Riiinngg!!

Min mobiltelefons inre liv kan understundom fascinera. Jag satt till exempel i morse och hade för avsikt att få iväg ett kort meddelande till en vän. Jag använde T9-funktionen. Den är oftast smått magisk och vet nästan bättre än jag själv vad jag har tänkt skriva. Tydligen var den nyvaken i morse. För plötsligt bestämde den sig för att ordet ”gravtå” borde ingå i mitt meddelande. Visserligen har jag under åren träffat på en och annan fot som – att döma av odören – varit död länge. Men i det här fallet tror jag ändå att telefonens ordlista varit nyskapande. Det där kan ju vara lite lurigt. Särskilt när det blir lite lagom ekivokt. En god väns telefon har fått direktiv att inte prioritera ordet ”ditt” utan i stället ett snarlikt men mera anatomiskt beskrivande på en kroppsdel som återfinns hos kvinnor. Ja, det här faktiskt en moralisk blogg så närmare än så kan jag inte komma. Det gäller i alla fall att ha koll. Det är inte så lyckat att sms:a chefen eller äldre släktingar med det ordet. Det kan i alla fall verka omotiverat när det tvärt dyker upp ”Tack så mycket för xitt brev”, ”xitt förslag ska jag läsa i helgen”. Upplagt för missförstånd.

Men man kan ställa till det utan T9 också. Jag fick ett sms:s från en tjej som berättade att hon skulle komma på en fest. Snabbt kastade jag ner ett ”jättekul” och skulle skicka. Här är vi som sagt moraliska, men om jag säger att jag tryckte en gång för lite på J-K-L tangenten   så fattar du…

Jag är inte alls unik, jag har hört flera som gjort ungefär samma miss.

Av allt att döma delade jag för övrigt nästan mobilnummer med en av Sveriges stora stjärnor några år. Det var rätt många gånger han söktes när det ringde och en koll gav vid hand att numret gick till ett skivbolag. Det närmaste berömmelse jag lär komma…Nu lägger jag på – hej då!