Times they are changing

Min vän M ringde idag.Hon hade haft en lätt omstörtande upplevelse hon gärna delade med sig av. Hon och sambon hade nämligen besökt Åsele marknad vid den tidpunkt på dygnet då 40-taggare normalt sover skönhetssömn, glömsk om vad telningarna hittar på till exempel på nyss nämnda marknad.

Men hon kände inte igen sig. På "vår tid" vad det nu innebär, bestod kollektivtrafiken av att pressa in alla slynglar och slynglor i raggarbilar som sedan trafikerade samhället med "I love rock and roll" strömmande ur sönderspelade högtalare.

Nu är Åsele  närmast att betrakta som öde ur raggningssynpunkt, fullt i klass med när vilhelminaraggarna i tre bilar hemsökte Storuman 1978 på väg till Sandsele. Samhället dog och alla ortens mångtaliga korvkiosker slog igen. Klockan sju på kvällen. Men det är en annan historia. I alla fall var M småchockad över det faktum att ungdomarna nu – åkte buss upp till Trillen!!!

Säkert väldigt bra och praktiskt men hel oraggaraktigt.Inte riktigt som när jag, M, och ett gäng andra i kanske tio bilar, den ena större än den andra, anlände till marknaden 1984. Då såg man att nu kommer minsann vilhelminaraggarna…(här faller skribenten ur rullstolen, snyftande av äcklig nostalgi…).

Men "Times they are changing" och det är bara att gilla läget.