Barn citat 3

Av , , Bli först att kommentera 2

* Jag vet att Martin på fritis är kär i mig. För när jag säger "SLUTA" så lyssnar han. Stine 7 år

* När man är kär kan man inte dricka mjölk på 5 dagar. Simon 8 år

* Om en pojke får skäll och man tycker synd om honom beror det på att man är kär. Mette 8 år

* För den som är kär bultar kroppen snabbare, och blodådrorna står ut när man ser flickan som man är kär i. Nick 8 år

*Om man är i affären och ska köpa ett halsband och ser han som jobbade där, och blir kär i honom, då kan man två halsband. Mimi 7 år

Strandade i Egypten?

Av , , 2 kommentarer 2

Nu ger vi oss för den här gången, nu har hon bara nån liten pappershög liggandes som hon ska ta hand om, men i övrigt ser det skapligt ut:

Hon hade, på sin ”gamla” hårddisk, tydligen ett program som heter movie maker, och som gick alldeles ypperligt att ha till hennes Windows vista. Nu har hon inte vista längre, utan XP precis som vi. Och då funkar inte movie maker som hon vill. Finns det någon vänlig själ här som vet av ett liknande program som finns att ladda ner gratis på nätet, alternativt ett som man kan köpa om gratis versionen inte skulle vara den bästa? Tacksam för tips!
 
Igår bogserade vi över camaron till verkstan så Åke fick plocka ner mellanaxeln, ta bort den ursprungliga turbinen och sätta in den nya. Här ser ni skillnaden på storleken:
 
Den till höger, den mindre, är den vi nu ska ha. Sen sitter den nya race startmotor på plats och nu ska det in en ny växelspak. Det går framåt, och nu sa Åke igår att han tyckte det skulle bli roligt att få starta upp den för att höra ljudet, jag hoppas verkligen att det blir just roligt, inte bra om det skulle bli okul 🙂
 
Två av mina promenadkompisar, Kerstin och Janne, åkte som bekant till Egypten i måndags. På onsdagen finns jag höra att dom intervjuat Kerstin på nyheterna, då var dom fast i Sundsvall och hade inte kommit sig en meter söderut, i väntan på deras flygplan som skulle komma från just Egypten. Men jag sms:ade till dom och frågade hur landet låg och då hade dom precis landat på rätt ställe och var på väg till hotellet.
 
Imorgon ska dom komma tillbaka, men nu kan man ju fråga sig om dom kommer att få landa här i Sverige, med tanke på askan från vulkanutbrottet. Rätt var det är får dom några extra dagar därnere som dom inte räknat med, men dom hade ju redan förlorat två dagar på vägen dit, så det kanske jämnar ut sig. Men det är klart, när man inte planerat för att det ska gå som det gör så är det väl inte speciellt kul. Vi får se om det tänds någon lampa i deras lägenheter imorgon, annars tror jag mig kunna gissa vart dom håller hus.
 
Ha en fin dag och håll en tumme för att solen fortsätter att lysa över våra huvuden!

Barn citat 2

Av , , Bli först att kommentera 6

Mera citat från barns tankar om kärlek:

* Jag vill hellre ha en hund än en tjej. För en hund kan man leka med. Peter 8 år

* Jag vill hellr ha ett husdjur än en kille. För då kan man till exempel få en massa ägg. Anne 7 år

* Den jag blir ihop med ska ha krulligt hår och heta Balder och det ska var en hund. Simon 8 år

* Jag vet att jag inte ska skiljas för hon sa: "jag svär" Och gör hon det så skvallrar jag. Thomas 8 år

* Säg att ens flickvän har jättemånga myggbett, då kan man ge henne en spruta i present.  Anders 7 år

* Om man vill göra sin kille glad ska man ge honom kalsonger i födelsedagspresent. Ditte 7 år

Bergsbestigning på gymmet

Av , , 2 kommentarer 4

Laila (en av grannarna och tillika en ur bastugänget) ringde igår och ville bjuda på årets första fika ute på gården. Klockan två var det samling runt lilla bordet, vi blev några stycken. Jan, Ingrid, Laila, Birgitta, Ingegärd, jag, Britt, Marianne och Margareta, och lilla Meja, en hund som Britt skulle passa.

Jag har som bekant suttit ute nu, tre soliga dagar, (tror jag att det är) och nu har jag startat upp mitt årliga projekt, som aldrig tycks bli färdigställt. Jag har slutat använda armbandsklocka, man har ju jämt en mobil i fickan, men nu har jag klockan på mig. Och så här ser man ut efter lite sol:
 
Nu till mitt projekt. Jag ska införskaffa en permanent penna, gärna svart och med smal spets. Sedan ska jag fylla i ett mönster på huden som är vit och sedan fortsätta göra det tills området runt det svarta fått samma färg som hela armen. Om jag då låter färgen försvinna (även om den är permanent så måste man ju fylla i mönstret för den nöts ju annars bort) så kommer jag att ha en soltatuering. Jag har aldrig tagit mig så långt. Ifjol köpte jag en penna men den var rena skräpet och färgen satt inte kvar. Men nu ska vi se om jag får slutföra detta.
 
När vi bara var fyra kvar som satt där så blev det snack om motion och träning, och då kom jag ju ihåg en händelse där jag är och tränar. Ofta får jag vara där ensam, beror lite på vilken tid på dagen man är där. Och denna dagen började jag ensam men sedan dök det upp en glad kille från nåt utrikes land. Han hejade och for runt som en raket mellan träningsredskapen och såg inte riktigt ut som om han kunde bestämma vad han skulle göra. Vissa grejer petade han lite oförstående på och fortsatte vidare till nästa.
 
Själv satt jag i benpressen och hade full uppsikt över rummet. Jag visste bara att det skulle hända något, för eller senare. Och nog fick jag rätt. Han kom fram till löpbandet, ställde sig på det, kollade in knapparna, spände fast stoppsnöret, som man har för att bandet ska stanna om man ramlar av, kliade sig i huvudet och startade upp. Jag insåg ju att han inte visste hur man skulle göra och tyckte han var modig som ville testa själv, annars kan man ju alltid fråga någon tänkte jag, men han ville kanske att det skulle se ut som han var världsvan.
 
Bandet satte igång i ganska hög hastighet men han nöjde sig inte med det utan skulle ha lite uppförslut. Det fick han, värsta lutingen du kan knappa in, det såg ut som om han skulle ha behövt bergsklättrings saker för att fixa uppstigningen och han kämpade så svetten rann, för att hinna med. Så drar han fram ett papper och ska snyta sig, halkar efter med farten , stoppsnöret rycks ur och han håller bokstavligen på att mosa näsan mot bandet. Allt detta på en tid av kanske två minuter. Så gav han upp det träningsredskapet och fortsatte till nästa. Jag hade väldigt svårt för att hålla mig för skratt men blev nog mest stressad av hans sätt.
 
Önskar er en trevlig lördag!

Oklädda människor

Av , , 2 kommentarer 4

Per Oscarsson strippade i tv 1966 och folk förfasade sig över denna händelse. Tv blev nerringd av upprörda människor.

Tänk om vi alla som äger en fjärrkontroll skulle byta kanal varje gång det anspelas på sex, visas bröst och nakna/halvnakna människor i tv. Då skulle förmodligen batterierna ta slut efter en kväll, alternativt så skulle fjärrkontrollen brinna upp. Vilken skillnad det har blivit, då 1966 mot för nu, 2010.

Vem liknar du?

Av , , 4 kommentarer 3

Helena bloggade bland annat om likheter mellan barn och föräldrar igår och då poppade detta upp i mitt huvud.

Har ni någon gång tänkt på att vem barnen liknar beror på vem du frågar? För att ta ett exempel. Våran Theresé, har många gånger fått höra att hon är så lik Åke, men det är Åkes föräldrar och kompisar som sagt det, sedan träffar man min släkt och mina vänner så säger dom att hon är så lik mig.
 
Detta beror nog på ansiktsuttryck man har eller hur man säger vissa saker. Barnen tar ju efter för att lära sig och saker man säger och gör, fastnar hos dom i tidig ålder. Jag vet när Nicco var nyfödd, varje gång jag lutade mig ner över henne så höjde jag mina ögonbryn, det tog inte lång stund innan hon gjorde exakt samma sak, hahaha, det såg för roligt ut.
 
Vi har alltid sagt att om Theresé och Nicco bara skulle ha varit född med ett års mellanrum så hade nog folk kunnat tro att dom varit tvillingar. Dom var otroligt lik varandra. Nu ser man en stor skillnad i utseende men många gånger lyser Theresé igenom hos Nicco, inte bara i skrattet utan också uttryck och läten.
 
Därför kan ju även adopterade barn, faktiskt likna sina adoptivföräldrar. Ansiktsuttryck gör en hel del, och skratt.
 
Nu över till ett litet mysterium. Jag hade solfjädrar längst upp på väggen i tv rummet, som jag nu plockade ner i all städiver. Detta satt bakom solfjädrarna ovanför dörren.
 
8 stycken tavelkrokar, 5 stycken just ovanför dörrfodret och 3 stycken längst upp. Vad tusan har vi haft där? Nicco som brukar ha koll kommer inte ihåg det och absolut inte Åke eller jag. Det stämmer som inte, vem vill ha något hängande nedanför dörrkarmen?
 
Nä, vi får *klura* på det och se om det dyker upp något minne från någonting som kan ha suttit där. Jag går då bet på det…just nu.
 
Ni får ha en underbar fredag och se, än så länge så ser man solen, jag som fått för mig att dom lovat surväder idag. Hoppas det håller i sig.
 
 
 
 
 
 

Din röst räknas också

Av , , 4 kommentarer 4

Fick precis ett mail från "gamm" bossen, hon skriver följande:

EU har beslutat godkänna genmodifierad mat

MEN, som det står i texten härunder, så kan 1 miljon röster (och jag vet att vi redan är uppe i över 500 000) tvinga EU att INTE tillåta genmanipulerad mat förrän en grundlig och opartisk forskning skett!

Var med DU också!!! Klicka på nedanstående länk och se hur antalet röster ökar hela tiden.

Du väljer själv hur du vill göra men jag tror att naturen har de allra bästa lösningarna och den förändras efter förutsättningarna

men inte direkt och inte utan att många år gått med de nya omständigheterna.

 

www.avaaz.org/en/eu_health_and_biodiversity/

Osis

Av , , Bli först att kommentera 4

Jag är som sagt var snart klar med bokhyllan, två lådor och längst ner mot golvet är omålat. Sidorna på bokhyllan är små brädor som man stoppar in från toppen och drar dom längst ner. Jag gjorde detta och sedan målade jag. När jag har nått botten så går en bräda sönder, förmodligen ett kvisthål, men snacka om typiskt. Det är ju bara att låta det torka och se om man kan trycka till det, att dra upp brädorna kommer förmodligen inte att gå eftersom dom blivit fastlimmade av målan. 

Nu kan jag i alla fall fortsätta med det jag har kvar att göra, målarfärgen är inköpt så nu kan jag inte skylla på det.

Jag och Birgitta har varit ut på en shoppingtur med ett första stopp uppe på marieberg och Café vaniljdrömmen, där vi intog en lunch tillsammans med min mamma.

Sedan fortsatte vi ner på skohuset, köpte ett par vita, typ, "foppa" till Nicco och ett par gympaskor till mig som jag förhoppningsvis klarar av att gå i. Det är förövrigt idag, jag ska gå och få min fot tejpad, jag skrev fel i förrgår,,,man kanske blir lite förvirrad kanhända, med allt stök som är här hemma just nu, se…nåt att skylla på igen 🙂

En julklapp

Av , , Bli först att kommentera 5

Det ena leder till det andra och igår kväll började Åke rota i ett köksskåp i jakten på någonting som han sedemera glömde bort, vad det var för nånting. Nå, han hittade denna lilla klapp som vi fått av Nicco en jul för längesedan:

Den hade vi glömt bort och det var något som låg i den. Jag öppnade med stor nyfikenhet och hittade detta:

En tre meters lång pappersorm som hon suttit och vikt som ett dragspel. Jo, det gäller att ha fantasi!

Maria Lundmark Hällsten