.
  • Det finns faktiskt ”trollfabriker” och till och med dem som arbetar där medger så kallade trollfabriker. När sedan den ansvarige konfronteras med detta säger denne något i stil med ”trollfabriker få de väl kalle det men det får stå för dem.
  • Rasister som betecknas för rasister anser själva aldrig att de är rasister.
  • När någon ibland påstås ge desinformation påstår de gärna att det är fakta. Det som vanligt folk relativt lätt kan bedömas vara falskt påstår därmed av utgivaren för att vara fakta. Visst var det en amerikansk politiker som uppfann fejknyheter?

”Ingenting är längre som förut

Alla gamla sanningar är slut…”

Det var bättre och sämre förr

Av , , Bli först att kommentera 2

Dåtida nostalgi

Samtida stilenlighet

Det var både sämre och bättre förr i tiden. Det var bättre förr då mötte man inte ens medelålders män med jacka och keps, sittandes på en lunchbar och äta palt. Ohövligt nu. Redan sjuttiotalet räknas som förr och då var det fulare för flera sprang rund i töntiga plyschoveraller, utsvängda byxben och glasögon i TV-apparaters storlek. Förr trampade fröken orgel och vi sjöng en psalm när vi kom till skolan. Det var något bättre förr då kunde man säga åt grannens ungar om de var odygdiga utan att deras föräldrar ringde på dörren. När det gällde partiledardebatter var de betydligt roligare och till och med något hövliga.

 

För var en en nazist var en nazist och inget annat och de flesta ville inte ha med dem att göra. Förr gick nästan ingen ”in i väggen”.

Det var även något sämre förr med arbetskläder. Då, förr var det inte så vanligt med väl profilerade arbetskläder. Det mesta var i blått kraftigt bomullstyg. Det var sämre förr när flera sjukdomar inte kunde botas eller lindras.

P. S. Bilderna är AI genererade.

Vem lita på?

Av , , Bli först att kommentera 2

Jag vill gärna inleda med att referera till några filosofer. Dels den brittiske moralfilosofen Jonathan Glover som menar att i det tidiga nittonhundratalets Europa godtog många människor moralens auktoritet att det fanns en moralisk lag man hade att lyda, dels Immanuel Kant grundare av den kritiska filosofin som menade att man skulle följa ”stjärnhimlarna och den inre moraliska lagen”. Detta är inte längre giltigt för många i samtiden.

Vem kan man lita på? Kan man lita på att livsmedelshandlarna inte höjer priserna mer än ”nödvändigt”? Några partiledare sade innan förra Riksdagsvalet att inte ha med 30-talspartiet som grundats ur nazismen att göra. En riksdagsledamot sade efter valet att man säger en sak innan valet och en annan sak efter valet. En annan av dem menade helt enkelt ”att vekligheten hunnit i kapp” varför det var godtagbart att svika löften. De flesta i vart fall riktigt många har fått det ekonomiskt sämre men bankerna har fått det ännu bättre. Vad skall man tro om detta? Det är svårt för att inte tala om rent livsfarligt att utan undantag lita på ett SMS, ”klicka på en länk”, svara på ett okänt telefonnummer eller öppna ett mejl. Många så kallade källor kan man inte lita på. Inte heller lita på mycket som skrivs på internet som så kallade nyheter eller inlägg och kommentarer. Om någon okänd ringer på dörren där hemma är det inte alltid ärligt uppsåt. Blir man kontaktad på telefon gäller det att vara på sin vakt eller inte alls svara. Blockera.

Är det ändå inte sorgligt och tragiskt att man till och med kan behöva vara på sin vakt om man blir tilltalad av någon okänd på gatan?

Jag nynnar i stället vidare på Vem kan man lita på av Hoola Bandoola Band.

Lockar det sämsta

Av , , Bli först att kommentera 1

Särskilt politik kan locka fram det sämsta hos människor när det g’äller språket. Det politiska samtalet i synnerhet på sociala plattformar och i debatter på andra fria icke traditionella media lockar fram de sämre sidorna av debattörerna. Trots detta är naturligtvis de politiska samtalen mycket viktiga på flera sätt. Hatfulla uttryck fyller rummen, rasistiska och nedslående omdömen fälls. Nu för tiden kan jag verkligen ibland känna ett visst motstånd inför politik. I detta fall var det faktiskt ”bättre förr” för att orden var betydligt mjukare och inte sällen välformulerade. På X kan det ofta låta likt det sämsta tonårsspråk med ofta ”dum i huvudet”, ”grisen…NN”, eller ännu sämre.

Har någon observerat från vilka håll den retoriska analfabetismen ofta blåser? Retorik är inte bara retorik sade ofta min lärare på universitetet. Språket är avslöjande för människan.

Förlorarnas alternativ

Av , , Bli först att kommentera 6

Nu har förlorarna, de missnöjda och ideologilösa i samhället fått ytterligare alternativ att sympatisera med. Folklistan är likt ”grisen i säcken”. Ingen vet riktigt vart det bär och vad som levereras. En sak kan man dock vara relativt säker på och det är att Skyttedal och Emanuel verkar ha som mål att ordna till sig bra jobb inom EU organisationen. Politikereliten Skyttedal och Emanuel är mot eliten. Det lockar också sympatier.

Har SD lyckats klara sig fram till att M, KD och L tog dem under sina armar kan möjligen Folklistan komma en bit på vägen eller hela vägen fram till ett Riksdagsparti 2026. Det finns många exempel på otippade utfall inom politiken.

När nu Folklistan dyker upp kanske det kan gå för SD som för Danskt Folkeparti när det fick konkurrens från andra partier som adresserade liknande frågor. Dessutom kan naturligtvis förändringar i väljarnas attityder och preferenser,  ha bidragit till nedgången för Danskt Folkeparti.

Folklistans populistiska retorik är lättare att förstå för dem som inte har så lätt att förstå. Folklistan ser ut som en Copy Cat på dem som känner sig Trumpna.

Handels affärslogik

Av , , Bli först att kommentera 3

Hej och välkommen in. I dag har vi billigt havregryn där du tjänar tio kronor. Högst två påsar per hushåll. Köp två betala för tre.

Som exempel på handelns affärslogik låter jag Coop och ICA detaljhandel vara exempel. Jag gör inte heller anspråk på att min illustration på något vis är fullständig.

En affärsidkares uppgift är att maximera sin vinst det vill säga vad som blir över på sista raden. Skälet är enkelt för affärsidkaren måste kunna utveckla sin verksamhet, göra nödvändiga investeringar och känna sig motiverad att ta de risker som finns med att vara företagare.

En butik för dagligvaruhandel har inte till huvuduppgift att erbjuda så billiga varor så att kunderna skall känna sig nöjda. Att det finns två stora aktörer på samma ort säkerställer inte heller en konkurrens som kan syfta till märkbart lägre priser. Tvärt om blir butikerna duktiga att följa varandra.

När de erbjuder speciella priser är de noggranna med att inte erbjuda för mycket utan ofta är villkoren ”högst två per hushåll”. Det rätta priset på en vara är det åsatta priset man kan köpa varan för. Det är inte ”riktpriset eller ordinarie pris” som är det rätta priset. Har vi hört det förut, ”du tjänar så och så mycket”? Man tjänar inte en krona på ett lägra pris utan utgifterna kan däremot bli något lägre.

I prissättningsstrategin ligger att sätta priser med den marginal som leder till att en varugrupp blir tillräckligt lönsam. Det kan innebära att en liten eller flera mindre prishöjningar kan leda till att varugruppen eller varan blir lönsammare trots att kunderna skulle komma att köpa mindre antal av varan. I ett företags verksamhet finns redovisningsmöjligheter att ständigt följa de olika effekterna av en prisförändring dag för dag.

Det talas inte sällan om att ”gynna lokal handel” och att på detta sätt vara lojal. Sådana incitament minskar när det finns möjligheter till alternativ. Det innebär att det inte är så långt till närmaste annan ort och annat alternativ. Många väljer att kombinera sin handel mellan att ”storhandla” då och då på annan ort men också att komplettera på hemorten. I en betydligt mindre ort mera avlägset uppstår inte sällan en betydande lojalitet.

I den utsträckning handelsblocket har egna ägda grossistbolag finns det alltid möjlighet att i viss mån styra hur intäkterna skall landa mellan butiks- och grossistled. Dessutom med några få stora handelsblock är det mycket svårt för en fristående handlare att ta sig in på marknaden. I grunden är dagligvaruhandeln i Sverige relativt effektiv med få stora detaljhandelsled och egna grossistled. Därav förhållandevis relativt god lönsamhet.

Klaga inte på handlaren denne gör alldeles rätt för sig att tjäna pengar på sin verksamhet. Däremot tror jag inte alltid på alla argument för prishöjningar. Och jag tror heller inte att priserna kan komma att sänkas i samma utsträckning som de ingående kostnaderna senare skulle sänkas.

Det bästa som kan hända för en affärsidkare är att folk i allmänhet genom information och ibland propaganda bibringas den allmänt svepande uppfattningen att ”priserna har gått upp”. Då är det bara att justera upp något. Fult eller? Nej, utan en smart möjlighet som inte får missas.

Kommunal avgiftslogik

Av , , Bli först att kommentera 1

Ny grön soptunna från Vakin

Kommunal avgiftslogik och sådana bestämmelser är ibland intressanta att analysera. Som exempel använder jag avfallskostnader för Vakin i Vindeln. Först vill jag slå fast att inom VA-kollektivet är avsikten att användare av tjänsterna står för sina kostnader. När en kommunal tjänsteleverantör som Vakin sätter sina priser bygger det på de fasta och rörliga kostnader som hör till tjänsten.

Exemplet är hushållsavfall i den gröna tunnan (restavfall) och den bruna tunnan (komposterbart). I vårt fall på Snövitsvägen gick vi över till egen kompostering av matavfall och hade därmed endast kvar den gröna tunnan. Efter en tid levererade vi färre kilo restavfall till den kvarvarande gröna tunnan. Som en effekt av detta innebar det att Vakin inte längre kunde fakturera oss lika stor summa avgifter. Om nu Vakin som ett antagande inte heller fick kostnadsökningar skulle de inte kunna finansiera systemet med den gröna tunnan till fullo längre. Oavsett orsaken så har Vakin i vart fall höjt både den fasta grundkostnaden för grön tunna och den rörliga kostanden per vikt med 17 procent respektive 27 procent. Vi tjänade inte några pengar på att lägga mindre avfall i den gröna tunnan. Dock bidrog vi till att skona naturen i att kompostera och sortera sopor för återvinning. Den sammantagna kostnadsökningen för hushållsavfall oss mellan år 2023 och 2024 blev den 23 procent. Beräknad årskostnad inklusive moms enligt Vakin är för oss 2 258 kronor.

Slutsatsen blir att om vi använder förre tjänster med mindre belastning för leverantören (kommunen eller entreprenören) kan det kosta konsumenten lika mycket eller mer. Den andra slutsatsen kan vara att miljöbelastningen blir lägre.

Ser vi till vattenanvändningen kommer kanske att använda mindre vatten men dock har det rörliga priset för vatten ökat med 6 procent inför 2024. En liter vatten kostar 0,02825 kronor då en kubikmeter kostar 28,25 inklusive moms. Det blir cirka 0,94 öre eller mindre för ett glas vatten. Billigt och friskt? Till detta kommer spillvatten och grundavgifter. Kostanden för år 2024 när vi förbrukar uppskattningsvis 116 kubikmeter för 9 275 kronor. Då är den fasta avgiften 5 997 kronor (grundavgift, spill och vatten, bostadsenhetsavgift och mätaravgift). Den fasta avgiften för vatten har därmed höjts med 5,2 procent. Det är lättare att förstå vattenräkning än elräkning.

Sammantaget redovisar Vakin avgifter och förbrukning och kommande uppskattade förbrukning kunden på ett bra sätt.

Andra Internationen

Av , , Bli först att kommentera 1

Första mötet i affären 2

Villnar körde ner till byns affär vid tvåtiden. Affären påminde något om gamla tiders lanthandel med allt från kläder, skruv, byggmaterial till livsmedel. Det luktade till och med lanthandel. Med en näst intill obetydlig något subliminal dansk accent frågade Villnar om möjlighet till bostbox. Expediten var en vildmarksklädd dam i femtioårsåldern.

Det finns lediga sådana men det beror på vilket storlek du behöver ha, sade expediten.
Bara för vanliga brev men jag kommer ändå inte att få så mycket post, svarade Villnar.
Är du ny eller bor du här sedan tidigare frågade expediten?

Jag kom i går eftermiddags så jag är verkligen ny här, jag tar och tittar runt i affären och lär mig vad ni har sade Villnar.
Det fanns ett mindre sortiment med kläder i synnerhet socker, handskar och mössor. Det fanns ett fullgott sortiment med livsmedel. Det var omkring femton mil till närmaste annan ort. Verktyg, spik, skruv och kontorsförnödenheter. Villnar stannade till vid hyllan med böcker. Är det något du saknar tar vi hem det, ropade expediten. Villnar fyllde två varukorgar. Han betalade och plockade ner det han köpt i några stora tygkassar. Han tittade upp på expediten och frågade, vad heter du?

Jag heter Leila, Leila Lundmark svarade expediten.Villnar observerade hennes raka hållning och något mörkare hy än han annars brukade se i de Skandinaviska länderna.
Jag heter Jan Ba.. förlåt jag svamlar, Villnar von Brockdorff heter jag. Jag stod och tänkte på en gammal vän som flyttat från Danmark till Sverige, han hette Jan, ljög Villnar.

Nu gäller det för mig tänkte Villnar att försöka vara Villnar von Brockdorff trots att jag varit Jan Bakker under många år.
Villnar von Brockdorff är det något adligt, frågade Leila? Villnar svarade lite tveksamt att det var något Tyskdansk av visst adligt slag.
Dessutom har du en fin accent och det låter inte som att du ens var från Sverige, sade Villnar.
Hon verkade både sympatisk och verkligen intresserad tänkte Villnar. Nyfiken men ändå på distans med en viss grad av integritet.
Sannolikt hade Villnar en mindre släng av lättare autism vilket han dock fått klart för sig först i vuxen ålder. Det hade han själv och med hjälp av en vän och psykiater kunnat konstatera.

Villnar beställde en stor snöstyrare, en mindre snöskyffel och en metallspade eftersom det han ville ha inte fanns hemma i affären. Innan han åkte tillbaka till stugan satta han sig ner och drack en kopp kaffe i kaffehörnan. Liksom djupt försjunken i tankar ryckte Villnar till när hon expediten frågade. Har du din familj med dig hit upp nu, frågade Leila? Nej jag har inte ens en hund som alla andra verkar ha här, svarade Villnar.
Villnars nya liv hade börjat.

Riskfylld fotografering?

Av , , Bli först att kommentera 1

Jag har förtsått att det kan vara riskfyllt att fotografera. Men jag förhandlade med alla i Christiania som gjorde ett visst mptstånd. Nu är jag visserligen född i Danmark vilket hjälpte till i språket. I Christiania är det mesta möjligt. Där bodde läkare, advokater och annat halvfint folk också då jag besökte Christiania. Maten var mycket god och människorna vänliga. Det var inte långt i från Cristiania mina kusiner bodde.

Christiania grundades år 1971 när ockupanter tog över ett övergivet militärområde som tidigare tillhörde den danska marinen. Området täcker 34 hektar och har ungefär 1 000 invånare. Här finns verkstäder, förskolor, bagerier, kaféer, restauranger och mer. Trots flera försök från danska myndigheter att stänga Christiania har det fortsatt att existera. I februari 2011 fastställde Danmarks högsta domstol att den danska staten har nyttjanderätten till området.

Hav en dejlig dag og vi ses igen

 

Moralfilosofi varje dag

Av , , Bli först att kommentera 3

Den moralfilosofiska diskussionen är ständigt pågående oavsett om det görs från ett särskilt medvetet och normativt perspektiv. Det handlar om frågeställningarna rätt eller fel och bra eller dåligt. Dessa ställningstaganden gör de allra flesta människor varje dag.

Skulle man göra moraliska bokslut över förlupen tid blir det sannerligen en dyster redovisning. I omvärlden ser man krigiska skeenden med ockupationer och lemlästning av människor och fullständig förstörelse av byggnader och infrastruktur. Det bedrivs förföljelser och försök till utplåning av religioner och kulturer. Autokratier utplånar fria yttranden och demokratiska uttrycks. På nära håll vinner extrema högernationalister terräng. Med förevändningar om skyldiga grupper till samhällets elände tycks allt för mycket vara tillåtet. Ren mänsklighet och godhet är på tillbaka gång.

I grunden kan nationalismen ha goda sidor men när den ger yttryck för nedslående värdeomdömen om andra nationer, kulturer och etniciteter är den destruktiv och av monumental ondo. I detta sammanhang får till och med humanismen och liberalismen stryka på foten. Det hela handlar om att alltid anstränga sig för att vare människa.