Etikett: chefen

Som en smäck sitter på skallen…

Av , , 4 kommentarer 12

Jag är ingen pillertrillare… inte för att jag har nåt emot mediciner eller vitaminer, men jag kommer ju inte ihåg att ta dom, men nu… kanske, efter ett hett tips från Tina. Jag gör i ordning ett shotglas, i detta fall ett snapsglas, med tabletterna, och ställer fram på synligt ställe, så är det klart, och när det är taget så fylls det på, igen, ja, det kan faktiskt funka 🙂

Foto0854

Winstone vann inte kopplet och halsbandet, men hey, nu är Eloise nominerad som en av tio som kan vinna månadens bild, haha…kul! http://hemmetsjournal.se/katt/Manadens-bild/

Inget koppel dock, men väl mat, och lite godis.

Nu står Buicken i tältgaraget, men det såg tight ut ett tag… Buicken stack ut ½ meter, ja jag fattar inte vad vi tänkte då vi köpte bilen, den är ju fööör lång, men Åke har trasslat in den i alla fall så det är stängt.

Ännu tightare såg det ut igår, då vi med gemensamma krafter drog upp presseningen över ställningen och det plötsligt saknades ½ meter på bägge sidorna, ner till backen. Nä, sa jag, det där går inte, det ser du väl att det är fel. Mm, han ville inte riktigt ge med sig, tyckte att det skulle bli för galet att sno på hela alltet, men till slut så, och jag hade rätt, då gled hela saken på plats och den täckte alltihop.

Vet du hur jag kunde veta det, frågade jag Åke. Nej, svarade han och såg konfunderad ut. Jo, så där är det varje gång jag byter lakan i vår säng, hur jag än ögonmåttar innan jag slänger på lakanet så får jag kortsidan där långsidan är, och jag kan inte för mitt liv begripa hur stackarn det ska kunna täcka sängen om jag vänder på det… men samma sak varje gång, jag slänger om lakanet och tjopp så ligger det som en smäck sitter på skallen 🙂

Idag ska vi fira min chef, hon fyller år och det ska bjudas på smörgåstårta och annat gott, blir säkert en trevlig arbetsdag. Önskar er alla en trevlig fredag!

Till salu: Rånarluvor!!!

Av , , Bli först att kommentera 8

Känns underbart då man gjort bort en arbetarhelg, det hjälps inte. Kanske inte så fysiskt ansträngande, egentligen, jo, lite, men det är trots allt så, att man umgås ju knappast med sina vänner heller, tio timmar i sträck, och sedan fortsätter nästa dag, med tio till.

Visst beror det ju mycket på vem man jobbar hos, det finns nog inget ställe som är det andra likt, i det stora hela, och jag trivs verkligen med min brukare, fast att gå dit varje dag…njae, jag tror inte att jag skulle fixa det, seriöst, och det är nog en av alla anledningar, till varför jobbet som personlig assistent, oftast (inte alltid) är en genomgångs fas till något annat.

Själv kan jag idag, inte se mig jobba med något annat, utan jag trivs med yrket som sådant, och så länge jag får vara kvar på det här stället så stannar jag nog, men som med mycket annat, man ska aldrig vara så säker, det kan hända saker på vägen som gör att man vill gå vidare med annat.

Chefen skulle ha på sig nylonstrumbyxor igår, och jag noterade en maska som gått, längst ner vid foten, jaja, det gör ju inte så mycket, inget som syns då man har skor på sig. Men ju senare det blev, desto värre blev det, och vi bestämde oss för att dom där hade gjort sitt, jag skulle kasta bort dom.

Fast du, sa jag, kasta bort, vi kan väl återanvända, vi slänger ut en annons på blocket, överskrift: Rånarluvor!!! Ja, skulle ju kunna funka, men då sa hon att hon skulle ju vilja råna en bank. Hm…men det blir som svårt sa jag, om du ska ha en ur personalen med dig, och hur mycket ska vi involvera oss i dina förehavanden, svårt det där 🙂 Nå, vi lade dom planerna på hyllan och slängde bort ansiktsmasken.

Solen skiner och kanhända det blir en sån där nice utesittar dag, då jag uträttat dom saker jag tänkt mig. Bland annat Djurmagazinet, måste köpa mat till Winstone, och kanske någon affär innehållandes mat, om jag kan komma på nåt vi skulle ha behövt.

Men just nu, vankas det frukost, ska ni höra, och det kommer att bli en turkisk yoghurt, med blåbär och en hårdbröd macka med ett kokt ägg på, låter fint det. Önskar er alla en fin måndag!

 

Ofrivillig pimpning!!!

Av , , 4 kommentarer 10

Jag var på fotvården med chefen igår och det vart snack om dessa fisk-spa som finns lite överallt. Hon som jobbade tyckte att man kanske skulle ha några såna där firrar hemma, för eget bruk, och sitta en liten stund varje morgon. Jag kontrade med att man istället kunde dressera en gädda, så räcker det ju med en fisk.

Problemet är att lära den att bara nafsa lite… inte gapa så stort eller vara glupsk, då kan det ryka en tå eller två.

När jag sedan kom hem, så tog jag av mig skorna (jag går nästan barfota hemma, året runt), går och bläddrar i posten, kommer in i köket, och sätter ner främre trampdynan i golvet och det gör rejält ont, jag lyfter ju automatiskt upp foten och sätter den igen på ett annat ställe och det blir samma smärta fast nu i hälen…???

Jag lyfter bort posten från mitt ansikte och tittar ner på golvet, jag begriper verkligen ingenting, där ligger det glittrande saker över hela köksgolvet, så får jag se vad det är, och jag vet vart dom kommer ifrån och vem som är den skyldige…ENYA!!!

Jag har nämligen köpt nitar, såna där med fem sylvassa piggar på undersidan.

Foto0557

Dessa har legat i en påse på mikron, och där låg dom då jag åkte på jobbet. Så har alltså det lilla monstret hoppat upp på bänken, rivit ner påsen, öppnat den och spritt ut varendaste liten nit, och säkert har bägge katterna roat sig kungligt med dom.

88 stycken skulle det vara och jag räknade ihop till 86… jobbigt. Fram med dammsugaren och dammsög i kök, hall, sovrum, och den yttre hallen, det slamrade till i snabeldraken en gång så jag gissar att där åkte en nit i, eller bägge två, men dom kan lika gärna ligga under spisen, det vet man ju hur det ser ut då katter leker med saker som glider efter golvet.

Det gjorde ont att få en nit i främre trampdynan och lika ont i hälen, jag var ju tvungen att bruka våld för att dra loss dom, tur att man ändå har lite skinn där och att piggarna inte var längre än dom är. Alternativet hade ju varit att ha dom kvar där… nytt mode…fast smärtsamt 🙂

Idag är det träff hos Tina, och sedan får jag kaffebesök på eftermiddagen, blir trevligt. Önskar er alla en fin onsdag, må solen lysa över era huvuden!

Bröderna Kardan

Av , , Bli först att kommentera 10

Igår blev det mycket ute sittning. Började med Winstone promenaden, sen målade jag plankor och avrundade med att bjuda ”gammgrannarna” på kaffe, ute på ”gammgården”, vi blev några stycken, Kerstin, Janne, ”Kul-Janne”, Ingegerd, Marianne, Ingrid, Birgitta, Fred, Elna? Och sedan Nicco. Jag kom hem lagom till middagslagningen.

Sen blev det mer plankmålning, Åke tog stolparna och sedan skulle han under Buicken för att rätta till det där gnisslande, pipande och skvikande missljudet…han gick under bilen och sa: Aha… nu vet jag vad det är!!!

Ni vet den där lilla storyn och bröderna Kardan, som heter Axel och Knut, på Buicken var det Knut som givit upp, med andra ord knutkorset. Varför förvånas man aldrig?

Japp, till saken hör nu också att Camarons bromsar blir bara sämre och sämre och nu tar den längst ner och det är, för er som inte vet det, OBRA, Jeepen har jag ställt av, för det där andra missljudet som kommer någonstans underifrån, den ska in på verkstaden den 2/9, så nu blev det en liten rockad på bilarna och Camaron kördes in över smörjgropen, för luftning av bromsarna.

Och där såg vi varför dom tog så dåligt, det fanns knappt någon bromsolja kvar, påfyllning och luftning och nu verkar den funka som den ska (ta i trä), fast även där bör ju en felsökning göras, oljan ska ju inte kunna smyg pysa ut, på det där sättet.

En bloggkompis från en annan sida, Scooby, hade lagt ut en bild igår som hon tagit under en liten hotellvistelse. Hon kunde inte låta bli att kika under sängen och kolla vad hon hittade där:

002

Hahaa… rätt så kul va, underfundigt skulle man kunna kalla det.

Idag ska jag träffa Anna, det blir nog en kycklingsallad för mig, på strömpilen, och efter det ska jag plocka upp Anneli från jobbet, så tar vi en kaffe på stationen… typ. Det var egentligen planerat för en arbetsplats träff idag men den blev inställd i sista stund.

Får se om jag hinner vända på plankorna och ta det där sista som nu är kvar, innan jag åker. Önskar er alla en fin dag!

 

En j-kla bromsskärm, blev det

Av , , Bli först att kommentera 5

Ja, det var precis som jag förstod, inte kändes det nåt speciellt att börja jobba igen. Det var som om man aldrig varit därifrån. Jag hann bli absolut plaskblöt, bara genom att gå 50 meter från bilen in på jobbet. Jättemysigt!!!

Sen gick vi ut med hunden, då var det lugnt, men så hörde jag nåt mullrande i fjärran och sa till chefen att jag kunde sätta en slant på att vi skulle hamna i värsta regnskuren när vi sedan skulle upp på centrum… hon skrattade bara.

Vill du ta med en jacka, om utifall att, frågade jag henne då vi lämnade hunden därhemma. Näpp, sa hon, det är så varmt. Jamen det kan ju bryta lös nåt regn, sa jag, men hon ville inte. Nu tog jag ett paraply som hängde där innanför dörren så vandrade vi iväg

Nå, hur ser det ut då vi ska hem… det störtregnar, givetvis. Och min tygjacka står inte emot några större droppar regn, inte. Hon fick ta paraplyet, jag skyddade skallen så gott jag kunde så spurtade vi iväg.

Halvvägs hem slutade det att regna, jag skulle fälla ihop paraplyet och det gick ju JÄTTEBRA, tjopp så hade pinnen åkt rakt igenom paraplyet och det gick icket att fälla ihop, så där fick jag gå med en bromsskärm resten av vägen hem. Men lite roligt var det ju 🙂

Sen var jag evinnerligt tacksam att jag inte plockade fram penseln innan jag åkte på jobbet, och fortsatte med staketet, det hade ju varit lika ogjort i så fall. Jag gick en sväng med Winstone på förmiddagen och passerade Näckrosvägen, där vi bodde förut, och där höll dom på att måla vid garagen, därför tänkte jag att det kanske var läge att måla… men jag tror att dom misstog sig, för deras färg kan väl inte vara bättre än någon annans, eller?

Idag fyller Theresé år, Grattis på dig och det var ju inte bara paketet du fick hem igår, som var presenten, du har ju en Emma fåtölj härnere i källaren också, den får åka med nästa gång vi kommer ner till er.

bloggen 020

Bilden är från ett annat kalas, men det gör ju inget 🙂

Önskar er alla en fin fredag!

Omåttligt stor vinst, njae!

 

Det blev en snabb schemaändring igår så jag åkte ut och jobbade mellan 11-18, det gick ju bra, värmen till trots. Fast jag kan inte säga att jag gillar när det blir så här varmt och man ska vara fysisk. Jag bakade en nationaldags tårta, som Chefen ville ha, vi gjorde en sväng på centrum och en promenad med hunden, så mycket mer blev det inte, förutom det vanliga hushållsstöket, då.
Idag jobbar jag därför förmiddag, och det känns också helt ok, inte fel att sluta tidigt en fredag 🙂
Annars hände inte så mycket igår, Nicco for på tivolit uppe på Vildmanna området, vi satt framför tv:n och Winstone busade på i vanlig ordning. I förrgår då Nicco skulle upp och lägga sig så ropade hon att jag skulle komma med kameran. Enya och Eloise hade förskansat sig utanför hennes dörr:
Och vad dom nu gjorde där, har jag inte aaaning om.
Imorgon bli det Mammas med ”gammgrannarna”, mycket trevligt, så vi får, idag/kväll, ladda inför morgon dagen då, ”Kul-Janne” drog ju in lite pengar på ett lottspel, och det skrev han på FB så jag frågade lite försynt (hahaha) om han skulle bjuda laget runt då, men han tyckte inte att jag skulle förivra mig… kan tänkas att det berodde på att vinsten inte var omåttligt stor, utan det handlade om 200:- 🙂
Önskar er alla en fin fredag!

Jag satt och spånade

Av , , 2 kommentarer 11

 

Jag och chefen var på träningen igår, och där hon satt vid cykeln och jag bredvid för agera coach, så började jag att  spåna. Du sa jag, jag tycker ju fortfarande att det skulle vara en filmduk framför cykeln, och där skulle det spelas upp den väg du cyklar efter.
Kolla där sa jag, här kommer nu en nedförs backe, och då ska det starta upp en fläkt som blåser rätt i ansiktet, och där framme skymtar det ett par svarta moln, ja jäklar, nu börjar det regna, och då ska det spruta vatten i fejjan också.
Grusvägen man kommer fram till gör att cykeln hoppar lite och rätt vad det är kan det skjuta iväg ett stenskott, i bakgrunden hörs ett –AAAJ!!!
Så kommer solen fram igen, och då tänds solarierören i taket och man kan få lite färg på armarna. Men passa er för sjutton om det börjar blixtra…man kan få sig en stöt om man inte pinnar på, hehehee…
Efter jag slutat jobbet så åkte jag till ”gammbossen” Collén, hon hade precis som vanligt, allt det hon gjorde. Hon hade lovat att vara behjälplig vid ett 50 års kalas i Arvidsjaur, och jag hakade på henne för att fixa en grill, på Jula, och jag är väldigt ledsen, men Jula är ingen kundvänlig butik.
8 grillar hade dom på lager, men kunde inte hitta igen dom, inte heller skulle dom först kunna ringa och kolla om det fanns ett gäng i Skellefteå, och lägga undan saker är inte deras policy, vilket jag fått erfara tidigare.
Nu ordnade det sig i alla fall, för frk Collén kan vara ihärdig, så hon fick en i kundtjänst att ringa till Skellefteå och där skulle det knytas fast en grill i kassan, så den fanns på plats då hon kom dit.
Men den gången jag skulle ha två bauta hängmattor, men kunde ju inte lasta dom själv, så skulle dom inte gå att lägga undan trots att jag skulle hämta dom samma dag, och jag erbjöd mig att betala dom, med en gång.
Näpp, dom kunde ju råka sälja dom, var svaret jag fick, och jag undrade då, och undrar fortfarande, hur svårt det kan vara att skriva med stora bokstäver på lådan: SÅLD!!! Och plocka bort den från lagerstatusen.
Jaja, nu ska jag i alla fall ta mig frukost, får hit Tina om en stund, vi ska nog hänga på altanen 🙂 Önskar er alla en fin tisdag!

Spännande, spännande

Av , , 2 kommentarer 10

 

Sent omsider sitter jag nu här igen, vid datorn. Man skulle ju då kunna tänka sig att jag haft sovmorgon, men det stämde då ingenstans. Jag klev upp kvart i sju, matade Winstone, gick ut med honom, tvättade håret, fixade upp Nicco ur sängen (och det vill inte säga lite det), bakade muffins som hon tog med sig på jobbarsvängen, lagade middag till Åke och fixade hans lunchlåda till imorgon.
Och inte nog med det, sedan har jag också hunnit skjutsa upp Nicco och Winstone till Schenker, så sparade dom in lite tid som det annars tar att köra ner hit och sedan fortsätta till Vindeln. Kokat kaffe har jag också…mm.
Det var bastu igår och för första gången sedan vi införde bastu med triss, så gick vi plus. 25kr kostar ju lotten och vi fick ihop 36:- på oss var, efter skrapningen. Kerstin hade vinst igen… tror hon har vunnit alla gånger, och Birgitta drog också in 60:-, jodå.
När bastandet är över för denna säsongen har vi tänkt gå på typ, Mammas och äta. Och då är det ju upp till var och en vad man använder sina pengar till, en korv utan bröd, om man bara ska handla upp vad vi vunnit, eller så kostar man på, men då får man ta ur sina egna besparingar 🙂
Apropå besparingar… så är det väl det dom måste hålla på med däruppe på Ålidhem, där jag jobbar. Det är så fruktansvärt mycket vatten på gångbanorna, så för att vi ska ta oss upp på centrum, så är det bara planering som gäller, eller planering och planering, vi får ju ta det vart efter vi kommer och går.
Skulle vara kul att veta hur mycket längre, vi faktiskt får gå, för att ta oss fram, torrskodda och med chefen kvar i rullstolen. Jag sa på skämt, att det känns som om vi skulle kunna knyta fast en uppblåsbar båt, och sätta fast bakom elstolen, sedan skulle vi även ha med en livboj, för ingen vet ju hur det ser ut under vattennivån, är det en halvmeter djupt, är det ett hål någonstans som vi inte ser, och kommer elstolen i så fall att ta sig upp därifrån om man åker ner, många frågor och spännande är det.
Ännu mer spännande vore det också att få veta vad som rör sig i huvudet på folk som parkerar sina bilar framför ingångarna till husen… varför ställer man precis mitt i, så man varken kan gå förbi på höger eller vänster sida, betänk också att en el stol, tar lite mer plats.
Tror dom att dom är dom enda som är ute, det finns ingen som kan komma och ska förbi, deras tid betyder mer än någon annans, eller tänker dom bara inte? Retfullt är de då i alla fall.
Nåja, nog om detta, eftersom jag jobbar i eftermiddag så får jag med andra ord en spännande sådan. Och jag önskar er alla andra en fin tisdag!

Så kan det gå!

Av , , 4 kommentarer 14

Vi, jag och chefen skulle upp på centrum nu på förmiddagen, vi var först ute med hunden, gick hem och lämnade honom, jag gjorde ett svep inne i köket och då…

Blev det tvärnit! Min rem i jackan lindade sig ett varv runt kaveln hon har liggandes under mikron, och den högg tag i mig och tyckte att jag skulle stå kvar där.

Jaha du sa jag till chefen, som skrattade, då skulle du sett mig i morse också, då jag gick ut och satte på motorvärmaren, kommer in genom dörren, slår igen den och har då tänkt fortsätta gå, men samma sak igen, det blev tvärstopp, och denna gången berodde det på att skosnöret klämdes fast i dörren. Jojo, så kan det gå… eller stå stilla 🙂

Nu har jag försmäktat…

Av , , 5 kommentarer 11

Ja nu har jag i dagarna 4, (femte dagen, blir det idag) försmäktat i denna kalla värld, utan en enda Läkerol… jösses vilket drama. Men jag har överlevt, och jag har dessutom enbart ätit mina tre mål mat om dagen, inga eller väldigt få, kolhydrater, och jag kan inte påstå att jag har varit speciellt sugen på någonting, förutom frukt. Ingen hunger, överhuvudtaget, så detta kan ju inte vara helt fel. Jag ser med spänning fram emot hur man tycker och känner om en månad.

Tina, min vän, skjutsade ut mig på jobbet igår, hon hade andra ärenden åt det hållet (jädrans tur för mig 🙂 Så jag behövde inte gå hemifrån en timme tidigare. Och Åke hämtade hem mig med Jeepen, då jag slutade klockan nio.
Nu är den fixad, inget mer sjung där bakifrån, men det kan jag ju berätta att det blev ett stort hål i plånboken efter det verkstadsbesöket, så nu kan vi aldrig sälja den bilen. Fast å andra sidan, nu vet vi ju vad vi har, och det är en väldigt bra vinterbil, det hjälps inte.
Det blev lite dramatik på jobbet igår, då vi var ute och gick, av hänsyn till min chef så kan jag av naturliga skäl, inte avslöja vad, men jag vill tacka dom som var runt omkring och som kom till vår hjälp, jag hade aldrig fixat detta ensam, och nu ska det bli ändring på torpet, så detta aldrig mer kan inträffa. Tack, ni snälla människor som ställer upp för dom som behöver det!
Jag ska tillägga här, för att avdramatisera lite, på vägen hem, så skrattade vi gott åt allt som hände och skämtade vilt om hur det hade kunnat gå, så… värre än så var det inte. Och det var väl för väl.
Nu ska jag göra mig en frukost omelett, och sedan knatar jag iväg på träningen, känns ju nästan över ambitiöst då man ställer väckarklockan för att komma sig iväg och träna, men…ska jag få in detta med mitt schema så är jag så illa tvungen, men å andra sidan, så gjorde det inte speciellt ont att stiga upp heller 🙂  Önskar er alla en fin fredag!
Maria Lundmark Hällsten