Är allt relativt?

Vi har nyss dragit runt på stan som osaliga andar, B och jag. Grilloset ligger som londonfog över Umeå denna första sommarkväll.

Vår resa tog oss till många områden där jag inte satt min fot tidigare trots över 30 år i staden. Det finns alltså mycket oupptäckt att se i Umeå där vi har kanske 80 000-90 000 människor i själva stan. Och innan någon börjar klaga på det – kom ihåg att även Hörnefors, Holmsund med flera orter ingår i de 112 000 som är officiell siffra MEN poängen är att om jag upplever vår stad som ganska stor och utbredd, hur f-n ska det inte vara i till exempel Miami? Som den i övrigt urgulliga Kat von D  flyttade från för att det var i minsta laget? Hur många miljoner bor där? Inte ens i mina hemtrakter finns täckning för att man "känner alla". Infödda umebor med gravt storstadskomplex brukar hävda att "däruppe i byn känner du väl varenda människa…"Visst kan jag träffa en hel del bekanta en fredag utanför OK, men till namn kände jag kanske 5 – 10 % av vilhelminaborna. För några år sedan då jag hade som bäst kontaktnät, alltså.

Vart syftar jag med denna lätt förvirrade blogg??? Tja, gräv där du står, kanske. Den riktiga superkompisen eller drömtjejen kanske bor i grannbyn – du har bara inte träffat dem än:-)).

Snuskig Söndag (ja, DET får ni tolka precis som ni vill…) på er.