Knepiga hobbys

Tja, knepiga är kanske fel ord. Men lite svårförklarliga förstås. Tänkte på en snutt i tv i kväll. Allvarliga män i övre medelåldern manövrerade en gigantisk modelljärnväg i ett likaledes gigantiskt modelljärnvägslandskap. Allt skedde alltså med det största allvar, banne mig inga lössläppta fnitter eller skojiga tågurspårningar där, inte…

Lite påminde det mig om andra långt mer svårförklarliga hobbys. En kamrat fotograferade nummerskyltar i vår ungdom. Bakända på bil, kolla skärpa, klick! och iväg till mörkrummet.

Om trainspotting existerar i Sverige vet jag inte. Ni vet – att notera nummer på lok och vagnar och hur tåg är sammansatta. Det finns visst även i flygvärlden.

Vilka hobbys kan jag då själv skryta med? Tja, inte mycket. Jag har väl fortfarande några tusen motortidningar i huset i Vilhelmina. Och har en handfull kameror bland annat en grymt fin Voigtländer från 1949.  Och runt 30 Motörhead CD. Plus DVDer, böcker och Mickey Dees signerade trumpinne. Ja, och säkert 10 000 – 15 000 bilder från alla möjliga miljöer, och nästan lika många negativ.

För övrigt kan jag berätta att jag gjort en aslång inköpslista till på måndag då pengar kommer. Tur jag har en kombi.