Etikett: midsommar

Nu är det dags…

Av , , Bli först att kommentera 6

 

Nu är det nog dags att damma av takfläkten i sovrummet, det håller på vara varmt därinne på kvällar, nätter och morgnar. Och jag tänker inte göra samma misstag som när vi bodde i lägenheten, och det blev varmt där, i sovrummet.
Vi skulle bort någonstans, och man hade duschat och tagit på sig bästa gåborts kläderna (typ), och naturligtvis, vad annars, så springer man runt så där i sista minuten, känner att det håller på vara varmt där man blåser fram, trycker igång fläkten får att få lite svalka och i samma ögonblick som fläkten startar, givetvis i högsta läget dessutom, så kommer du ihåg att du inte rengjort bladen, och dina tankar, du och rummet fylls av vita små dammtussar som faller som värsta snöflingorna på julafton… tack för den du, televerket.
Och inte lyckas man slå av fläkten heller, på en sekund, utan man ska hinna gapa lite också, och tänka ut vad fasen man nu ska göra. Men det kanske var bra, för det har aldrig hänt efter denna incident så förhoppningsvis har man lärt sig något.
Nicco kom hem igår, utan större problem, det var flyget som var försenat och sedan tyckte hon väl att mamma var försenad fast jag utgick ju bara efter vad som stod på hemsidan, och när dom hade lyft från Arlanda. Hon har shoppat kläder på någon outlet dom hade där och sedan var det nåt annat klädställe dom hittat med billigare saker, så hon är nog nöjd med det.
Idag vet jag inte vad jag ska göra… inte än i alla fall, men som vanligt kommer dagen att fyllas av diverse göromål, det vet jag, och den kommer att ta slut också. Känns knepigt att det är midsommar om två dagar, och i år kommer jag att jobba just den eftermiddagen, tyvärr, men vad gör man, jo, man gillar läget och gör dagen så bra man kan ändå. Önskar er alla en fin onsdag!

Det blir väder, var så säkra!

Av , , 4 kommentarer 7

 

Nicco tog sig iväg igår morse och hamnade rätt dessutom, på Arlanda, där Theresé hämtade upp henne för vidare färd till Tierp arena där dom skulle kolla in lite dragracing. Första meddelandet jag fick var: Dom har toaletter med vatten här!!! 😮
Ja, det är man inte bortskämd med häruppe på tävlingarna, det finns varken spolande toaletter eller vatten att tvätta sig med efteråt, tur då att man har buss med tillgång till vatten 🙂
Sedan frågade jag henne om det var bra väder där och om dom fått köra lite ännu. Fick till svar, från 10-11, har vi fått se tre motorcyklar (detta var klockan tolv) så med andra ord regnade det, och dom fick inte se mer heller. Men dom med biljetter skulle få gå in idag också. Så dom kanske skulle dit igen, beroende på vädret då, förstås.
Såg på vk.se att väder får vi räkna med till midsommar, det låter inte alls som en varm utesittarkväll, utan kallt och regnigt, men jag kan inte låta bli att undra varför dom ska behöva tala om det NU??? Vädret verkar ju vara lika lättpåverkat som… blodtrycket, det kan ändra på någon dag, och varför ska man då gå runt och tycka att det kommer att bli sk-t om man inte får sitta ute, eller man går och ser fram emot en varm helg som sedan visar sig bli helt tvärtom.
Det lär man ju få se då den dagen kommer, man kommer ju inte flytta till Bahamas bara för att det stänker på midsommarafton eller för att det inte kommer att komma snö förrän på julafton. Varför har alla blivit så begeistrade av vädret, man kan ju ändå inte påverka det, förutom möjligtvis, planera för att sitta inne?
Nå, nog om vatten och blöta, vi får se det från den ljusa sidan, idag behöver jag inte vattna blommorna här ute, inte heller behöver någon bränna sig i solen. Jag jobbar, därav den tidiga timmen då jag sitter här, usch, jag har inte alls sovit bra, var jättetrött klockan tio igår kväll så jag gick i säng, men somnade ändå inte förrän tolv och har vaknat varenda timme *suck*, men en annan är ju ledig tre dagar efter den här helgen så det känns ändå bra. Önskar er alla en fin söndag!

Hysteriska katter i bilen

Av , , 4 kommentarer 4

Vi skulle, i vanlig ordning, fira midsommar uppe i Maltträsk. Kan ha varit för en sisådär tre-fyra år sedan och jag körde Cheven och Åke rattade upp bussen. Fråga mig inte varför, kanske vi ville ha med bilen för att kunna göra en tripp runt omgivningarna eller så ville vi bara vara lite omständliga.

Nåväl, jag fick det eminenta uppdraget att ta med katterna, Enya och Eloise, i bilen, dom är som bekant, inte speciellt förtjusta i bussen och vi trodde väl att dom kanske skulle vara lättare att ha med i bilen. Nicco åkte med mig, hon tycker inte heller om att åka buss, det skramlar och motorn låter osv.
 
Nu hade jag stängt in dom i sina burar, jag ville inte ha en hysterisk katt, fastnaglad i skallen så av den anledningen så satt dom där…en liten stund. Hann bara passera Hissjö så hade Eloise klöst sig ut ur sin bur. Jag ut ur bilen, fick tag i katten, in med hon i buren och ställde öppningen mot dörren, sedan fortsatte färden…en bit. Sen var hon ute igen. Jag vet inte hur många gånger jag fick stanna bilen och pressa in henne i buren igen, jag höll på bli tokig.
 
Dessutom var Nicco lätt hysterisk också, varje gång hon kom ut, jag hade väl skrämt henne med att katter inte ska vara lös i bil eller buss för man vet aldrig vad dom gör. När vi närmade oss Hjuken och jag klev ut för hundrade gången, så hittade jag en motorvärmarsladd därbak i bilen, så jag knöt, helt sonika fast både galler och tak och alla lösa delar på buren så nu satt Eloise där hon satt.
 
Gasade på igen och då…mina vänner, så skiter hon!!! Alla som har katt eller har varit i närheten av en då dom gör det, vet att det kan lukta nå fruktansvärt. Jag gjorde ingenting utan satt bara och hoppades och bad till nån däruppe att hon inte var lös i magen. Kom upp för backen till Hjuken, mötte en lastbil och ser hur småsten kommer flygande mot bilen, jag viker huvudet åt sidan och sedan smäller det så fruktansvärt högt, att man kunde tro att någon skjutit med en hagelbössa, fick tre små stenskott på rutan, ringer upp Åke som kommit sig fram till Maltträsk, för att få berätta om all dramatik, då kommer jag dessutom ihåg vad jag glömt hemma i Umeå, hela väskan med alla hygien sakerna, tandborstar, hårborste, kam, spray, deo, parfym, ja allt man kan tänkas vilja ha för att kunna fixa till sig lite. Då drog jag ett djupt långt andetag, och hoppades att konsum i Åmsele fortfarande skulle ha öppet då vi kom dit så jag åtminstone skulle få köpa oss ett par tandborstar och en kam.
 
Dom hade öppet, och Eloise var inte lös i magen så det blev till slut en trevlig midsommar och det är som man säger, när saker händer så där så kommer man i alla fall ihåg dom. En smärtfri resa utan speciella händelser, faller nog lätt i glömska.
 
Ha en fin torsdag!

Maxi tar priset

Av , , Bli först att kommentera 3

Undrar om Maxi hade ett aprilskämt igår och glömt att plocka ner skylten???

Köpte potatis på lösvikt och tvärkikade upp på priset, syns kanske inte så bra men så här såg det ut:

Det står alltså 28,90:-/st, dyr potatis måste jag ju säga, och vilket jobb för dom som sitter i kassan och ska räkna all potatis man köper. Men kvittot sade någonting annat, nämligen 7,90:-/kg, en viss skillnad. Annars kan man göra som Kerstin som satte sin första potatis igår, på balkongen i en hink, hon har tänkt att få sig nån färsk potatis lagomt till midsommar.

Kortaste natten överallt, eller?

Av , , Bli först att kommentera 4

Låg och läste en bok igår (solskensriket av Margit Sandemo) och då skulle det firas midsommar.

Här ser vi en liten glimt av midsommarstången som vi åstadkom uppe i maltträsk för några år sedan. (felvänd och därför kan man inte se ringarna, som nu faktiskt finns där  🙂

Nu undrar jag, man säger att midsommaraftonen har den kortaste natten, men vilka firar midsommar och gör alla det av samma anledning? Jag menar, om man nu firar den i till exempel USA, står då solen på samma sätt där och vid samma tidpunkt, eller är midsommaraftonen något som utvandrarna tog med sig. Ordet midsommar finns ju på engelska.
 
Eller är det något som bara händer här i Sverige, att natten är kort, jag vet att midsommaren ursprungligen kommer från Tyskland, och Tyskland ligger ju närmare ekvatorn och borde inte ha samma ljus på natten, som vi har här på somrarna.
 
 
 
 

Gösta, den inneboende spindeln

Av , , 2 kommentarer 5

Tror att det var tre eller fyra år sedan och vi hade våran ”gamla” buss, Beverly Hills, som vi var ute och kajkade runt i. Det var innan jag tagit licensen för dragracing fast vi åkte ju till en del tävlingar i alla fall.

Den här gången skulle vi till Fällfors och Theresé följde med oss dit. När vi skulle lämna Umeå så upptäcker vi ett gigantiskt spindelnät i framrutan, man riktigt hurvades av storleken och tanken på hur stor den inneboende skulle vara. Det hade precis fastnat en fluga i nätet som förtvivlat försökte komma sig därifrån men den lyckades inte. Vi lät i alla fall nätet sitta kvar, spindlar ska ju hålla bort andra inkräktare och sen trodde vi väl att den skulle blåsa bort på vägen.
 
Det gjorde det inte, det satt kvar hela sommaren och spindeln döptes till Gösta. Vi såg honom vid något tillfälle, och den var stor men harmlös för oss. På bussarna finns det ju oftast en sån där skylt längst fram, längst upp, och vi trodde nog att den kröp upp dit bakom och hade sitt tillhåll där. Nätet var ju bara ett fångstverktyg.
 
På sensommaren åkte vi upp till Lycksele där vi stod ute på gatan och pratade med en kille som vi känner från midsommarfiranden i Maltträsk, han brukar fira midsommar hos en granne till Brälla.
 
Nåväl, vi stod och pratade om ditt och datt och kom osökt in på Gösta. Till saken hör att det var två killar som cyklade fram och tillbaka på vägen och passerade oss flera gånger. En av dom gångerna var då Åke pekade upp mot skylten och sa, ja han bor däruppe, Gösta. Killarna vände sig om och blickade upp mot busstaket och det såg en kort stund ut, som om dom skulle tippa av cyklarna. Dom kanske trodde att vi stoppat in en liten gubbe där som fick leva sitt liv bakom skylten.
 
Vi sålde ju så småningom bussen för inköp av den ”nya”, och Niccolina har inte riktigt än, förlåtit oss för att Gösta fick ingå i priset och skulle han eller en kvarleva av honom finnas i livet så bor den förmodligen i Lövånger, numer.
 
Ett tillägg: Gösta kan ju vara en Hilda det vet vi faktiskt inte men so what.
 
Önskar er en fin torsdag och imorgon har det äntligen utlovats lite värme så det ser jag fram emot, plus att Theresé kommer hem och vet ni vad? Jag har beställt tolv nya glas från Ikea, ska bli roligt att se hur länge dessa ska hålla.

Minnen

Av , , 4 kommentarer 1

 

Vi nåddes av ännu ett dödsbud igår kväll, en gammal kompis till Åke som vi umgåtts en hel del med under åren. Mera på den tiden vi bodde på Mariehem och då Theresé var liten. Då han sedan flyttade med sin familj, några mil utanför Umeå så blev det mer sällan vi träffades, men telefonen fanns ju alltid.
 
Han omkom i en singelolycka på väg till sitt arbete igår morse, olyckor som oftast händer på bråkdelssekunder, man tänker då att hade man bara stannat och knutit sina skosnören eller om telefonen hade ringt eller …så där kan man hålla på. Man ser plötsligt sin egen dödlighet, ingen lever för evigt men väldigt få av oss går ut genom dörren på morgonen och vet att det är sista gången man gör det.
 
Men å andra sidan, är det skönt att inte veta sin framtid eller öde, då vore livet kanske inte lika roligt längre. Man ska leva för dagen, inte sia så mycket om framtiden. När Åke blev uppringd av hans f.d. fru som talade om vad som hänt så började vi genast prata om när vi såg honom sist vad man då hade gjort, hur längesedan det var Jennifer hade sett honom och sedan kom minnen av allt vi faktiskt gjort tillsammans.
 
Som den midsommaren vi firade på en liten udde längst efter Malån, i en stekande tropisk värme som vi aldrig upplevt i Malå och som höll på ta knäcken på oss då det inte fanns tillstymmelsen av ett träd eller skugga i närheten, eller som den gången jag skrev om då han tog hål i sitt eget öra och i Åkes, eller när vi hämtade honom på söndags förmiddagarna för att åka på scandic hotell för frukost i annan miljö än hemma. Hur många gånger har han inte suttit i baksätet och ojat sig och ångrat att han inte låg hemma istället. Eller den gången han hälsat på oss här på västerslätt och lånade min 26 tums cykel för att ta sig hem till Teg och han cyklade in i ett staket med trampen som lossnade och han fick ta sig hem med en tramp. Många minnen blir det, och dom flesta ganska roliga.
 
Vi sänder en tanke till hans son och alla andra i hans närhet, det är alltid jobbigt att mista en närstående och kanske speciellt genom en olycka, allt det där som man önskat att man hade sagt eller gjort, därför är det så viktigt att inte vänta med såna saker, tala om för din fru, man eller barn, idag, att du älskar dom så vet du att du sagt det. Jag älskar min man, och våra barn så nu vet dom det och även alla ni andra.
 
Ha det gott!

En sista dragracing film…kanske, för i år.

Av , , 1 kommentar 16

Här kommer nu en film från min licensuppkörning i Västerås, helgen efter midsommar 2008. Theresé står såklart bakom den lilla filmen med den mycket coola musiken. Nu ska ni ha i åtanke att jag hade blivit tillsagd, flera gånger, att inte ha så bråttom, utan jag skulle vänta till grönt ljus, bara för att slippa köra om flera gånger. Dessutom var jag väldigt osäker på vart jag skulle svänga av, frågade en av ban ansvariga eller vad han nu gjorde där och han sa att jag skulle svänga av första till vänster. Vet ni vad första till vänster är? Jo där juniorerna kör av, efter 200 meter. Vi skulle fortsätta hela banan bort och sedan hade man inte så mycket mer att välja på. Nåja, hort he var, så här kan det då se ut på en licensuppkörning.

Ett annat missöde

Av , , 2 kommentarer 2

 

Jag satt ute med Jan och Inge-Gerd igår på förmiddagen. Varmt som ini bomben men skönt med lite sol efter allt annat vi fått. Vi pratade om ditt och datt och Jan sa att han tyckte att vi hade haft lite otur med bussen. Ja sa jag, otur, så där ser hela vårt liv ut, inte oturligt men att det alltid händer något, inte bara på lång resor utan det kan räcka med att gå på affären. Det bästa med det är att man kommer ihåg händelserna.
 
Ett midsommarfirande vi aldrig kommer att glömma utspelades i Hallbäck. En liten by, någon mil utanför Umeå. Eller by, jag vet inte vad det går under, ett hus fanns det då där och i det huset bodde en gammal klasskompis till mig, Mats, och hans fru med deras barn.
 
Vi kom dit tidigt på dagen och Åke och Mats började med att spela musik, ganska högt måste jag tillstå och det slutade med att Mats fru tyckte att dom kunde åka ut med bilen och poppa i den istället så hon kunde få det yngsta barnet till att sova lite innan middagen.
 
Och dom var inte sen att följa det förslaget. Dom tog våran folka buss och brände iväg på en gammal, lerig skogsväg och spelade dunka dunka så det hördes i hela skogen. Det gick ett tag och sedan kom Mats lunkande tillbaka, dom hade kört fast bilen in the middle of nowhere.
 
Mats råkade ha en väghyvel på gården så han tar den för att dra lös bussen. Vad tror ni händer då? Jo, väghyvel fastnar också.
 
Nu lämnar dom allting där så vi får fira midsommar tillsammans och lämnar problemen till dagen efter. Vilket också känns som dagen efter.
 
Dom knatar ner för att kolla in eländet sedan ringer Mats till en bonde som faktiskt råkar ha en traktor som han kan komma med för att hjälpa till att dra lös hyveln först och sedan bussen. Tror ni det funkade då? Näpp, den kör också fast.
 
Då ringer dom det stora artilleriet, en bamse traktor som det ska vara något alldeles speciellt med, och nu, slutligen får dom upp alltihop, med Åke sittandes i det bakersta ledet för att hålla styrningen på folka bussen, vilket han säger, egentligen är totalt onödigt, bussen studsar mellan hjulspåren som en liten gummiboll men den håller sig på sin kant. Så någon hjälp styrning är det nog aldrig tal om.
 
Dom spelade aldrig mer musik i bilen på någon lerig skogsväg, däremot spelade Mats dragspel vid några tillfällen och det gick inte heller så bra…för dragspelet.
 
Avslutar dagens blogg med två bilder från gårdagen då vi tog en cruising tur efter fikat på Gammlia. Det är Ricky bakom ratten på hans tilltänkta Cadillac och Hanno sitter med som passagerare. Den andra bilden är på Brällas Ford-58:a med Lena som sitter där men vi lyckades inte få hennes uppmärksamhet så man ser bara bakhuvudet. Ha en bra dag!
 
 
Presentation
  Sysselsättning: Jobbar som personlig assistent...YESS!!!. Bloggar om: livet, funderingar och tankar. Ålder: 56 Bor: Umeå Familj: min man Åke, döttrarna Theresé och Niccolina. Utbildning: grundskola Dröm: rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse. Bästa egenskapen: empatisk och ärlig Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig. Husdjur: 1 japansk spets som heter Winstone Bil: kör en Audi quattro som bruksbil, men har även en camaro årsmodell 70, som är gatregad men som jag även kör dragracing med. Sen har vi i familjen även en Dodge Van, Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan behövas 😀 Intressen: dragracing, att skriva, innovationer, människor i ren allmänhet. Vi bär alla på olika historier. Senast lästa bok: Mormor hälsar och säger förlåt Senast sedda film: på bio så var det Masjävlar vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 5 gånger under sista 24 åren. Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka. Förebild: min chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv. Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen. Fem bästa sakerna med Umeå: Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Mina länkar
Arkiv
RSS Nytt från vk.se
Presentation

Sysselsättning:Personlig assistent och arbetsledare
Bloggar om:livet, funderingar och tankar.
Ålder: 52
Bor: Umeå
Familj: min man Åke, utflugen dotter som heter Therese och bor i Järlåsa samt yngsta dottern Niccolina. Är även, stolt mormor till Sally Maria Johanna, som föddes 29/6-2010.
Utbildning: grundskola
Dröm:rättvisa åt alla, förmodligen en riktig dröm som aldrig kommer att gå i uppfyllelse.
Bästa egenskapen:empatisk och ärlig
Sämsta egenskapen: vill gärna ha rätt och har lite svårt att ge med mig.
Husdjur:Winstone som är en japansk spets.
Bil: Kör under sommaren en Camaro årsmodell 70, (om vädret tillåter) den är gatregad men jag kör även dragracing med den. Sen har vi i familjen även en Audi Quttro, en Camaro -75 (projekt), Volvo S70 samt en Volvo buss med garage utrymme längst bak, kan ju behövas 😀
Intressen: dragracing, att skriva, innovationer och att vara delaktig i min familjs intressen, som bl a involverar bilar, och nu även Niccos dragracing karriär.
Senast lästa bok:  Silvervägen
Senast sedda film: på bio så var det Cornelis vi såg sist. Har varit på bio totalt ca 6 gånger under sista 26 åren.
Bästa maträtten: finns många att välja på, men en favorit är älgskavsgryta med pressad potatis och vinbärs gelé, tillbehör: en god sallad med italiensk dressing, mini rågrut och bords dricka.
Förebild: min före detta chef, Annika, en riktig överlevare som jag skulle vilja ha lite av hennes energi av och säljförmåga. Annars finns det nog en hel del att välja på, om man kunde ta lite av andras goda egenskaper och sätta dom på en själv.
Bästa minne: finns så otroligt många minnen, egentligen alla stunder då vi varit tillsammans och fått skratta och må bra. Många såna stunder har vi haft genom åren då vi firat midsommar uppe i Maltträsk med ett gäng goda vänner. Därifrån har vi riktigt fina och roliga minnen.

Fem bästa sakerna med Umeå:
Med Västerslätt som utgångspunkt så har vi nära till allt, goda grannar, fina utflyktsmål som t ex hamptjärnsstugan, fina stormarknader och otroligt gott vatten i våra kranar.

Maria Lundmark Hällsten