Fylleri fyllera…

Överraskningarna duggar tätt i år. För inte kan det väl i himlens namn vara så att två av mina kusiner har fyllt 50 respektive 60 (idag!) ? Det var ju länge kvar innan det var dags, framemot sommaren nångång. Vad säger ni? Är det sommar redan!!!Ja ett är då säkert – åren går fortare med stigande ålder och jag hinner inte vara med. Men jag har i alla fall lyckats köpa presangter till min kompis som fortfarande har ”ofyllt” för att prata dialekt, för hon måste bara uppmärksammas. Tyvärr kan jag inte vara med på det med all säkerhet häftiga kalaset med det finns ju bussboxar.

Om jag tittar till ungdomens tid är det främst två födelsedagar jag minns: dels då jag blev tio, dels 15-årsdagen.

Tioårsdagen för att vi hade stort kalas med en massa människor, något jag inte var bortskämd med. Och att jag fick tio blanka enkronor uppklistrade på ett kuvert. Vilken förmögenhet! Som jag genast omsatte i kortlivade knallpulverpistoler och bevisade vilken ekonomisk slarver jag är.

Fem år senare, en knallkall januaridag, hade jag föräldrafritt och hade samlat ett gäng kompisar. Vi drack nåt mousserande och farsan hade dessutom med viss högtidlighet lämnat en kvarting som jag och kompisarna, utkallade i farstun en och en, sörplade i oss.

Sedan tar vi ett gigantiskt hopp till 50-årsdagen då stora delar av byn var med. Jag hade flyttat fram det hela tre månader till 28:e maj för klimatets skull men det hjälpte knappt för stora snödrivor låg kvar på vissa ställen. Men kul var det!!!

Om 60-års dagen vet vi ännu inte något. Men lyckas jag ta mig så långt i det här livet ska jag i alla fall hitta på något.

Ha nu en trevlig arbetsvecka och tänk inte för mycket på semestern…