Etikett: djur

Den fick en ond, bråd död

Av , , 2 kommentarer 7

 

Träffade en bekant på Ålidhem centrum igår, det var Marja (VK bloggarn) som stod där och hejade, det tog någon sekund innan jag greppade vem det var, det hör inte till vanligheterna att jag stöter på någon jag känner däruppe, men ibland så 🙂
Efter arbetspasset bjöd mamma på kaffe, Emma (lillasyster) var också där. Det blev prat om djur av olika slag, Emma visade upp ett kort hon tagit på en fjäril, sorgmantel hette den sorten, ett stort schabrak som inte jag skulle vilja möta. Sorgmantelns vingspann är mellan 61 och 76 millimeter.
Bild lånad från google.se
Fjärilar diggar tydligen äpplen så det blir inget äppelträd här inte, nästan så jag funderade på att asfaltera rabatten också, så slipper man dom flärpande insekterna, men nä, så långt ska jag inte gå.
Sen kom vi in på hamstrar, jag har ju ägt två sådana, den första dog av ålderdom, den andra fick min lillebror, och då sa mamma (ordagrant): Då levd den int länge.
Nu ville hon väl inte antyda att Lars inte hade bra hand om djur, det ville sig väl bara inte, och det är väl ingen som vet helt säkert heller, hur gammal den där hamstern var.
Lars hade ju ett tag såna där vita råttor i en bur. Dom hade en förmåga (vart den nu kom ifrån???) att föröka sig och han annonserade då ut ett par stycken. En kille kom förbi för att kolla in djuren, Lars hade dom utsläppta på golvet, satt och vickade på stolen och NU, läser ni som är känsliga INTE mer, han råkade missa att en råtta tagit sig precis under stolsbenet då Lars släppte ner stolen igen, och ja…den råttan fick en ond bråd död, men förmodligen hann den inte tänka över sina misstag.
Lars tyckte givetvis att detta var fruktansvärt hemskt, och vem skulle inte ha tyckt det.
Jag fick en gång det eminenta uppdraget att mata dessa råttor. Mina föräldrar och Lars var väl uppe i Malå. Jag kommer in i hans rum och noterar att det ligger en stig av papper på hans svarta heltäckningsmatta (ja, på en svart matta är det svårt att undvika att se såna spår), jag ser inte bara stigen utan även att buren är tom, och luckan är öppen.
Då börjar Maria spårsöka efter golvet, stigen leder in bakom sängen, jag drar fram den och där är det byggt ihop ett litet tidningsbo, jag lyfter på papperet och se… där finns inte bara en råtta utan en hög med nyfödda ungar också…huvva, vad göra? Jag tog sopen och skyffeln, och med största försiktighet fipplade jag upp alla nyfödda och fick ner dom i buren igen, samt mamman.
Sedermera avvecklades denna lilla råttuppfödning och då gick han över till andra små saker… som larver till exempel, som han fick till att bli fjärilar. Tur att Maria inte bodde hemma då längre.
Önskar er alla en fin onsdag!

Ett hål, rätt ner till Kina

Av , , 4 kommentarer 8

 

Det är riktigt skönt att komma igång med promenaderna igen, kändes som åratal sedan man passerade Umestan och nog är det då säkert över ett år sedan. För ifjol, den här tiden, höll vi ju på med flytten till huset, som värst.
Janne följde också med, och på grund av ett litet missförstånd, så fick vi jaga ikapp honom på Preem, han trodde att vi hade gått då vi i själva verket stod och väntade på honom inne hos Kerstin, jojo, så kan det gå. Idag kommer dom hit så då går vi åt ett annat håll, man måste ju förnya sig och inte bara gå i gamla fotspår.
På mitt jobb, finns det ett soprum, där sorterar vi ju hushållssopor, hård papp, glas, ja, ni vet, det där vanliga skräpet. Nu är det ny ordning där, och jag har inte riktigt hängt med i den svängen så jag fattade ingenting… först. Jag kom med en soppåse och skulle slänga i den vanliga containern men då jag låste upp dörren till huset så var just den containern borta, puts väck. Jag fick ju lov att lämna påsen där, på golvet och tänkte att den kanske bara var borta, tillfälligt.
Nästa gång var det likadant, men så den tredje gången, noterade jag två saker som var placerade utanför huset, en bit bort, såg ut som två förstorade brandposter, jag hittade nu en bild på google.se och den här bilden var den närmaste jag kom:
Så ser dom ut, fast dom är mindre, runda och silverfärgade. På ena står det då hushållssopor, men jag kan fortfarande inte begripa vart skräpet åker iväg??? Den där behållaren är då för liten för att rymma sopor ens från ett hushåll, så det måste ju vara grävt ett hål i backen, men hur tömmer dom den då? Eller är det så jäkligt, att dom grävt sig ner ända till Kina?
Man öppnar luckan och lägger påsen på insidan luckan, så man kan inte titta ner, när man så släpper taget så åker påsen iväg. Nå, rätt så smart måste det ju vara i alla fall, liten plats tar den och ser inte så störande ut, men…
Nu vill jag ju inte tipsa om sånt man skulle kunna göra, men min första tanke var faktiskt att man behöver ingen nyckel för att slänga saker i den där, och då ser jag tyvärr en potentiell fara, att till exempel ungdomar, hittar på att kasta ner grejer där som inte hör hemma i det hålet. Ja för all del, det finns vuxna också som kan hitta på både det ena och det andra. Och med tanke på alla hemskheter folk kan göra, med till exempel djur, så hoppas jag att det sätts dit en låsanordning på grejen.
Nog för att det underlättar för oss att ta soporna för då kan man ju göra det då man går hem, men ändå.
Så, det var dagens lilla fundering, Åke skulle nog vilja att jag gör ett tillägg här, om all tungtrafik som susar förbi härutanför, dom måste vara otroligt dålig på att läsa skyltar, då det sitter en ute på Vännäsvägen om att lastbilstrafik/tung trafik, inte får passera här, men likförbenat kör alla ultrabussar förbi här på kvällen, då dom ska ut på garaget, och en hel del lastbilar med släp kör förbi, dagligen dags, och vi vet att dom inte alls ska in på Hp:s eller Ullas för att lossa någonting. Sådeså!
Önskar er alla en fin torsdag!

Mutationernas tidsepok

Av , , 6 kommentarer 4

 

Detta måste vara mutationernas tidsepok…eller, det kanske bara är här, med oss som växter (och ibland djur) uppför sig konstigt.
Jag köpte två stycken cyklamen som står i köksfönstret, där har dom fått camperat i över en månad. Tacksamma blommor det där, som ständigt och jämnt kommer med nya blommor. När dom hänger så ger man dom vatten och på tio röda, står dom upp igen.
Jag tog bort några gamla blad igår och gjorde en ny upptäckt bland blomskotten, så här ser ju blomman ut:
Detta är ett ”vanligt blomskott:
Men vad sjutton är detta???
Ser ju ut som ett hjortron!!!
Idag jobbar jag trots att jag fick veta igår, efter att jag dragit ut tanden att tungt arbete och kroppsansträngning ska undvikas dom första dagarna, men jisses, det hade jag faktiskt ingen aning om. Sen bör man inte äta något med bitar i, då det kan ramla ner i hålet som blev. Feber kan man åka på osv. osv. osv. Jag som i min enfald trodde att det bara var att dra ut en tand *tjopp tjopp* så var det gjort.
Det blöder lite fortfarande men annars tycker jag att det gått över förväntan, inte jätteont, men ömt om man kommer åt kinden, men konstigt vore det väl annars.
Idag fyller chefen år, Grattis grattis, hoppas du får en bra dag….men du, jag jobbar ju idag så det får vi väl se till att du får 🙂
Nu ska jag se om jag får någon frukost, innan det är dags att bege sig av. Skönt att det är varmt ute i alla fall, 9 plusgrader så ingen motorvärmare behövs. Ha det gott!

Mystisk grop under bron

Av , , 8 kommentarer 4

 

När vi skulle åka upp på Gammlia i onsdags och backade ut Buicken, tittade Åke till vänster och får syn på en grop, som något (förhoppningsvis) djur, har grävt under vår bro. Nu syns det inte så där jätteklart på bilden, men det är avtryck runt gropen som är ungefär 50cm i diameter.
Vi hade först en teori om att det kanske var Tova, Brälla och Lenas hund, som kunde ha gjort den, men det var längesedan hon var här och mitten av gropen ser fuktig ut, vilket borde tyda på att den är rätt så nygrävd. Skulle ha varit roligt att få se vad det kan han varit för något.
Nu blommar kaktusen:
Inte är den jättevacker, men väl, annorlunda, själva blomman är luden.
Vi råkade hamna i mitten av ett program dom visade på tv24, i tisdags, om jag inte missminner mig. Det var minnenas television med Slas resa genom Sverige. Vilken film, haha…vi fick skratta åt Slas knäppa kommentarer runt bilder och gamla filmsnuttar.
En snubbe stod mitt ute på en äng och Slas sa, ja, och man kan undra vad han gör där ute. Sedan var det en bild på en ren, tagen i renriket Arvidsjaur, berättade han, men sedan hade han fått höra att det var Arvidsjaurs enda ren, så den var verkligen sedd av många osv.osv.osv. Jag skulle gärna vilja se hela den filmsnutten. Tv play någonting fick jag tips om, av Jan A, så jag får väl leta mig fram till det, för på tv syns den inte att komma i repris, inte än på ett tag i alla fall.
Tror jag ska åka på strömpilen idag, och riktigt ta mig en funderare på vad jag kan laga för mat och äta…med en hand. Vilka i-lands problem man har. Gjorde ugnspannkaka i förrgår, det skulle ju gå bra, hade jag räknat ut, vispa kan man ju med en hand, sen blev det svårt. Fläsket kunde jag inte skära så jag inväntade Åke, och det var ju tur, för jag fick ju inte heller in pannkakan i ugnen med en hand.
Gjorde sedan iordning pannkakan på mitt lilla vis, lite smör, smeta ut hjortronsylten och slängde på fläsket, sedan satt jag där med en gaffel och undrade hur jag skulle bära mig åt för att skära den. Det gick men inte utan lite krångel.
Så igår blev det köttbullar, dom kan man dela med en gaffel, ja inte rullade jag köttbullarna själv, inte med mamma scan i faggorna, och makaronerna till, var ju lättätna. Men vad ska jag nu hitta på för mat, hm??? Nå, i värsta fall kan ju Åke skära maten åt mig, även om det känns som lite småbarnsvarning på det konceptet. Men det ordnar sig säkert.
Nu önskar jag er alla en fin dag!

Rovdjur

Av , , 5 kommentarer 3

Ett rovdjur, hm…*funderar*, en rova är som bekant en klocka, med andra ord så är ett rovdjur ett djur som lever i våra klockor. Joda!!!

Eller så kan vi ta dom där rovorna som växer under jorden, och då blir rovdjuren genast såna djur som livnär sig på våra rovor och som lever sitt liv i mörkaste jorden, japp.

Det piper i ventilen

Av , , 2 kommentarer 3

Förra veckan, då vi var ute och gick och passerade ett av husen på Umestan, så hörde jag ett pipande. Jag trodde först att det var ett fågelbo, någonstans halvvägs uppe på huset. Nästa dag då vi passerade så stannade jag av och lokaliserade ljudet från denna ventil:

Vi skulle försöka oss på en gissning, vad det kan var för djur därinne, och trodde nog först att det var ett råttbo, jag frågade om inte Janne kunde sticka in ett finger och se vad som kommer ut, men han ville inte. Men nu låter det faktiskt som om det är små fågelungar därinne, så nu får vi låta det vara ifred så vi inte skrämmer mamman på flykt.
 
Det är inte så stort hål men man ska aldrig upphöras att förvånas över hur små och trånga ställen som djur kan ta sig in på.
 
En annan sak som jag funderar över och skulle vilja se i nästa naturfilm, är hur en husfluga landar uppe i taket. Janne trodde att den kommer flygande, sätter upp fram benen och suger fast sig i taket så den gör en kullerbytta och sitter sedan där (ja, jag tror inte att han var så allvarlig i sitt påstående). Eller gör dom en rotation i luften, bromsar upp farten och landar, eller blir det absolut tvärnit, och hur gör dom själva vändningen?
 
Jag var i alla fall till tandläkaren igår. Tiden var 13.10 men jag var klar först 14.30, dom hade lite kalabalik där och han som egentligen skulle ha akut tiderna, var inte där. Nå, jag hade inte tuggat sönder tanden, utan det var en porslinsfyllning som lossnat. Jag talade om att den tanden var lagad ifjol och jag tyckte nog redan från början att den inte kändes helt ok.
 
Nu när dom borrat en bit så kom dom ända ner till roten vilket gör att dom inte kan sätta dit en riktig fyllning, den skulle bara lossna igen, tandläkaren snackade om en krona, dra ut tanden, väste jag mellan alla grejer jag hade i munnen, jo jag förstår hur du resonerar svarade hon, men nu hade dom inte tid att dra ut något så hon satte dit en tillfällig lagning.
 
Nu kommer vi till det bästa av alltihop, det var gratis. Har ni hört, jag behövde inte betala en spänn, därför dom har nämligen 2 års garanti på lagningarna. Det visste jag minsann inte, och sedan sa den andra tandläkaren som var där att har jag nu tur (hahaha) så kan ju den tillfälliga lagningen faktiskt sitta i nåt år eller två. Ja, vi får se, jag tänker inte ens gissa hur länge den kommer att sitta, jag ids liksom inte. Jag lär bli varse den dagen den är borta.
 
Nu hoppas jag på en bra dag för er, själv ska jag göra en del ärenden, som att hämta mina sulor på ortopeden, för att nämna något, sedan kommer jag säkert att sitta ute ett tag också, för att suga upp lite av solljuset.

Vargar

Av , , 2 kommentarer 3

Det var ett djurprogram på tv i går som vi satt och såg på. Enya bänkade sig på första parkett och satt säkert i tio minuter med odelad uppmärksamhet på tv skärmen. Ingen av katterna tittar på tv annat än om det handlar om djur.

Hon gav upp och kom slingrade runt bordet och hade tänkt hoppa upp bredvid mig i soffan då det plötsligt började yla på tv:n. Det var en flock vargar som lät.
 
Enya spetsade öronen och skyndade sig fram till tv:n igen, strax efter kom Eloise. Sen var dom som synkade, huvudena for fram och tillbaka, ömsom kikande ut mot hallen för att sedan vända blicken mot tv:n igen. Dom var fascinerade av vargarna, undrar just varför?
Osynkade blev dom förstås då jag greppade kameran, då tappade dom fokus, totalt.
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten