Vår bästa tid är nu…

…eller hur?

Snart semester, en hel lång sommar och hyggligt klimat i drygt fyra månader till. Man tackar och tar emot. För övrigt är ju vår väletablerade semesterperiod i juli ingen självklarhet alls utomlands. Många ute i europa lägger sin ledighet under några veckor i augusti och sällan så länge som fyra – fem veckor. I USA är nog "holiday" något som man  kommer överens med arbetsgivaren om. Och konkret kan det då handla om ett par veckor utan lön efter rätt många års anställning.

Vem som helst är välkommen att boxa mig på nosen om detta, det är uppgifter jag fångat upp lite här och där.

Ledighet i olika former är intressant för många. Av naturliga skäl. Hus ska renoveras, familjer umgås med, släktingar resas till och så vidare. En gång i världen fanns det möjlighet att få en permanent ersättning om du var i en viss ålder och bodde så till att det var mindre sannolikt att du skulle få jobb. Jag kände en sympatisk man som hade förmågan att verkligen "smaka" njutningsfullt på meningen: "Pension av arbetsmarknadsskäl" med drömmande blick. Till slut fick han också denna pensionsform och var antagligen lycklig över detta resten av sitt liv…

Helgen? Jotack, inte illa men vääldigt lugn. Midsommaraftonskvällen  tillbringade jag med Nicole som jobbade. Vi löste givetvis de få världsproblem som fanns kvar att lösa:)…Och i slutet av kvällen dök hennes fästman och vovven Ricky upp. Ricky som var anfäktad av ett hårt träningspass med husse svimmade snabbt och gjorde inte alls skäl för beteckningen bushund. Idag dök min tjejkompis M upp med inbjudan till en av allt att döma helmysig bröllopsfest. De gifte sig ju 19:e då jag var där och fotade. Va…var det fler som gifte sig då?Har jag ingen aning om…

Stämningsfull Söndag, på er…