Är han elak eller kan skenet bedra 🤔

Av , , Bli först att kommentera 13

Måste göra en reset på hjärnan och starta om från början, tror jag. Vaknade samma tid i natt, som igår, strax innan 4. Nu somnade jag dock om, vilket var tacksamt 😴

Igår var det krispigt och kallt ute på morgonprommis med Winstone. Här hade det knappt börjat snöa.


Vi kommer in på gården och jag hajar till. I ögonvrån ser jag en annorlunda färgsättning på en duva. Jag fotade den sedan genom fönstret. Tyckte den såg lite cool ut, hehe.


Tydligen är det inte så ovanligt med andra färger på duvor. Fast jag har nog aldrig sett en sån här. Inte Jan A heller. Hittade inte en liknande då jag googlade, däremot med mest vitt på kroppen. Som jag förstod det, så beror det på ett pigment fel.

Skickade ett kattklipp från TikTok, till Nicco igår. Längst upp i trappan sitter Merlin, ragdoll, en katt som ser väldigt elak ut, minst sagt. Om han är det, ska vara osagt, men han ser för härlig ut.


Vi pratade igår kväll och samtalet föll in på katter. Hon sitter ju i lägenheten med hennes Sambo. Han är väl inte elak, men påhittig. Sen är han lite överallt, och på lite fler platser än så. Jätte intresserad av att tippa ut vattenskålar, samt att lägga ner saker i skålarna. Ibland faller han ner i dom också…


Jag föreslog att jag skulle sy en cape till honom. Fast han är ju inte elak, så jag kom på en bättre liknelse. Stuntmannen Evel Knievel. Den där våghalsiga killen som hoppade över hus och annat, med sin Mc. Han hade ju en cape, han med.

Nicco var snabb att googla och skickade sedan en specialbild, på Sambo, hahaa…


Theresé, skickade en annan bild till mig, nu på morgonen. Tips på vad man kan göra med såna där pysselögon som finns att köpa lite överallt, haha.


Idag lutar det åt fika tajm med en kvinna jag känner. Sen får vi se vad dagen bjuder på. Ledig är jag i alla fall, och det känns helt ok, måste jag villigt erkänna 😁 Hoppas på en fin torsdag, för er allihop!

Tuppen sov då jag klev upp…

Av , , Bli först att kommentera 13

Fantastiskt, då man släcker sänglampan, 23.45, och sedan vaknar 03.45 och inte kan somna om. Försökte inta ryggläge i teverums soffan, i förhoppning om att somna där, men inte. Tyckte dock det var lite för tidigt att koka kaffe men nu, 05.30, så slog jag igång pannan.


Har konstaterat att vårt hus, är beläget i, antingen ett kallhål, eller över en varmkälla. Då jag backar in på gården, efter jobbar passen så slår rutorna igen, direkt jag passerar grindstolparna. Kul att backa i mörker och igen immade rutor…not.


Ser att dom utlovar snö, möjligtvis idag och lite imorgon, sen ska det blir plusgrader och regn, ett tag framöver. Synd, inte bara för väderutsikten ikväll, utan även att den enda dagen i veckan jag ALLTID är schemalagd, är onsdagar.

Och just ikväll, och några onsdags kvällar framåt, kommer Hamptjärnstugan att ha öppet till 20.00. Dom eldar, gör våfflor och så vidare. Hade varit najs att kunna kombinera lite kaffe vid en sprakande brasa och kanske lite norrsken på himlen.

Aktuella datum
2/11 9/11 16/11 23/11 30/11

Bild och info, lånad från Umeå Tipsgrupp på FB

Well well, inget att göra något åt. Vi kan ju dra ner elementen här hemma, elda spisbränsle i vår fejkade öppna spis, och dricka kvällskaffet där… i värsta fall.

Här ska ni nu få en text jag kopierat från Klotterplanket på fejjan. Även där var texten kopierad så jag kan inte säga vem som skrivit den från början. Jag kunde dock inte undgå att tycka att den var lite rolig. Och med den önskar jag er alla en fin onsdag! ps, ta texten med en nypa salt, jag vet, och många med mig, att allt inte är så himla lätt idag heller, men man kan få skämta om det, ibland ds.

När jag var liten brukade vuxna tråka ihjäl mig med deras tröstlösa berättelser om hur svårt det var när de växte upp; som att gå utan skor 3 mil i uppförsbacke – båda vägarna – varje dag till skolan genom snöstormar som rasade året runt, bärandes sina syskon på ryggen till skolan som var en ombyggd lada utan isolering.

Där lyckades dom ändå hålla en 5:a i snitt trots deras heltidsjobb efter skolan på det lokala sågverket där de jobbade för en krona i timmen så att de kunde hålla familjen från att svälta ihjäl.

Jag minns att jag lovade mig själv att när jag växte upp så skulle minsann inte jag häva ur mig en massa sån skit på mina barn om hur svårt jag hade det när JAG var liten och hur lätt de har det nu.

Men … Nu när medelåldern passerats, kan jag inte undgå att se mig omkring och se dagens ungdom. Kidsen idag har det så förbannat lätt! Jag menar, jämfört med min barndom lever de i nån satans utopi. Jag ogillar att säga det men, dagens ungdom, vet inte hur bra de har det.

Skulle vi någonstans fick man gå eller cykla – inte faan hade man någon föräldrataxi! Fotboll spelade man på öppna gräsplättar eller gatstumpar med kvarterets hoprafsade ungar. De fick man springa runt och hämta – inte nån djävla mobiltelefon, inte! Halva tiden gick åt att komma överens om vilka regler som gällde. Inte faan kan dagen ungar komma överens om något?! Gjorde man något bus eller smygrökte, så kom portis eller någon annan vuxen och avslöjade allt för morsan och farsan. Nu skiter ju vuxna i allt man gör.

Jag menar, när jag var barn så inte fan fanns det nåt Internet – när vi ville ha reda på någonting fick vi gå till biblioteket och slå upp det själva! Det fanns ingen e-post heller. Vi var faktiskt tvungna att skriva ett brev, med penna och papper, och sen tigga till oss frimärken, gå hela vägen ner till brevlådan och posta det. Efter det tog det en vecka innan brevet kom fram och sen fick vi vänta på svaret ytterligare en vecka.

Det fanns inte heller MP3:or eller Napster. Om man ville stjäla musik så fick man vackert gå till skivaffären och snatta den själv. Eller så fick man vänta till på lördag och hoppas att de spelade låten på Tio-i-topp-listan för att kunna spela in den på band, men programledaren brukade vanligtvis snacka över hela början på låten och sabba alltihop ändå.

Vill du höra om att ha det svårt? Vi kunde minsann inte bara ladda hem porr. Du var tvungen att muta nån alkis som kunde köpa dig ett nummer av ”Fib Aktuellt” på närbutiken. Antingen det, eller så fick man nöja sig med underklädessektionen i Ellos-katalogen. De hårda grabbarna gömde sig under torrdasset med ficklampa. Det var de alternativ vi hade.

Vi hade inte sånt lyx som ”samtal väntar”. Om du snackade i telefon med vev, ingen djävla modern petmoj inte, och om någon annan ringde, så fick de upptaget. Och inte fanns det ”nummerpresentation” heller. När telefonen ringde så hade du ingen aning om vem det var. Det kunde vara din rektor, din mamma, en försäljare eller din spritlangare. Du var helt sonika tvungen att svara och ta en chansning.

Inte hade vi några flashiga Nintendo Game Cube eller Playstation tv-spel med högupplösande 3D-grafik heller – vi hade tillsågade nedfallna grenar som pistoler och gevär. Du kunde lätt se vilka rikemansbarnen var – de hade köpta pikkadoller istället. Vi hade inte ”Grand Theft Auto” och ”Tekken 3”, vi hade ”Fia med knuff”, ”Svarte Petter” och grafiken sög! Din gubbe var en liten topp och det fanns inte massor med levels och olika vyer och bilder – det var samma bild hela tiden.

Det fanns inte några böcker och tidningsartiklar om ”Hur man vinner i ..”, för om det hade funnits en ”Hur man vinner i Fia” skulle den bara innehålla en rad: Bli inte utslagen. Du kunde inte vinna eftersom du bara blev utknuffad tills du drog. Precis som livet.

När du gick på bio fanns det inte någon ”stadiumplacering”. Alla säten var i samma höjd. Om en lång kille satt framför dig så .. taskigt läge. Filmerna var oftast någon repig Åsa-Nisse film eller Kalle Anka. Inte fanns det nån jäkla kabel-tv heller. Vi hade en kanal utan text-tv. Ville du veta vad som skulle visas fick du läsa det i tidningen. Cartoon Network existerade inte.

Tecknat kunde du bara se på julafton mellan tre och fyra . Då var det dessutom alltid julmiddag. Fattar du!? Vi fick vänta HELA ÅRET, era bortskämda små skitungar! Inte heller fanns det nåt Bolibompa med blonda yppiga programledare. Vi fick Cirkus med Sigge, Humle och Dumle och nån jävla tomte i en säng som satte dockor på pottan istället…
Det är det jag säger, barnen har det alldeles för lätt. De är bortskämda. Jag svär, de skulle aldrig ha klarat sig i fem minuter på 60-talet..

 

Vart kommer den att hamna, snön alltså ❄️

Av , , Bli först att kommentera 10

Idag blev det ett sent inlägg. Fick rycka ut och ta ett oplanerat morgonpass på jobbet. Det värsta, såna gånger är att ställ om sig. Man har ju sina grejer man gör och tider att förhålla sig till. Men så blir det plötsligt andra saker man gör på andra tider.

Nå, jag överlevde och det gick faktiskt bra ändå. Även om min frukost blev ovanligt tidig och min lunch, jätte sen. En promenad fick vi då, och vi njöt av solljuset och atmosfären runt omkring oss.

Tänker inte skriva så mycket mer idag. Men visa bilder jag tog igår, på en promenad i omgivningarna. Den här togs bakom vårt Ica Nära här på Västerslätt. Den rönnen har inga bär.


Men 3 november 2019, för 3 år sedan, då var det en rätt så stor mängd, av dom.


Och här fotade jag rönnen nere på lekparken här på Västerslätt. Inga bär här heller.


Fast 9 december, ifjol, då var det en stor mängd av dom, under ett snötäcke.


Kristina Risberg heter en kvinna som bor i Vilhelmina, och hon skrev att det inte fanns några rönnbär där heller. Fast på Berghem, finns det, enligt Roland Strandberg. Så nu mina vänner, återstår det att se, vart i hela…norden, alla snö kommer att hamna, eller vart den kommer att lysa med sin frånvaro.

Ha en fortsatt fin kväll, allihop!

 

Livet är väl inte som en chokladask, utan hellre som en tallrik tomtegröt

Av , , Bli först att kommentera 13

För ett år sedan satt jag med Sally på Alvik, eller mer internationellt, Umeå Airport. Hon skulle hem efter att ha varit här en vecka. Men inte utan att… det här la jag ut på fejjan. Samt min kommentar under den, efter att vi fått tips om vad vi skulle göra.


Theresé kommenterade att det var tur, att flygplatsen här, inte är så våldsamt stor, så vi behövde inte plöja igenom så mycket.

Och, precis av den anledningen, storleken alltså. Så bestämde jag igår, att vi åkte till Östra Station, där jag visste att det inte var så stort. Utan jag trodde mig vara rätt så säker på att vi skulle hitta rätt. Dessutom kunde vi sitta inomhus i väntan på tåget.


Det absolut enda som hände, värt att notera till nästa gång, var att vi stod i fel ände av perrongen. Hur kunde vi ens komma fram till att fjärde vagn, skulle vara först?


Men hon kom tryggt och säkert med. Jag kände mig superstolt över uppdrag slutfört. Kanske man skulle kunna bli ambulerande tågguide värdinna på Östra Station. Antingen anställd av Norrbotnia Banan, alternativt som konsult, ska suga på den karamellen.


“Life is like a box of chocolates, you never know what you’re going to get” som Forrest mamma sa. Fast det är väl ändå en liten lögn, eller?

Bokstavligt talat, alltså. För visst finns det en innehålls deklaration och oftast, vad jag vet, en beskrivning av vad du kan hitta i chokladen.

Ska vi vara sanna och ta Forrest mamma på orden, skulle hon hellre sagt. Life is like a bowl of porridge or to be more correct, Swedish rice pudding, you never know who will get the almond. För det vet man ju verkligen inte, hehe…

Nåja, rent filosofiskt, kan en chokladbit vara som sammet för själen, för en person, som älskar just den smaken. Och för en annan, som kanske inte ens tål choklad, kan den vara förödande. Kanske var det det, som mamman menade. Jag vet faktiskt inte, men mina tankar här, kom bara neddimpande i skallen igår kväll, vid middagsbordet.

Snodde ihop en tekaksdeg på havremjölk igår kväll. Dom blev absolut godkända. Brödbaket kontrollerades från början till slut, av ytterst köksansvarige, Winstone.


Idag är det i alla fall kladdkakans dag, vilken tur att vi har kvar av citronkladdkakan. Men inte bara det, nu råkar jag vet att Ingegerd har namnsdag denna dag. Så grattis på namnsdagen Ingegerd! Och till er andra, ha en fin måndag!

Ni som vet…VET *nickar*

Av , , Bli först att kommentera 14

Spara ström, ska vi göra. Själv skrev jag att våra mysbelysningar skulle vara släckt under veckorna. Som ett bidrag till den enorma stacken av energispar, som vi alla skulle bidra till.

Idag läser jag detta ur en artikel på vk.se och jag citerar:

”Att ha adventsljusstakar, julgran och julstjärnor tända i fem timmar per dag under hela december drar lika mycket el (om det är led-lampor) som en varm dusch på 2,5 minuter.” slutcitat


Det står även i artikeln att visst är det bra att vi släcker ner onödiga lampor, för skulle alla göra det, så är det jättebra. Men det är varma duschar och värmen i våra hus och lägenheter, som gör den största skillnaden.

Det innebär då att vi får hasa runt i filttofflor, jätte filtar runt axlarna och vantar på händerna.

Men det återstår att se. Visst kan vi sänka värmen i dom rum vi inte använder frekvent. Det brukar jag göra ändå, så på västfronten, intet nytt.

Jag bakade en citronkladdkaka igår, och pimpade den lite innan i gav oss på den. Energisparade då ugnen ändå stod på och gjorde några chokladkola kakor.

Efter fikat tog vi en 30 minuters paus innan vi gav oss iväg till Norra Kyrkogården, för att tända ljus. Mycket bilar, mörkt och regn likt, men vackert.

Vi hittade pappas grav lätt som en plätt, även Nicke, Elsie och Oves.

Däremot blev det lite svårare att lokalisera Tex och Pirjos gravplats. Jag gick på bilder i huvudet, åt vilket håll vi gått då dom bar kistan efter Pirjo. Och åt vilket håll stenen skulle stå. Mitt bildminne var det inget fel på, efter en del spring upp och ner, hittade vi rätt.

Hade även ett ljus till Kerstin, men där gav vi upp, i kyla och småregn. Jag ska åka dit nån dag i veckan istället, och leta. Här blev det dock lite roligt då vi skulle hem. Åke, Sally och Emma gick iväg lite före, jag fotade ju hit och dit.

Har mitt sikte inställt på bilen…ish. Men då jag plötsligt får en träbro under fötterna, så vet jag är jag är på fel väg, lik förbenat. Jag som var så tvärsäker på att jag visste vart jag skulle. Och dessutom lite kaxig och stolt att minnet inte svek i vårt tidigare letande. Nåja, det var inte svårt ändå, hade ju varit värre om jag varit inne på Arlanda 😅 Ni som vet…vet.

Idag är sista dagen på Sallys höstlov. Och i eftermiddag ska jag se till att få henne på rätt tåg hem. Nicco har i alla fall lovat, vid ett svagt tillfälle, att hon kunde följa med till stationen. Vi får väl se vad de blir av det hela.

Ha en fin söndag, allihop!

Vuxna människa, bete dig…

Av , , 6 kommentarer 14

Nånting har hänt med blom…salladsplantan som jag fick av Ina och Jitte 😲 Den lever då, i alla fall.

Undrar om jag måste plantera om den igen. Större kruka och större båge som jag kan tvinna upp den på 🤔

Vi åkte upp till mamma på Mariehem igår. Vattentornet skiftar färg, även detta år.

Det såg nästan overkligt ut där det tornade upp, bakom huset. Färgen på himlen var nog det som gav effekt. Vattentornet som alltid varit och förmodligen alltid, kommer att vara, ett riktmärke för hem. Även om vi inte bor där idag.

Ett besök på Monkey Business, stod på the do list. Höstlov, barnbarn och en annalkande helg, fanns det ett annat option, eller…


Apropå barn… Sally hade en bokad plats på tåget hit. Och den bokades för att hon ville sitta med näsan i färdriktningen. Då hon hoppade på i Uppsala, satt det redan en familj runt och på hennes plats. Hon gick fram och sa, ursäkta, jag tror att det där är min plats.

Mannen, pappan, sa ja, jo, jag vet, men vår kille blir åksjuk om han sitter fel väg, så du kan ju sätta dig därborta. Sa han dessutom i en rätt spydig ton, och pekade på en stol som var ledig. Men den var då inte i färdriktningen.

Då Sally berättade det där för mig blev jag minst sagt, förbannad. Vem är den vuxna människan att bete sig så där 😠 Han kunde ha frågat, snällt, om det var OK, då hade ju Sally fått bestämma hur hon ville ha det. Jag köper rätt av, att hon inte ville säga att jag vill ha min stol, för att även hon, kanske mår dåligt av att sitta bakvägen.

Sen, din inbitna, hjärtlösa, typ till pappa, som dessutom stod och hånglade med din fru, mellan vagnarna, medan era barn spred ut sina prylar överallt. DU, hade också kunnat boka era platser, om du hade velat vara säker på vart ni skulle sitta.

Ursäkta, där spårade jag lite… fast jag tänker INTE radera stycket, så de så.

Idag blir det en fika för min syster och bror med fru, här hemma. Sen ska vi ut och tända ljus på några gravar. Ha en fin alla helgons dag!

Med eller utan brillor, höger eller vänster…

Av , , Bli först att kommentera 13

Mina glasögon som jag var missnöjd med, bytte jag ut till nya. Och dom kom igår. Inget speciellt med dom, väldigt neutrala, skulle jag vilja säga. Fast dom gör jobbet, jag kan se med dom utan att bli bländad av ljus och se saker röra sig på högra sidan, fast teve står på min vänstra sida.


På kvällen ställdes syn och pricksäkerhet på prov, både för Sally och mig. Nicco tog med oss på prova på luftpistol, uppe på skytte och boulebanan på Umestan.

Det är verkligen INTE, så lätt som man kan tro. Fast Sally fick in en hel del fina poäng, hon med, minsann.

Armarna tar stryk, hjärnan säger att man ska trycka av medan man ser att allt ligger i våg, men det rör sig om nanosekunder och millimeter. När du sedan trycker av, för du håller på förlora siktet, ja då är det kört.

Istället för att trycka av, ska man sänka vapnet, andas, ta ett omtag och göra om. Jag provade både sittande med stöd.


Stående med 2 händer och med 1 hand. Sittande var klart lättast. Även om jag inte träffade bulls eye, annat än 1 endaste gång. Nä, det heter inte bulls eye i skytte, men ni fattar…mitt i prick


Jag hade lite problem med att ställa in mina ögon. Högeröga är dominant, jag trodde det var vänster, som vanligt tänkte jag tvärsom. Jaja, här är den där bilden jag lagt ut förut, så förstår ni läget.


Jag är ju inte helt vänsterhänt utan snarare tvåhänt. Jag testade att skjuta med fokus på högeröga, sen bytte jag, satte en nia på första, sen en etta. Jag provade att fokusera med bägge ögonen, samma resultat, så det är svårt att säga hur jag ska tänka. Provade även utan glasögon. Jag ser ju att läsa utan, men måste ha på långt håll. I skytte, ska du ju ha koll på 2 olika distanser. Siktet, och måltavlan.

Nå, skulle jag fortsätta med skytte, så får man nog komma fram till vad som känns mest naturligt och bekvämast. Är ju svårt att säga det efter en timme. Där du dessutom ska få in förhållningsregler och hur man hanterar vapnet. Rutin på det, och att göra saker i samma ordning.

Jag rekommenderar i alla fall att ni som är intresserade. Åk upp dit då dom har prova på. Det kostar ingenting, och vem vet, ni kanske fastnar för det, precis som Nicco gjorde. Hon skjuter dock inte med luft, utan krut. Här en print från hennes licenstagning. Det var inte jag som filmade.


Idag ska jag och Sally upp och fika hos min mamma, hennes gammelmormor. Blir kanske ett besök på Monkey Business också, det ligger ju nästan på vägen hem 😁🙊

Önskar er alla en fin fredag!

Har du deg på benen eller noll koll?

Av , , Bli först att kommentera 19

I hemlagade gruppen på fejjan bakas det bröd, med jämna mellanrum. Diskussioner om vad brödet kostar och hur mycket man tjänar, är konstant pågående. Vissa med noll koll, och andra med mer… deg på benen.

Det roliga är att i såna här diskussioner så tänker väldigt få, på att allt beror på vad du bakar av. Vilket märke köper du, vad kostar this and that där du handlar, hur mycket bröd äter du och så vidare.

Här kommer min, alldeles egna uträkning och jag har då googlat på det billigaste jag kunde hitta. Dessutom vad vi betalar per kWh här, vilket ju skiljer lite från vad skåningarna kanske betalar. Dessutom, räknar jag då kallt med, kallkällvatten, vilket är gratis, men absolut INTE, alla förunnat att kunna hämta. Men nu skulle jag ju hitta det billigaste, hade jag tänkt
Slutligen, något man får som bonus, då man bakar själv. Är ju upplevelsen, doften, och det absolut, purfärska. Fast det är helt klart individuellt, vad du vill lägga din tid på, och om man orkar, förstås.


Jag skrev ju för några veckor sedan om min magkänsla då jag plötsligt kom på att köpa en andel på V86, och magkänslan visade rätt. Fick en känsla igår, bara så där, och det roliga är ju att jag egentligen ratar V86 med sina dåliga utdelningar.

För modiga 47,49 kronor fick jag tillbaka 834, haha. Kan ju inte annat än älska magkänslan 😍


Vi fick gäster på jobbet igår. 2 arbetskollegor som slutat hos min brukare. Ett kärt återseende. Dom hade med sig present till både mig och brukaren. Jag fick, tadaa, kaffe och choklad. Känner dom mig, eller… Tack så mycket Halima och Nvar 🥰

Ikväll ska jag och Sally haka på Nicco och få testa på pistolskytte. Huka er bara, här kommer det att smälla. Jag undrar om jag ens kommer att orka hålla upp pistolen, haha. Återstår att se  🤓

Hoppas på en bra torsdag, för er alla och den bästa till Emma, som fyller år idag.

I lost it, lite i alla fall…

Av , , 2 kommentarer 15

Mina planer för gårdagen var att dammsuga lite innan jag skulle iväg och kolla in Höstljus. Det sprack… det blev både dammtorkning, torka köksfönster och teverumsfönster, dammsög, och baka bullar. Så… I lost it, lite i alla fall 😜

Det var bitigt i luften, men lyckades ändå knäppa några bilder. Några skarpare än andra. Svårt med nattläge då man ska hålla mobilen absolut still, och man förlorat känseln i fingrarna.
Älskar då lysen speglas i vattnet, stadskänslan. Månen var otroligt fin, men pytt, på bild, gjordes den ingen rättvisa. Nåja, det ser ju ut att regna framöver, så det blev den perfekta kvällen att kolla in ljusen, i alla fall.


Sally kom på utsatt tid. Eftersom jag ändå var vid Östra Station då hon skulle komma, så passade den utmärkt att jag plockade upp henne där. Och tänk, jag behövde inte leta vart jag skulle gå, det blev rätt med en gång. Hahaa… En alldeles lagom station, för mig.

Resan hade gått bra, lite långsamt förstås. Det blir några timmar att slå ihjäl på tåget. Vi hämtade upp Åke och Nicco och for ner på klubben som hade sin första fika kväll för säsongen.
Blev inga fler bilder därifrån, man utanför, haha. Himlen lyste på ett skumt sätt. Men som sagt tidigare, svårt att återskapa det jag såg.

Fast ändå 🤩

Nu ska jag avslöja vem, eller rättare sagt vad, som stod utanför dörren igår. Ni som inte läste inlägget igår, här kommer dom bilderna igen…


Och detta var vad som skuggade fönsterglaset och rörde sig med solens vandring på himlen. Oh my, det var ju nästan scary, men bara nästan 😆


Jobbar i eftermiddag. Sally ska hänga med Nicco och Sambo. Apropå Nicco, och det jag skrev för några dagar sedan, om slöseriet då man förpackar saker i kartonger. Fast det hade rymts i en liten ask…typ.

Nicco hade beställt en sak. Får sms att paketet anlänt. Hämtar ut det och allt är som det ska. Hon får till och med en liten godis i paketet, som tack för beställningen. Får ett nytt sms, med en ny kod, och nytt paket att hämta, från samma avsändare. Hon förstår inte vad det kan vara, då hon redan fått det hon beställt. Nå, hon hämtar ut paketet. Här ligger det hemma på hennes köksbord.


Och gissa nu, vad som låg däri…. NÄÄÄ jag vet, det kan ni inte men håll i er. Det var detta.


Någon skämta med henne aprillo. Det kan ju för fasen inte vara en levande varelse som förpackar sakerna man beställer 🤯 Hade jag ett sånt jobb så hade jag blivit deprimerad av att packa in små saker i stora paket, på riktigt.

Hon har förövrigt, efter att ha slutat skratta så tårarna rann, lagt ut bilden på Insta och taggat företaget hon shoppade av. Får se om dom reagerar på det eller.

Ha en fin dag, allihop, vädret till trots!

Vem stod utanför dörren 😳🥶

Av , , 4 kommentarer 10

Passerade Öbacka strand då vi åkte till Holmsund igår. Tycker att det sista huset dom byggt, är förvånansvärt fult. Eller är det bara jag, kanske Ser ut som taget från 70 talet, färglöst och tråkigt.


Men jag köper att lägenheterna säkert är jättefina och definitivt utsikten. Lite sjukt då man kommer från stan och tittar mellan glepan, på det där nyaste huset kontra det äldre, som står bredvid. Då ser det ut som det nya, lutar 😱

Kommer in till Holmsund och jag ser ett visst mönster, inne på gårdarna. Fotar då vi åker tillbaka. Och jag undrar förstås om dessa häckar är typiska för Holmsund.


Jag vet inte om jag sett det nånstans inne i Umeå, faktiskt. Vissa hade nu bara 3 träd, men jag tror att det är samma växt Fast dom mindre, har dom hållit efter.

Det finns en sak jag är 100% säker på, och det blev jag varse igår. Nåt jobb på nån flyttfirma, kommer vi aldrig att söka eller få. Jag höll på fastna i trappan uppför bron. Inne var det Åke som gick först. Tror att det verkligen är att välja mellan bajsmacka eller skitmacka, om man går först eller sist. Det är lika illa fast på olika sätt.

Nåja, nu står soffan däruppe och skiner. Jag gav ett bud på en femhundring och fick ta den. Klart värt det, tycker jag. Roligast av allt var att jag printade bilden, då jag såg annonsen, skickade till Nicco och frågade vad hon tyckte om den. Hon hade redan sparat bilden, hon var sugen själv, Men morsan hann före, haha.


Ikväll kommer Sally, med tåget. Det är höstlov och hon ville komma upp. Nailheads har fika kväll på klubben, så vi får se vad Sally tycker. Om hon vill dit eller inte. Annars kanske Åke går iväg själv.

Apropå Åke, han och Winstone gick iväg på morgon promenaden. Själv gick jag ut till hallen för att guida Bengan tillbaka till hans plast i matrummet. Mission Halloween, completed.


Jag rycker till då jag ser på dörren…


Kommer Åke tillbaka, redan Fast den där rör sig inte. Jag går dit och öppnar, ingen där. Går in, vänder mig om och…


Mja, jag har listat ut vad det var, har ni? Och nej, det var inte Bengan.

Ha en fin tisdag, allihop! Själv ska jag ut med min brukare och assistent som jobbar ikväll, och kolla in lite Höstljus. Passar bra, då kan jag plocka upp Sally då vi är klara med det.

Maria Lundmark Hällsten