Etikett: sladd

Det kan vara en bieffekt av, mja, det finns mycket att välja på

Av , , 1 kommentar 12

Hade ett bra besök till läkare igår. Kan vara trokanterit. Det är ett av de vanligaste smärttillstånden i höften. Samsjuklighet med artros i höftleden är vanligt. Här kan man då bli hjälpt av en kortison spruta. Men…

För att utesluta annat otyg, skickade hon en remiss till röntgen. Så får dom kolla upp både knä och höft. Detta kan komma av ett trauma, som då jag till exempel snubblade på en sak här ute och dånade ner med knäet på kanten av brotrappan.

Eller kan det vara en bieffekt av nåt av mina revbensfrakturer sa jag och skulle visa med handen var det tog sist (även det på högra sidan). Då jag höjer armen smäller det till i ryggen på andra sidan och läkaren sätter upp händerna, och tycker att jag ska sitta still så jag inte orsakar mer än jag redan har, hahaa…

Allt kan ju också vara en bieffekt av ålder…eller… självklart kan det vara så.

Törs jag ens nämna att igår, då jag och Åke skulle gå in med lunchtallrikarna, så pekar jag ner på backen intill bron och säger till Åke: -Passa dig nu, snubbla inte på det där!!

Och vad tror ni jag gör, i nästa andetag…. får in foten i sladden förstås. Fast lite talang har jag ändå, för jag fick ut en innan den drog omkull mig. Puh!!

Ska ringa sjukgymnast och se om dom har tips på hur man ska träna och om det finns saker man ska undvika. Jag lär inte sitta på nån räkmackebana, utan får nog allt lov att vänta på remiss och annat. Självklart ska akuta fall gå före allt, tro inte annat. Tycker mest det är förbannat att dom som verkligen behöver hjälp ska behöva vänta i år, på att saker ska hända.

Vi kanske är handlingsförlamade, hela högen. Eller så svär vi inte tillräckligt högt och smäller näven i bordet. Klicka på bild för tips, haha.

 

Nicco noterade något i ögonvrån då vi passerade Umestan. Såg inte detta helt underbart ut, så säg?


Här är det plogat som om man var i vilda västern, så nu sitter det plogpinnar på elskåpet. Vore väl ändå f…. om man träffar av det en gång till. Men tur att det finns saker man kan laga med. Lite silvertejp, löser det mesta, eller, mja, ska vi säga så.

Idag kommer Theresé och Sally upp. Inte avundsjuk på resan hit. Fast å andra sidan, dom har nog air condition så dom lider inte av värmen i alla fall. Kanske får höra ifall Sally tycker att vi ska ta en prommis bort till Bangården. Där kommer dom att ha en första träff för EPA folket. Kan bli bra, hoppas vi. Det gäller väl att fånga upp dom i tid. Vem vet… Bra att man ändå försöker, tänker jag.

 

Ha en fin fredag, allesammans!

 

Kanske jag kan fakturera dom 🤔🤑

Av , , Bli först att kommentera 12

Jag ringde Umeå Kommun igår, för att få tag i en handläggare så jag kunde avsluta uppdraget som stödfamilj. Gissa hur bra det gick… Inte alls! Jag började med växeln, fick ett nummer som gav mig ett annat nummer. Som bad mig ringa växel och fråga efter en enhet, där sa dom att det var fel och gav mig två nya nummer.

På ett var dom upptagna till 17.00, och säger dom det på en fredag, så VET jag att dom har gjort helg då klockan slår 17. Och på det sista numret sa en inspelad röst att jag skulle försöka senare. Vilket jag gjorde och tredje gången gick inte ens en signal fram utan samtalet bröts på dajrekten.

Sitter och undrar ifall Kommunen vuxit sig för stor? Ingen har längre någon koll på nånting. Vet dom ens i vilket rum dom själva sitter i och åt vilket håll, landet ligger?  🤔

Min andra fundering blev då, ifall jag ska knåpa ihop ett brev, istället då. Och överlämnar till dom, att leta reda på rätt person. Där kan jag ju lämna mitt nummer så får dom ringa upp mig, istället. Alternativet är att jag fakturera dom för tiden jag måste sitta i mobilen och ringa samtal för att få tag i en person som ingen vet vem det är.


Är ju med i olika frågepaneler och som betalning får man poäng. Nu plockade jag ut 1100 kronor på Netonnet, så jag och Åke for dit igår och införskaffade en förstärkare till skivspelaren. Den blev ju dom pengarna billigare.


Funkade inte så bra med vår skivspelare, men det är säkert fel sladdar, Nicco skulle hjälpa oss. Fick då liv i blåtanden så jag kunde testa spela lite från Spotify. Ljudet duger gott åt oss.

Åke gick in på Monkey Business, då vi liks var åt det hållet. Jag valde att istället gå in på Världens Mat, dörren bredvid. Och ja, jag fyndade faktiskt. Har ju skrivit förut, om den superdyra kryddan Oregano.

Köper du en burk på 30 gram med märket Santa Maria blir kilopriset idag, ca 2333:-, sen diffar priset, beroende på vart man köper den. Och givetvis, blir kilopriset än värre om du köper en liten glasburk.

Nå, inne på Världens Mat fann jag denna burk på 100 gram.


Priset jag fick betala var HELA 69:-… så gissa om jag nu känner mig rik, både på pengar jag sparar, och på Oregano.

Winstone väckte upp mig 7 i morse, han mådde inte helt hundra. Han kräktes lite. Så det var bara för mig att klä på mig, så gick vi på en 2 kilometers prommis. Nej, han var inte så dålig som man kunde tro. Han njöt av promenaden i det fria. Det är ändå rätt skönt att gå då vi nästan är ensamma ute. Han får springa lös och jag får gå i min takt.

Ha en fin lördag, allihop!

Häll INTE vatten på dom, utan förvarning 🥶

Av , , Bli först att kommentera 13

Vad bra dom ändå ordnat det med vaccineringen på Nolia, Det flyter på och dom som jobbar där håller upp tempot, hälsar trevlig sommar och tjopp tjopp så var det gjort.


Värre är det med dom som har en bokad tid och uppenbarligen ställer sig i kön, 20 minuter innan, fast man är ombedd att komma, max 10 minuter före. Tanken har aldrig slagit er att det är då det bildas långa köer, och dom som faktiskt gör som man ska, blir dom som ska behöva lida över det.

Kön ringlade ut på parkeringen då jag kom, och jag hade min tid 9.50. Jag ställde mig där, 9.40, och det tog 20 minuter innan jag var vid spruttagningen. Ja jag vet det tog 10 minuter längre, so what, men det är folksamlingen, nummer ett och respekten för alla andra, nummer två, som jag tycker fallerar.

Snälla nån, skärp er! Kommer ni för tidigt, sitt kvar i era bilar tills det är 10 minuter kvar, och klarar ni inte av att passa en tid, kläm er inte före genom att gå direkt till dörren för att säga att ni kommit försent, ställ er i kön som alla andra. Det är ingen därinne som ropar upp någons namn. Och lär er att passa tiderna istället. Detta hände både förra gången och igår. Tro inte att din tid är värd mer än nån annans.


Sen satt man därinne, och varje gång man satt sig så ska man upp och byta stol, en jäkla bengympa, men den får man alldeles gratis. Värre måste det vara för dom som nu jobbar där. Jag hade blivit galen av det där gneknadet, knarrande ljudet från ALLA stolar. Så en stor eloge till alla er som jobbar därute, ni gör det med bravur!


Gissa vart jag hängde igår… i bussen. Ett jädrans tjat va. Sen dammsög jag, däremellan, och surprise. Jag drar ut sladden, hela vägen, sätter i kontakten och kör iväg. Vet att sladden räcker hela vägen runt på vårat plan, även uppför trappan i hallen. Kommer in i teverummet och det blir tvärnit.

Aha, ibland brukar sladden leta sig in under dörrkarmen och fastan i hörnet, så jag felsöker längst sladden. Men det jag hittade, gick över mitt förstånd. Nämligen detta.


Hur är det ens möjligt, jag fattar inte. Och den satt faktiskt fast ordentligt, jag fick dra sladden genom öglorna. Ehhh, nån skämta med mig aprilo!

La ut bilden på fejjan och Jerry samt Mary från Duluth, skrev att Winstone måste vara oskyldig, i alla fall. Jag skrev att han kan vara en ulv i fårakläder, men…

Jan A, skyller på di sma under jordi. Som enligt wikipedia är en gotländsk variant på vättar. Enligt folktron är de levande väsen som bor i närheten av människorna och deras gårdar. Man bör inte hälla vatten på dem utan förvarning. De ansvarar för att människorna vårdar jorden och marken.

Enligt gutniska sägner kan man endast se dessa väsen genom att titta via ett hål i ett pappersark. Mjahaa… Och vi trodde ju, sen gammalt, att det var denna pjäs, som jag köpt på loppis, som bidrar till allt detta. Kanske pjäsen funkar som det där vattnet 👻


Hoppas på en fin lördag för er alla. Och jag tjuvlånar ännu en underbar bild från Annelies paradis på Rote. Vet in facto att den togs igår natt…haha, under ett av våra samtal, till och med.

Åke fick en ofrivillig kyss 💋

Av , , Bli först att kommentera 13

Hade köpt oss varsin godisklubba, modell lite större, och dyrare än dom i dagens, normala storlek:


Den smaskade vi på igår, på väg hem. För det är faktiskt legitimt att äta godis, då man åker på långvägen, på riktigt 😀

Ja, sa jag till Åke, klubborna man köper idag, är inte i närheten av att vara samma storlek som då vi var barn. Dom var större då. Och nej, det är inte enbart för att vi själva var mindre då, det vet jag.

Satt där och filosoferade och kom plötsligt ihåg, dom där klubborna som såg ut och smakade som hallon. Dom var en favorit, och jag gillade dom röda tomteklubborna också:


Jag skrev ju att Nicco sagt till Georgo, att vi haft 2 bussar inne på gården, och jag har letat efter bildbevis. Nu hittade jag en bild, på jakten efter en annan. Jag googlade sovloft…jojo, ibland fattar man inte kopplingen men…


Apropå koppling, så tänkte jag på sladdar, uttag, kopplingar, ehh, Jo, det var så här. Vi satt därnere i Järlåsa och pratade om ström. Sån där som vi har i ledningarna. Åke berättade då om en gång då han och Larry, en gammal kompis till Åke, shoppade loss och köpte en symaskin i begagnat skick:


Jodå, det var inte bara jag som undrade hur man kunde hitta på nåt sånt. Åke kunde inte riktigt svara på det, förutom att dom förmodligen, skulle kolla hur motorn funkade och om dom kunde använda den till nåt roligt.

Dom var inte så gamla och symaskinen var billig. Så dom slog till. Så höll dom på att fippla med den, Åke noterade en specialknapp, med en åtta på. Och testade den, förstås. Han fick en ordentlig kyss, det var nämligen ingen knapp. Utan nån hade klippt av sladden där sladden till pedalen skulle sitta, och ja, den ser ju ut som en åtta.

Han hade tur, kunde ha gått riktigt illa. Ström är inte att leka med, jag är då fortfarande okysst, av ström i alla fall 😀

Ha en fin tisdag, allihop!

Stackars man, som inte såg den största bilen!!!

Av , , 2 kommentarer 14

Var knappt utanför dörren igår, stod på bron en kort stund, och tvärgick över på Ica, thats it!

Nicco kom hem och vi röjde bland hennes mössor och sjalar, jag har också letat och dragit fram sånt som nu ska skänkas bort till ett härberge här i stan. Tvättade upp det som ska vidare, och skräp kastades bort.

Benjamin fick överta nåt som Nicco hade däruppe i gömmorna:

73427275_10157512662456585_7993738391957012480_n

Och the other one…he or she without a name, fick låna hennes gamla mössa:

74531148_10157512663111585_8697996785211146240_n

Fiiint!

Jag bakade lite muffins, gjorde en nötstek, dammsög lite i källaren och fortsatte att torka betongdamm. Fy, never ending story!

Idag däremot, planeras nåt annat, lär ju komma nån bild imorgon, med en gissningslek, hahaa… Så om det går enligt planerna kommer bilen att luftas, nån gång efter lunch.

Åke satte på vinterdäcken igår, känns ju lite bättre att ligga efter vägen då man vet att man gjort vad man kunnat för att undvika sladd under körning.

Kommer osökt ihåg då jag och en del av bastugänget var ute på vift i våran Chev Caprice hgv, som uppenbarligen är för stor för att rymmas på en bild:

bloggen 017 bloggen 011(1)

Det är snömodd och dåligt plogat, jag svänger ut från rondellen vid brandkåren, på väg in mot stan.

Ligger i vänstra filen då det ser rörigt ut i den andra. Kommer ikapp en bil som plötsligt tänker byta fil, där vi då ligger… Första tanken för mig är ju att hålla ut till vänster, men det går inte, för vi får mötande trafik, så det är bara att vänta på smällen, som kommer…

Vi stannar bilen, alla hoppar ur och går fram till mannen som sitter i sin kvaddade bil och ser lätt stressad ut, vi står där som hökar och jag frågar honom, hur i heeela nånting, kunde han missa den största bilen ute på vägen??? Nej, det enda han såg var en snöklump som låg i vägen, som han ville undvika, mjo, synd för han, säger jag.

Och jag kan tala om att isen som låg i fronten på Cheven, låg kvar, men mannens bil, rullade knappt framåt, han hade 3 stora bynglor på sidan av dörren så han fick inte ens upp den. Jojo, så kan det gå! Hur det sedan gick vet jag inte, vi var överens om att det var han som gjort fel, och det blev ju inget med min bil, så vi kunde åka vidare. Han puttrade iväg i sakta mak, typ 20 km/timmen, in mot stan. Stackarn!

Men det var då det, då man hade en stor tung bil:

kylarmärke

Audin står nog inte emot så mycket, och det ska väl bilarna inte göra heller, utan dom ska ta emot smällen på ett snällare sätt och det är därför dom inte är gjorda i oförstörbar plåt, som gamla bilarna är.

Önskar er alla en fin söndag!

Spot on!!!

Av , , 2 kommentarer 13

Nicco tipsade om en löpare som en kvinna norröver, ribb väver, färgerna var spot on, så jag beställde en, och 2 dagar senare så landade den på vårt matrumsbord:

74371810_10157504038701585_8097839646068703232_nMycket fin, må jag säga 😀

Städade lite hit och dit igår, och det vanligaste felet som blivit med våra dammsugare, har varit att sladden till slut inte velat åka in automatiskt, utan man har fått linda upp sladden runt snabeldraken.

Så är inte fallet med den här draken.

72627983_10157506899336585_2330869238186639360_n

Den käkar upp sladden, utan att jag har bett om det. Jag har väl funderat ett tag på hur jag alltid kommit åt knappen, eftersom sladden blivit kortare, men jag har aldrig sett eller förstått hur det har gått till, och tänkt att…jaja, det spökar väl.

Nu hörde jag igår, hur den började tugga och sladden blev kortare, så jag tog resolut sladden och la den under ena hjulet och bestämde mig för en kaffepaus…ingen bra idé.

72730742_10157506900956585_7437388012268290048_nNär jag är klar och går tillbaka till matrummet så trasslar jag givetvis in fötterna i sladden och faller rätt i backen…kaboom!!!

Och nej, Nicco o Theresé, jag brukar inte ramla, möjligtvis snubbla lite lätt, men fortfarande stå kvar.

Jag tar emot mig med händerna och landar på dom och ena höften. Ligger kvar och tänker på vad Nicco sagt då hon brutit sina fötter (ja, hon har brutit bägge två vid olika tillfällen), och vad Åke sa då han fick sina frakturer på halskotan…det krasar och man hör ljudet av nåt som gör sönder, i huvudet.

Nå, jag hörde inga ljud, men bägge händerna domnade av inom loppet av 2 sekunder. Fast jag räknade då kallt med att det berodde på att mina redan illa åtgångna armbågar, fick sig en kyss, då det blev tryck på dom, via händerna. Jäkla spöken att vara påhittiga! Dom ville väl ha lite action! 😀

Vaknade i morse och hela högerhanden var bortdomnad, är ju lite lur på att jag har nåt vajs på gång, kan vara karpaltunnel för tredje gången, och nu blev den mer kännbar, efter gårdagens städmanöver med trippelsnurr och land på händerna. Nåja, jag avvaktar och ser vart det bär hän.

Jag bakade en vaniljkladdkaka med tosca topping igår, visste att Nicco skulle komma hit och vi skulle göra en bil rockad på gården och garaget. Hon tog med Georog och sin mormor, så det blev en fika efter omflyttningen. Och nu fick Camaron komma sig in i garaget, och Åke fick upp vinterdäcken från garagekällaren. Niccos Pontiac, hamnade återigen bakom bussen, under presenningen:

74433508_10157506788641585_4786185999883436032_o 73007904_10157506789831585_2909893042288721920_oOch allt är frid och fröjd och ordningen är återställd!

Apropå kakan, så blev den hur god som helst, innehöll dock aningens för mycket socker för att jag ska må bra av den så Georgo offrade sig och fick ta med den till sina kollegor, om han nu inte skulle käka upp den själv…bara så där, för att han kan 😀

Bilen är nu lastad, med diverse skräp till återvinningen, fjärrvärme grejen är utbytt så jag ska väl ta och rulla iväg med skräpet, handla lite på Kvantum då jag liks är på rull och sen tänker jag chilla lite innan det blir utgång ikväll, middag med mina kollegor.

Ha en fin fredag, allihop!

Bakvänt och korkat…

Av , , Bli först att kommentera 18

Nu ville mitt virus program på datorn, göra en uppdatering, och gissa vad…när den var klar så fanns inga tillgängliga nätverk att hitta…igen, och jag höll på få psykbryt, seriöst. Men jag lugnade ner mig själv, stängde av datorn, drog ut sladdar, satte i dom igen och vips, så hade dom kommit tillbaka.

Men så tänker jag på dessa stackare, som kan mindre än vad jag kan, då det gäller såna här tekniska saker, hur i hela NÅNTING, ska dom veta hur man kan göra? Det är ju inte så att det kommer med, flera anvisningar om hur man kan ”testa” att starta om datorn, och att man ibland, inte ska tro på det datorn säger till dig, då man gör en felsökning…riktigt så dum är jag ju inte att jag inte bergiper, då datorn säger att en sladd inte är inkopplad, men ingen har rört någon sladd…att detta skulle stämma.

Jaja, det är sånt som är programmerat, och blir lika bakvänt och korkat, som då man åker hiss, och den säger: Främre dörren öppnas! Fast du står åt andra hållet. Eller då man åker ner i källaren och hissen säger att den ska åka upp…mm, jojo. Och då undrar jag hur det skulle vara att om man vore blind.

För det här med bakre och främre dörr öppnas, beror helt på från vilket håll du kommer. Nå, jag ska inte fördjupa mig i det där, jag tror till och med att jag ska släppa det 😀

Surströmmings kommittén, där en vän till mig, bor, hade anordnat ett glöggmingel, igår kväll, som vi deltog i. Mycket trevligt, må jag säga. Jag tyckte dock att just namnet, surströmmings kommittén, lät som en bra och rolig titel på en bok. En liten deckare…med en twist.

body_0HÄR lånade jag den bilden

Så jag sa till min vän, innan vi gick ner, att nu ska du få se, det här kan bli spännande. Du vet, någon gång under kvällen, så försvinner Siv från minglet, hon återfinns sedan, inlåst i källarförrådet, men kan inte komma ihåg vad som hänt. Misstankarna faller på Bertil, som varit borta en stund under kvällen och som inte kan redogöra för hans halvtimme då han försvann.

Mysteriet tätnar, då man hittar Hedvigs källarnyckel utanför tvättstugan, men Hedvig, har inte ens deltagit i glöggminglet…hon är bortrest…och har varit det under den senaste veckan.

Oj, nu drog jag iväg och höll på fortsätta skriva på det där 😀 Fortsättning kanske kommer,någon gång, vem vet 😀

Jag och Nicco for på Avion för några kvällar sedan, och här, ännu ett bevis på hur umebon parkerar då det ligger snö på backen:

15590589_10154784377111585_3758427227627633351_n 15578971_10154784377541585_5904677042385426687_nJodå…norrlänningar, vi är inte bara nalta eljest, vi är rätt så obrydda också 😀 Ha en fin fredag, alla mina vänner!

15542326_10154784378531585_5311520761266733747_n

Kör så det ryker… typ

Av , , 2 kommentarer 12

 

På söndagen hoppade jag upp ur sängen, solen sken in genom takluckan och jag trodde att det var jättefint ute… skenet bedrog men det regnade i alla fall inte. Vi fick köra igång ganska så omgående så det kändes bra, något det var värre med, var fästet på banan.
Emilie Jonsson var ut i första par efter gatbilar och juniorare och jag hann se hur hon fick sladd och kast på den sladden, jag vet att jag undrade om man verkligen skulle kunna ge järnet, men när man sen sitter där, då gör man det ändå 🙂
Fotograf: Niccolina Lundmark Hällsten
Jag hann se att dom rullade bort Nicco från starten, men hann aldrig fråga vad som hänt innan det var min tur. Jag var långt ifrån dial in, men blev kvalsjua av tolv tävlande.
Tillbaka i depån fick jag veta att det small till i junior dragster efter Niccos burnout och sedan noterade Rickard… inte räddningsmanskapet eller någon annan, att det brann i luftfiltret. Rickard påkallade Åkes uppmärksamhet så dom sprang bägge två fram dit och som tur var hade det slutat brinna då. Vilken tur, men så mycket kan jag säga att Nicco INTE var imponerad av räddningspersonalens arbete, det skulle ju ändå ha varit dom som skulle ha varit på hugget och noterat vad som hände.
Sedan var det färdigkört för hennes del, kamaxeln har gått sönder och så här glad kan man vara då:
Får se nu om vi hinner fixa fram en ny innan fredag, då det är sista anmälningsdag till Tierp.
För mig gick andra kvalet ännu bättre, jag hade en reaktion på 6 tusendelar, 0.006 (synd att vi inte kvalade på reaktion) och kom kvaltrea, sedan gick det troll i bilen, tredje och sista kvalomgången han jag ut 200 meter, sedan small det till, bilen vrålade men drog ingenting, så jag fick rulla över mållinjen och bort till dom anda väntande förarna (vi fick köra tillbaka på banan). Snabb check under bilen, kom fram till att det var neutralen som hoppat in så jag körde tillbaka (ingen bärgning här inte).
Eliminering, jag som då hoppat ner till kvalfemma fick möta kvaltian, samma fenomen, jag gasade iväg, slängde in driven efter 200 meter, bilen vrålade till efter en sekund och slutade dra… se guuu´förb—– killen jag mötte svepte förbi någon meter innan målgång (jag trodde han skulle blåst förbi långt tidigare), alla, hade dåligt fäste, många många slirade bort sig och det såg verkligen inte roligt ut.
Vi stod och surrade där borta, i väntan på tillbaka färd och jag sa att om jag skulle vara ärlig så hoppades jag att killen jag mötte skulle få gå vidare, det är inte kul då grejerna inte funkar och man går knappast till final med en bil som har eget liv. Åke var dessutom febrig och absolut inte i topptrim så att fixa till och felsöka, var det inte ens frågan om. Och ja, han gick vidare så vi fick börja packa ihop… då kom regnet. Dom hann bara köra en final i en klass, sedan bröts tävlandet, synd om alla som stod där i startgroparna men vad gör man… man får acceptera att ingen styr över regn och rusk, och det är lika för oss alla.
Inte ens kotten bestämmer, den här väderstationen hade dom satt upp inne i depån:
Älskar i alla fall att dom har depåvärdar där, och alla är på tå och på g, precis som det ska vara, utan just vid det där tillfället då Nicco stod där men hon hade ju en med sig som stod på tå (Rickard) och det var ju bra.
Vi var hemma kvart över nio och innan man somnade var väl klockan snudd på tolv, så i morse då larmet gick igång önskade man att man hade varit ledig… men nä, det är man inte, så nu är det frukostdags för min del. Ha en fin måndag, allihop!

Kerstin har sex

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Vi var inte utanför dörren mer än nödvändigt igår, den lilla promenaden till ”gammgrannen” och en sväng på HP:s…och ja, till soptunnan en sväng, men mer behövdes ju inte heller.
Tjugo minuter innan middagsgästerna skulle dyka upp så skulle jag ta fram potatispressen… tror ni jag hittade den, nä, den har försvunnit, spårlöst borta. Nu har jag säkert lagt bort den på ett finurligt ställe eftersom den så sällan används, så den kanske poppar upp om några månader så där, men som tur var hann jag skicka ett sms till Jan A och fråga om dom möjligtvis hade en press att låna ut, och det hade dom. Så det bidde pressad potatis i alla fall.
Som vanligt hade vi en trevlig kväll med många olika samtals ämnen, Jan B, berättade om hans dammsugarsladd som blev varm då han dammsög, det där trodde minsann inte Kerstin på, nähä sa Jan, då ska du få komma upp och känna på min, då den är ljummen. Mja, det där kan man ju tolka på olika sätt 🙂
Sen övergick samtalet till olika provsvar. Ja, jag har då 6, sa Kerstin. Ok… det är ju bra. Ja och läkaren sa också att jag har 6. Ehhh, ja vi hör det. Japp, ja jag är då glad att jag har 6… komma noll får jag väl säga då så ni begriper vad jag pratar om 🙂
Nicco och Rickard var på bio, dom såg på Sherlock Holmes och den tyckte dom var bra. Vid tolvslaget gick alla hem, Åke gick i säng, jag och Nicco plockade fram kortleken och spelade lite innan vi också gav upp.
Nu ska jag klura ut vilka kort jag ska hitta på till dagens fototriss, den blir svår, tror jag, hm… Ha en fin dag, allihop!

Varsch jer du?

Av , , 2 kommentarer 8

 

När man pratar om tiderna som var förr så förs man automatiskt back to memory lane, vet inte riktigt hur man säger det på svenska, minnenas väg/gata, nå. Saker poppar upp, dofter, händelser, kompisar man hade och vad man gjorde.
Annica och hennes familj, som jag skrev om igår, hade ju en sommarstuga en bit utanför stan. Där var dom ju varje sommar, precis som vi alltid var uppe i Malå. Vi ringde ofta till varandra men det var inte alltid så tvärenkelt.
Vi hade en telefon, i storstugan, det hus där ingen vistas i på sommaren, förutom då det ska duschas eller gås på toaletten. Så ringde man dit var man tvungen att hitta av då någon var därinne. Sedan skulle denne någon lokalisera vart den andra människan var, som hade telefon. Och det var inte alltid heller, så himla lätt. Det finns stora ytor att vara på och det kommer ni väl också ihåg, det var inte speciellt billigt att ringa. Man fick inte prata hur länge som helst.
När man sedan skulle ha tag på Annica, så hade inte heller dom någon telefon i deras stuga, utan man fick ringa till hennes farfar, som hade huset en hundra meter därifrån, tvärs över potatislandet. Sedan fick man hoppas att han iddes gå och hämta henne, eller så fick man ringa upp, senare.
En gång då jag ringde dit och han svarade, så hörde han inte riktigt vad jag sa: Jer e a Annica? Frågade han och jag kunde nästan se framför mig hur han lutade sig fram och plirade med ögonen. Nejnej, sa jag, det är Maria, är Annica där? Sedan följde en kort stunds tystnad så sa han: Varsch jer du? Ja, jag är i Malå, svarade jag. VAA, Jer du i Malå???
Ja, då begrep jag att han fortfarande trodde att han pratade med Annica så jag höjde volymen och förklarade igen att jag inte var Annica, utan Maria, aha sa han, men det gör ingenting, jag kan prata med dig i alla fall (*suck* kan ni ju tänka er att en 12 åring tänkte). Hahaa…
Idag jobbar jag 14-21, det vill säga ett lättare arbetspass men lite tråkigare tider. Man kommer hem lagom för att höra vad familjen gjort och sedan får man gå i säng. Men å andra sidan, jag har ju sovmorgon och lite tid innan jag ska iväg och det är också skönt. Jag hoppas och önskar er alla en fin torsdag, och hallå, ta det försiktigt på vägarna, vid sladd, frikoppla och styr i vägens riktning!
Maria Lundmark Hällsten