Förr eller senare blir det så

Av , , Bli först att kommentera 11

Ja vad är det man brukar säga…lagen om all djävulskap eller Murphys lag, heter den väl egentligen., och det betyder ungefär: ”Om något kan gå fel så kommer det förr eller senare göra det”.

Jag tycker att mycket är precis så där. Ska bara ta några exempel för att tydliggöra detta faktum. Jag har alltid med en hundpåse (för nummer två) då jag och Winstone är på promenad, och har sista året, alltid en extra påse i fickan, för vet ni vad, det händer, typ 1 gång av 100, att han gör nummer 2, 2 gånger på samma promenad.

Men ibland, ska vi säga, 1 gång på 50, så glömmer jag bort att kolla att det sitter en påse på kopplet eller tvärtom, tror att jag har en i fickan, och då…mina vänner, är det just den hundrade gången, som han bestämmer sig för att göra det för andra gången.

Eller man får en tid hos tandläkaren…en månad bort, det är lugnt, inga tider att passa och BOOM, sista veckan så dimper det ner en tid hos en läkare, eller det blir ett möte, och exakt på den dagen, så man måste välja vad som är viktigast.

Och slutligen detta, ni vet, ni som hängt med, att jag gjort en gastroskopi, uppe i Lycksele, för cirka 2 månader sedan. Det värsta jag gjort på mycket, mycket länge. Och jag svor, där och då att detta skulle jag aldrig mer göra om…tänkte jag…och trodde och hoppades jag på, men så var det, det här med Murphys lag, och den tycks träda i kraft rätt så ofta, hemma hos oss.

Jag hade en telefontid med spec. läkaren däruppe i Lycksele igår. Hon skulle informera om det där dom hittade och tog prover på. Hon sa återigen, att det inte är cancer, men…du har slemhinnor på ställen där dom inte ska vara och dom är inflammerade, så dom vill hålla koll på detta och ska med andra ord göra en gastroskopi, vart annat år, för att se vad som händer…KUL…NOT!!!

Ja jag vet, man ska vara tacksam för dagens teknik och att dom vill ha koll på vad som händer och vara ute i tid OM det skulle bli nåt galet, men tyvärr, med undersökningen väldigt färsk i minnet så kan jag inte känna någon tacksamhet, just nu. Men jag hoppas att det är som med att föda barn, man kommer så småningom glömma bort hur det faktisk var, och den dagen det är dags, så går man dit och tänker att det är fort överstökat…igen 😀

www.pinterest.com

Jag jobbar idag, men Åke är hemma, som så många andra, då det är en söndag i almanackan. Har en makaronipudding i ugnen, det får bli hans middag, och jag har också varit ute med vovven på morgonen, halkigt är det under all snö, man vet ju inte vart isfläckarna ligger. Men jag har broddarna på, så jag känner mig någorlunda säker. Och jag hade två påsar med mig, om uti fall att. Hoppas på en bra dag, för er alla!

 

 

April, maj och juni

Av , , Bli först att kommentera 8

Fortsätter med min lilla, uppdelade årskrönika för 2014. Nu har vi då kommit till april och Nicco fick för sig att kika in genom den lilla dörren hon har i sin garderob, som leder till ett utrymme mellan innervägg och yttervägg:

0071-768x1024

Och där hittar hon en mystisk rulle:

0022-1024x768

Som inte visade sig innehålla något alls, utom en ihop rullad bit av en korkmatta, samt en skiva med ett uppritat stryktipssystem, förmodligen tillverkat av hennes gammelfarfar:

016-1024x768

Maj, bjöd på en utomlandsresa som gick till Torrevieja, min första resa ever, där jag fick flyga till min destination. Och denna bilden tycker jag säger allt om den resan:

Foto1654-768x1024

Blå himmel, något svalkande, gott att äta och gott sällskap, ett Mel´s diner hann vi med också:

Foto1569

Och sedan, tillbaka i Umeå, passade Tina och Christian på att gifta sig, jag var chaufför:

016-1024x768

Mamma fyllde år och hon fick tag i en bok där vi blev påminda om pappa och hans livsverk som också blev hans död, bokstavligt talat:

DSC_3784

Juni, min födelsemånad, även Åkes, och med snudd på , stående midsommarfirande i Maltträsk, men jag skippar bilder därifrån och tar istället med Sallys 4 års kalas, som vi firade nere i Järlåsa:

0562-768x1024060 063

Och även där i krokarna hittade vi ett Mel´s diner och garage:

Foto0177-1024x768

Som sedermera gav mig idén om vår balkong, med schackrutigt golv och blåa stolar 😀

001 - Kopia

 

Man kan förundras

Av , , Bli först att kommentera 12

Vi har som aldrig sett på det där historieätarna, men har hört ryktas om att det skulle vara småkul. Så råkade vi få se det sista avsnittet, där dom gjort ett sammandrag över alla avsnitten och jag lovar, det var hur kul som helst 😀 Och inte nog med det, det var intressant också.

Här får ni länken till det avsnittet, om ni inte ledsnat på all tv redan eller har sett det tidigare:Historieätarna

Man förundras, återigen, över hur man trodde att saker och ting fungerade. Samtidigt som det kan bli som Nicco sa, och andra med, vänta hundra år och se vad dom säger om alla dumheter vi gör och tror på idag. Ja, sant…det finns ju hur mycket skit som helst, som vi ska luras att tro på, tabletter, mat, nya trender, röd och rön, dieter och träning. Hur vi ska göra ditt eller datt, och vad vi ska passa oss för.

Om vi verkligen gick ner på botten med allt vi överöses med, och plockade ut dom saker som verkligen är sanna, kan man undra hur mycket som blev kvar. Samtidigt som vissa saker, kanske inte funkar i praktik, men tron gör att det löser sig och då vet man inte heller vad det var som gjorde att slutresultatet blev det man förutsatt att det skulle bli. Tron, kan som bekant, försätta berg!

Nicco och jag satt och kikade på småfåglarna, häromdagen, som kämpade i och med motvind, då det stormade som värst. Och vi undrade om det är så att dom njuter av blåsten, det såg nästan ut som om dom lekte med vindarna, eller om dom egentligen, kämpar för deras liv?

Ja, jag, som noterat att en hel drös med småfåglar, flaxade eller föll ut ur tallen på gården, då det kom en kastvind, men var det frivilligt dom gav sig ut, eller? Jag menar, är det så lätt att hålla sig kvar på en gren då det stormar som värst…skulle inte tro det, tappar kanske taget med ena klon, hänger i 90 graders vinkel, bakåt, med en klo runt grenen och alla fjädrar upp över ögonen, inte kul!

Fast vad vet vi, ingenting, dom kanske gillar utmaningar, dom med och att det kittlar i magen då man gör saker man inte vet kommer att lyckas. Nå, jag tänker inte grunna mer på det utan ta mig ut med Winstone, han ligger på soffan och tittar upp på mig ibland, med ett öga, han undrar säkert om jag inte är klar snart. Önskar er alla en toppen måndag!

011

 

1:a, andra och tredje månaden

Av , , Bli först att kommentera 9

Många bloggare gör små krönikor över året som varit och jag tänkte göra en variant på det, jag kör en bild med lite text, januari, februari och mars, så tar jag tre månader till, sedan. Börjar med en januaribild 2014, och jag kan tala om varför jag valde just denna:

Foto1193-768x1024

Jag och Sally gjorde en repris nu då dom var hem. Skulle bli en typ av cupcakes, men hälften av alla smet rann ut, jag hade med andra ord inte lärt mig att man ska ta dubbla formar, och detta gäller speciellt om man har en billigare variant (undrar just vad man tjänar då, på att köpa billigt?).

Februaribilden, jag och Tina på thaihaket där hon bjöd på lunch, känns som om det var igår, haha, eller kan det bero på att vi även där, har gjort en repris, dock inte i samma månad.

Foto1334-1024x768

Och mars, denna bild togs den 27:de, och det var varmt och skönt ute så jag satt på altanen, och tänk, det är bara 3 månader dit, fast man vet ju inte om vädret gör en repris, det återstår att se.

0101-1024x768

Himlen såg rätt ok ut, nu då vi steg upp och jag såg ett reaplan stiga rätt upp, solen lyste genom molnet han lämnade efter sig, tittade dit efter en minut och då såg det ut så här:

017

Haha, precis som om piloten ändrat riktning totalt, fast man tycker han skulle svängt åt andra hållet och tagit sig söderut, inte uppåt i landet.

Hoppas på en fin söndag, för er alla!

 

Han är inte överförtjust, men…

Av , , 2 kommentarer 11

Winstone är inte överdrivet förtjust i att äta kulorna han har i skålen. Men det finns en, som kan få honom att tömma hela alltet…Sally:

Foto1457 Foto1458 Foto1460

Hon säger att det är godis, han får göra konster och han äter med stor aptit, men frågar ni mig så gör han det i ren snåla, han vill väl inte att hon ska ta hans mat 😀

Igår blev det fullt upp, att det ska vara så mycket med att laga mat, baka nåt gott och duka.

001 005

Jag bjöd på älgskavsgryta med pressad potatis, sallad och svartvinbärs gelé, det satt fint och till efterrätt en citronkladdkaka, som alla gillade.

Dom hade, och med dom menar jag, Theresé, Anders, Sally, Staffan, Siv-Marie och Sara, dessförinnan haft en trevlig timme på gitarr muséet som dom rekommenderar med varm hand. Intressanta berättelser och den rundvisningen avslutades med att ”the twins”, spelade en låt. Ja, vi får nog ta oss dit då, någon lämplig kväll.

Och nu är det tyst i huset, dom har packat och är nu på väg hem till Järlåsa. Så nu är det inte länge kvar heller, innan allt julpynt ska bort. Lennart ute på bron, har då idag, bara skorna på sig, tomtekläderna är väck. En granne till Brälla trodde att Lennart hette Benjamin, och ja, det hade ju passat bra, det namnet 😀

Idag vet jag inte vad det blir, en slappardag kanske, kan man ju vara välförtjänt av. Vädret är ju inget man inspireras av heller, blåsigt och dant. Jaja, det ger sig nog, önskar er alla en bra lördag!

013

Kommande jul…då ni! :D

Av , , Bli först att kommentera 10

Japp, i all Theresé släktforskning har vi nu hittat en öppning för att få fira jul på ett annat ställe, hahaa…hon sa till Christer ”Jitte” Bjuhr, att hon skulle kolla upp hans släktträd lite grann, bara så där. Och igår fastnade hon framför datorn. Kolla vad hon kom fram till.

Erik Billehard Bjuhr (Jittes farfar) är min, mormors mormors morfars brorsdotters dottersons son. Ojoj, det är långt tillbaka, men ändå, hallå Jitte, visst står du för julskinkan, vi kan ta med köttbullarna? Och ifjol kom hon ju fram till att vi är släkt med Roger Pontare, jojo, men någon inbjudan dit, kom aldrig…konstigt!!! 😀

Nä, men visst är det lustigt ändå, att det kan vara så där, man är släkt, och kanhända är vi det allihop, på ett eller annat sätt, om man bara grävde litegrann.

Ikväll kommer en del av Åkes släkt hit. Staffan, Åkes kusin och hans fru Siv-Marie och deras dotter Sara. Först ska dom gå på visning uppe på gitarr muséet, med Theresé, Anders och Sally, och sedan bjuder jag på middag. Det blir trevligt och ett bra avslut på familjen Hällsten-Söderbergs vistelse här, dom åker hemåt imorgon.

Jag fick ju denna lilla julklapp av Theresé:

002

Hon hade nämligen köpt en sån där ljuslåda till Sally, som jag fick syn på då vi var där sist. Sally får ha en liten konstutställning i ljuslådan, och sedan byter dom ut konstverken, vart efter hon har gjort nya. Jag ville ha en sån där så vi åkte på IKEA, men tror ni att jag hittade något…näpp, så det bidde ingen ljuslåda för mig, men nu så…och snart kommer det att hamna andra saker i lådan än julpynt.

Jag fick också en sån här burk:

004 005

Med lite blandade dusch saker, bra klapp, och den kommer att gå åt.

Vilket mysväder vi har…regn, så det får nog bli paraply på hundpromenaden, fy tusan, och halkigt kan det säkert vara, på sina ställen, så jag tar nog inte av broddarna, innan jag kollat underlaget. Hoppas på en fin fredag, för er allihop!

Det var det, det!

Av , , 2 kommentarer 13

Så där ja, då var vi inne på 2015, fort var det gjort. Jag jobbade igår, men det blev bara 2 timmar så det var absolut överkomligt. Hann hem och byta om innan vi halkade iväg, ner till Lundalogén.

Foto1438 Foto1439 004 025

Vi var 18 personer, 14 vuxna och 4 barn, som började med fördrinken uppe hos Mats ”Masken” Karlsson.

013

Detta var nåt, tror jag, som han och Jitte hittat på nätet och var bartenders choice. En stark sak som Brälla tyckte påminde om matsmältningsraketen han brukar bjuda på, kryddig och stark, men god. Till detta serverades Vindelrökt älgkött, ostkrokar och nötter, en bra starter.

011

Tord och Camilla stod för förrätten, och detta var en kräftstjärts cocktail, med melon, avokado, kräftstjärtar och annat gott, kryddat med sweet chilisås, jättegott.

Huvudrätten, där Lena gjort i ordning oxfilé samt såsen, Theresé och Anders fixade salladen med granatäpple och jag hade gjort potatistårtorna. En väldigt fin kombo!

Foto1436

034 045 049

Och alltihop avrundades med efterrätt alá Helena och Mats Jonsson, en kladdkaka med jordnötssmör, grädde och hallon…helt perfekt!

Samtalsämnena var många, inte alls ovanligt då man träffas så där, och ämnet om ord från bondska, kom upp på tapeten och plättarnas eller tunnpannkakornas vara eller inte vara. Ja, det har vi ju lärt oss nu att uppåt och inåt i landet, så säger man plättar om tunnpannkakor, men inte här i Umeå.

Ja, tyckte nästan alla, man steker ju pannkakan i stek”pannan” och därför heter det tunn”pann”kaka, fast ugnsplåten är ju ingen panna, kan jag tycka, I så fall skulle den ju heta tjockplåtkaka, haha…japp. Här hemma serveras då plättar jag steker i stekpannan och pannkaka om den kommer från ugnen. Nu är jag ju född i Umeå, men med två föräldrar, båda från Malå, så har jag inte hört annat än plättar.

Det borde ju också vara likadant för en omelett, gjord i stekpanna, plättomelett, och ugnsomelett, finns ju båda delarna där med 😀

Och med mat på bordet och i samtalsämnet så avhandlades även parisare, grillkorv och korv i allmänhet…basföda för många, och kanske i synnerhet för karlar. Lättlagat, och käkar du parisare eller korv med bröd så är det lättdiskat också, sa Anders. Ja, det kan man ju hålla med om.

Och kvällen avslutades för vår del i alla fall, med att gå ut och tända upp i storgrillen, och sedan skötte ”the grillmaster” Jitte, om grillning av olika sorters korvar, det dukades upp för nyårsskål och förbereddes för lite raketer.

Foto1445055 089 098

100

Efter det tackade jag och Åke för oss och halkade hemåt, en trevlig kväll, som vanligt och nu har vi ett nytt spännande år att se fram emot, nya utmaningar och äventyr, ska bli kul. Önskar er alla en god fortsättning på allt som ska komma.

069

 

 

Maria Lundmark Hällsten