Ibland kan otur vända och bli stor tur helt plötsligt.Vid milleniumskiftet befann jag mig i Dublin tillsammans med de två kompisarna Birgitta och Monika.
De får uppträda med namn eftersom de bor låångt härifrån…Vi bodde på ett B&B nära hamnen och äntrade varje dag de gula mercabussar som skötte kollektivtrafiken i stan för en resa in till centrum. Det var inte så mycket shopping, vilket annars var poppis när tjejerna var med. Vi höll knappt på att ta oss hem p g a mycket prylar när vi varit i London en gång. Men mitt bidrag var EN penna så jag kunde skicka kort hem…
Men i alla fall, i Dublin var det nog mest sightseeing och besök på diverse bryggerier och destillerier, läs Guinness och Jamesson.
Den 31 december 1999 åkte vi som vanligt in till stan men med utgångspunkten att hitta ett trevligt ställe att fira nyåret på.
Tyvärr tänkte minst en halv miljon dublinbor samma sak. Och stans företagare gör skäl för sin beteckning genom att vara just företagsamma. Varenda pub hade svindyrt inträde den kvällen och vanligen nån sorts ”millenium plate” alltså en tallrik med mat till ett värde av 20 kronor som de tog det tiodubbla för…
Sedan vi konstaterat det åkte vi hem för att fundera. Och göra oss fina. Och det var en historia för sig. Duschen i vårt rum var perfekt anpassad för att hastigt tvätta pälsen på en småväxt hamster. Bägge tjejerna hade långt tjockt hår. Och ni vet ju hur det kan vara med flickor och hårvård…
Den halvdeciliter ljummet vatten som blev över använde jag. Lyckligtvis fuktade jag insidan med Kilkenny, så jag behöll en optimistisk livssyn!
Anyhow hade vi inte bestämt nåt för kvällen, och timmarna gick. Planerade vagt att åka tillbaka till centrum men det kan vara rätt kyligt även i Dublin i december så utan att ha nåt ställe att hålla till var vi osugna, för stt formulera sig norrländskt.
Men när klockan började gå mot tio kom fler och fler bilar och parkerade utanför. På andra sidan fanns en bred gräsmatta och sedan en vik där man kunde se hamnen på andra sidan.
Det visade sig att Dublins stora milleniumfyrvverkeri skulle avfyras just från hamnen. Vi hade perfekt utsikt om vi knallade ner på gräsmattan!!!
Det blev en trevlig kväll bland lagom yra ”dubliners” och en eller annan flaska champagne. Och hade vi dragit ner på stan skulle vi missat alltihop.
Ett typiskt exempel på hur otur kan vändas till tur!
Nu ska jag lägga upp en ölbacksstor bit princesstårta, och ägna förmiddagen åt att öppna svindyra presenter:)). Nej, skämt å sido jag har blivit fint grattad av bland annat M med flera, och mer pessimistiskt lagda skulle väl snarare beklaga sorgen när man fyller 52. Men jag ser det som en jättebonus, jag kunde lika gärna bara varit ett namn på en gravsten nu om det inte gått vägen med tumörer, strokar o sånt. Njut av livet, alternativet är fan så mycket sämre.
Senaste kommentarerna