Kundkontakt – nej tack!

Jag tror inte jag är någon extrem gnällgubbe. Dock har jag vid några tillfällen senaste halvåret haft synpunkter på olika verksamheter. Men där kunde jag ägnat mig åt annat har jag kommit på. För kundkontakten är bara en teoretisk modell som inte gärna tillämpas i verkligheten.

Det började med Posten. Då mina assistenter hade fått knäcka extra som brevbärare under en tid och delat ut feldistribuerad post tröttnade jag. Via hemsidan hittade jag lämplig sida och skrev ner synpunkterna. Resultat: dödstyst,,,

Nästa motparr blev Landstinget. De fakturerade mig för att jag missar enm tid som jag överhuvud taget inte blivit informerad om. Och tyckte att man väl i alla fall kunde diskutera saken även om jag snällt betalade mina 350 kronor. Två relativt välformulerade brav skickades från Storgatan. Resultat: dödstyst…

Kanske skulle jag ha bättre tur med ett något mindre företag. Jag provade med Arla efter att jag stött på ett problem. Resultat: dödstyst…

Jag kan bara dra slutsatsen att alla rikets klagomål samlas på en gigantisk sopstation där gapskrattande byråkrater förvandlar dem till aska. Om du retar upp dig på ett missförhållande, skaffa hellre en rejäl sandsäck.