Att sova bort en blogg

Ja, jag ber ödmjukt om ursäkt. Jag provade det här med att sova i natt som alla säger ska vara så bra och därför blev det inget blogginlägg. Tycker egentligen fortfarande att det är lite övervärderat. Men som vanligt är det ju ens tidigare upplevelser som präglat.

Inte bara att jag i princip sov tre veckor efter min tumöroperation. En gång på 70-talet vaknade jag i en sov-vagn. Vi befann oss i dalarna och det var en juninatt runt tvåtiden

Först tyckte jag att det var märkligt att mina fem reskamrater som var helt obekanta med varandra kvällen före hade funnit varandra i en djup, viskande diskussion.

Så småningom insåg jag vad det var som förenade:mig!!! De diskuterade hur de skulle få tyst på dåren som låg uppe till höger och levde om som ett sågverk!!! Snacka om traumatisk upplevelse och snacka om en som inte ens vågade blinka resten av natten…

Jag har numera en "Sepapp" som motverkar snarkningar. Den kan hjälpa mot till exempel stroke och man sover djupt och fint med munstycken som blåser in luft i näsan.. MEN det är inte direkt någon relationsräddare. Om inte partnern länge hyst en önskan om att ha sex med en dammsugare, för du påminner lite om en sådan. Hm…det är också rätt svårt att kyssas. Kanske kan hon få pussa på Sepappen i stället – måste kolla instruktionsboken:))).

Sliskig Söndag på er…