Parking rage

Det var runt 2000. Jag satt på fönsterblecket till en av alla affärer i London som Monika och Birgitta älskade att besöka. Tjejerna som bor i Mälardalen var mina kompisar bland annat på lite olika resor de här åren. De flesta affärer som sålde kläder eller skor var högvilt. För dem. Själv hade jag både kläder och skor med mig och tyckte inte jag behövde handla mer…

Parkerad på gatan, på förbjuden plats, stod en fet BMW. Tror det var en röd 750, om jag minns rätt.

Plötsligt gled en mc-polis in framför tysken. Polisen konstaterade snabbt regelbrottet vars natur jag inte exakt minns. Men av någon anledning var det i alla fall parkeringförbud.

I samma ögonblick han skulle lappa bilen dök ägaren upp. En ung indier eller pakistanier. Som blev heltjävla bindgalen. Han gallskrek rakt i ansiktet på polisen så saliven yrde, viftade med armarna, ja han tappade totalt all fattning.

Det var då det hände. Maktdemonstrationen. Så välregisserad att jag fortfarande ryser när jag tänker på det.

Polisen rörde inte en min. Med vänsterhanden drog han bara kragen lite närmare munnen. På kragen fannns en liten mikrofon. I min värld lät de ungefär som "Hördiebördiewoodiesnördie", det han sa. Men effekten var omedelbar. Efter 30 sekunder svängde en piketbuss in till trottoarkanten. Ingen rusade ut med höjda batonger, bussen stod bara där och gick på tomgång. Slå det glesbygdspoliser som är glada om ni hinner fram innan offret dött av åldersklenhet…

Bilägaren hade retirerat in i bilen och hämtat alla bilhandlingar som han spritt ut över huven. Fortfarande rabiesgalen men tog i alla fall emot böteslappen.

Motorcykeln spann igång och polisen åkta utan att ens höjt rösten mot BMW mannen. En halv minut senare smög bussen iväg. Välregisserat.

Men historien tog säkert inte slut där. Samtidigt som bussen svängde runt hörnet rev bilisten parkeringsboten i småbitar och kastade den efter polisfordonet…