Kulturskymning?

Jag sitter här i gryningen och gluttar ut genom fönstret. En och annan morgontidig bil och cyklist passerar på Storgatan. Någonstans i mitt undermedvetna gnager en tanke. Är jag en representant för det som traditionalisterna kallar kulturskymning? Hur då? Jag ska förklara: På mitt nattduksbord får gärna till exempel en Stephen King-bok ligga. En gång försökte jag läsa en hyllad Nobel-pristagare. Tyvärr var det bara ett förvirrat trams. Eller så var det tänkt att göra som med "Mannen från Leukas" som en lumparkompis varmt rekommenderade. – Den kan du analysera i månader, sa han lyckligt.  Inte riktigt i min smak.

Nästan de enda sångtexter jag kan återge är främst Eddie Meduzas, eller Errold Norstedt som jag tror han egentligen hette.

"Punkjävlar" (som jag f ö hörde på You Tube i går i kanonversioner med flera andra artister), "Gasen i botten" och givetvis inte minst klassikern "Mera brännvin". På nåt vis får man ta det för vad det är. Han var väl själv en tydlig markering att det inte funkar i verkligheten då han dog, runt 50 år gammal, efter många år av grava alkoholproblem.

Och så sjunger jag förstås en trave Beach Boyslåtar, bilåkarnas band, bland annat.

Ja, jag gillar ju bilar. Förlåt. Släpa ut mig på gården och boxa mig på nosen.

Men jag kan fortfarande flumma in i smådetaljer runt en list eller fena och jag vet saker som vilken grupp som egentligen köpte Chrysler La Femme i mitten av 50-talet som var tänkt som shoppingbil för förortsfruar. Och njöt i fulla drag när Classic Motor hade ett stort reportage om en Ford Granada.

Sånt som ingen annan bryr sig om alltså…Ja, det skulle väl vara Micke, min jobbarkompis som nog vet mer om bland annat Ford Granada än de flesta här i världen, och några till. Men många är vi inte…

Och även om många kulturellt djuplodande personer vill innefatta även såna här saker i kulturbegreppet, känns det ibland lite som en läpparnas bekännelse.

Det vore bra om vi kunde mötas oftare tror jag. Särskilt i ljuset av Kulturhuvudstadsåret.

Om ni går på en bilträff och försöker absorbera stämmningen så provar jag en föreställning på Norrlandsoperan, ok???