Gammal och absolut sann

Ja, igår fick ni en blogg som jag la ut första gången för tio år sedan. Upplevelsen med dörren hade jag då jag var 15-16 år. En del lyckas nog konstruera en eller annan förklaring. Att jag drömde det hela till exempel. Men så är det inte och jag har även varit med om andra saker som inte bara gränsar till det oförklarliga utan överskrider den gränsen med god marginal. Däremot är jag i allmänhet försiktig att ta till mig det andra berättar utan jag vill ha upplevelsen själv. Ett undantag kunde möjligen vara min fars upplevelser som liten knodd i 20-talets vilhelminaskogar. Om han hade berättat något om det men han sa aldrig ett knyst själv. Det som hände, kortfattat, enligt sägnen var att han försvann! Mitt i värsta myggsommaren i vildmarken på andra sidan Järvsjön. 3-4 år gammal. Man letade och draggade i sjön några dagar utan resultat. Men de flesta var överens. Han hade gått ner sig i sjön.

Då alla för länge sedan gett upp dök han plötsligt upp!! Välbehållen och utan myggbett. Rynkade på näsan åt all mat som serverades och sa då någon undrade var han varit sa han bara att han varit i ”renhimlen” vilket de flesta tolkade det som att vittra hade lånat honom en tid.

Det här beskrivs mer detaljerat i en bok av en författare vid namn Karl Andersson som jag tror är avliden numera men jag minns hur han var hemma och intervjuade min pappa.