Etikett: Piteå

På härsen och tvärsen

Av , , Bli först att kommentera 4

 

På kanal1, på morgonen, så visar dom nyheter från hela Sverige, typ Värmlandsnytt eller Västerbottensnytt, ja, från olika landskap är det. Och nu imorse var det Tvärsnytt. Ehhh, vart ligger tvärs någonstans och finns det något som heter härs? Ni vet, härs och tvärs eller kors och tvärs. Det är precis som järnvägsspåret i Holmsund där det sitter en skylt innan du passerar över, där det står: Cyklister, tvärsa spåret. Undrar vem som kom på det ordet?
 
Vi invigde våra bestick som jag fick av Therese i julklapp, när vi var uppe i Piteå. Dom där som ser ut som verktyg i ena änden. Vi började med middagen:
 
Niccolina hade currysås till sin mat, och jag tyckte nog att det såg lite uppkäftigt ut med en skruvnyckel som stack upp ur såsen:
 
Sedan avslutade vi med en Irish Coffee. Jag var ändå tvungen att påpeka för dom som kom förbi och stod och pratade, att vi inte var i akut behov av bestick, utan att det faktiskt var, riktiga bestick vi använde:
 
Jag fick ett mail på morgonen som lyder:
Få Sveriges sista 5-kronorssedel för endast 5 kr.
De mest eftertraktade och värdefulla sedlarna är de som är helt oanvända, det vill säga lika hela och fina som när de kom från banken. Den sedeln du kan få köpa nu för endast 5 kr är av mycket god kvalite. Med din 3:e leverans du även ett fint album (värde 140 kr) att sätta in bladen i, helt utan extra kostnad för dig!

Klicka här – Få Sveriges sista 5-kronorssedel för endast 5 kr

 
Vaddå Sveriges sista??? Vi har då fem kronors sedlar här hemma som är sparade så det måste ju vara en ren lögn, att det skulle vara Sveriges sista. Jag tycker inte om när man säger så där. Det är likadant då man säger Världens snabbaste man/kvinna, världens vackraste man/kvinna, världens smartaste man/kvinna osv.
 
Hur kan någon veta att det skulle vara så? Förmodligen ingen, dom har knappast varit ute i mörkaste djungeln eller uppe på kallaste Nordpolen och letat efter dessa människor. Och till syvende och sist, när det gäller utseende, så ligger detta i betraktarens ögon, vad jag tycker ser bra ut, behöver inte någon annan tycka etc.
 
Hoppas nu solen lyser lite längre än vad den gjorde igår, nu har vi väl fått regn så det räcker. Ha det gott!
 
 
 

Hösttävlingen i Piteå

Av , , Bli först att kommentera 5

 

Då var man tillbaka i verkligheten igen. Helgen regnade bort och det ser ju ut som om ”vår” Linus tyckte så här om det:
 
Lördagen blev helt inställd på grund av allt skvalande, klockan 16 så bestämde dom att avbryta alla försök att torka upp banan, det var liksom ingen idé att köra stackars Torkel, då det bara droppade hela tiden:
 
På lördagskvällen hade dom surströmmingsfest hos Hagge, dom hade ställt in tio bord under hans, ja vad ska man kalla det, inbyggda markis, med väggar runt om. Brälla ringde och sa att nu hade dom vädrat ur doften och undrade om vi skulle komma förbi. Redan innan vi såg bussen så låg dimman tät från all surströmmings lukt, tyvärr måste jag ju villigt erkänna att doften även påminner om när man öppnar ett paket ”mamma” Scans köttbullar…huvva!!!
 
Dom var ett glatt gäng där och vi satt nog någon timme eller två, innan vi knallade hemåt i kylan. Två grader var det på fredagskvällen, runt tio tiden och jag gissar att det inte var speciellt mycket varmare på lördagen.
 
Förarmötet blev då tidigarelagt och det bestämdes att första start skulle bli 9.30, med rullande körschema. Vilket innebar att vi skulle köra vårat race och sedan lina upp igen med en gång. Så fort det stod ett par framme skulle dom få köra.
 
Min första resa blev då en soloresa, allt kändes perfekt och jag såg till och med gröna lampan, ingen rödlykta här inte. Kom runt och linade upp på första plats, stannade motorn, Åke kom glad i hågen med tidlappen och tyckte att jag skulle gissa vad jag hade för tid, ja sa han, du rödlyktade ju, men…sen hör man alla skriker och Åke ställer sig upp och svär, där jag sitter ser jag bara ett stort rökmoln längst ner på banan och bilen som åker från vänstra körfältet och snurrar över till det högra.
 
Det är då en Street bil med en norsk förare som kraschar i en hastighet av 250km, enligt dom som stod där. När vi linade upp första gången så sa jag till Åke, jag undrar om dom har problem med den där bilen, han stod nämligen på lördagen och varvade som en galning, åkte fram en meter och höll på så där. Nu på söndagen gjorde han likadant fast inne på uppliningen, inte vad folk brukar göra, precis. Nu behöver inte det ha med saken att göra, men så sa jag i alla fall.
 
Det tog inte speciellt lång stund innan vi fick beskedet att allt gått bra med föraren och alla applåderade och drog en suck av lättnad. Synd om föraren är det ju i vilket fall som helst, då ingen försäkring täcker hans förluster, det får vi allt stå för själv om vi råkar ut för en olycka på banan. Så här såg hans bil ut efteråt:
 
Av sex tävlande i min klass så var vi tre stycken som rödlyktade, men ingen såg den röda lampan. Nu fick vi veta vad anledningen var till detta. Dom hade ställt in granen på det viset att vid en soloresa så kunde bara en rödlykta och på motsvarande bana så hade dom redan rödlyktat granen, hm…jaja, huvudsaken att tidtagningen fungerade.
 
Nu avslutar jag bloggen med bilder från Piteå, tyvärr inga soliga sådana. Ha det gott!

Kallrostat eller blekmjukrostad?

Av , , 4 kommentarer 4

 

Vi åkte till Gräsmyr och lämnade in generatorn till bussen, igår. Killen var inte hemma men skulle höra av sig så fort han kollat på den. Han ringde upp efter att par timmar, den gick inte att laga utan hade kortslutits. Men han hade en annan generator som vi kunde få köpa om vi ville, 2250:- *tjitjing*. (ha, hörde ni ljudet? *tjitjing* samma ljud som låter i brevlådan hos alla pensionärer, en gång i månaden då pensionen dimper ner i brevlådan i ett guldkuvert…eller hur det nu var).
 
Nå, vi åkte i alla fall tillbaka dit och införskaffade den nya generatorn, och jag bestämde mig för att skippa Sundsvalls tävlingen och istället lägga pengarna som tävlingen kostar på att bussen förhoppningsvis ska ha laddning då vi åker upp till Piteå. Så igår kväll tillbringade Åke all tid ute i bussen:
 
Den här generatorn är mindre och det skulle vara lite knökigt att få dit den, sa killen i Gräsmyr, men det ska gå.
 
Nu kommer jag till delen om den kallrostade mackan. Vi satt och åt gemensam frukost, det har inte hänt varje dag under sommarlovet att Nicco har varit uppe vid den tiden, och därför har kunnat sitta med oss, men den här morgonen så var hon på plats.
 
Jag rostade mackor och själv vill jag ha dom välrostade och knapriga, nu hade jag gjort några och dom var ju givetvis ”brända” i hennes ögon, samt kalla, alltså kallrostade 🙂
 
Jag stoppade i ett par till och poppade upp dom efter en liten stund och sa till henne att egentligen begriper jag inte varför jag ens ska stoppa ner dom i brödrosten, det räcker ju med att visa mackan för rosten. Nä, det höll hon inte med om och nu skulle det klagas på att mackan var alldeles för lite rostad, arrrghhh, sa hon, jag blir bländad av mackan, så lite rostad är den. Dessutom, sa hon, så fladdrar den när man rör den så den är alldeles för lite rostad. Så det blev en blekmjukrostad macka för hennes del.
 
När jag nu skriver om brödrosten så kommer jag ihåg då vi var nere i Järlåsa och Theresé skulle värma nutella i micron, för att få den mjukare innan hon skulle bre ut den på tårtan, hon stoppade in hela glasburken och det blixtrade och small i micron, förmodligen var det lite metall kvar runt öppningen. Då sa jag, att det där borde väl vara ett effektivt sätt att sätta dit alla flygplanskapare, om alla passagerarna får gå in i en jätte micro och dom har någon metall på sig så…ja, då fattar man vad som händer, eller hur?
 
Nä, idag är Åke tillbaka på jobbet efter sin semester och själv ska jag nu låta saker och ting gå tillbaka till dom gamla rutinerna så strax ska jag bege mig ut på en runda runt umestan, kan vara skönt att gå tidigt också innan det blir för varmt. Önskar er en bra dag!

Ny headers

Av , , 4 kommentarer 3

Glömde ju att skriva att min nya headers är konstruerad av Nicco, jag duger inte till sånt där eller så kan det vara att jag inte har tålamod att lära mig.

Den stora bilden är tagen under Piteå hösttävling, 2008, då jag slutade som trea, efter ett rafflande race inför finalen, då ingen av oss visste vem som gått vidare. Bilden är tagen av Katrina Greenwood, som förövrigt har en hemsida med adressen: www.polymoog.se
 
Hon har många bilder från olika tävlingar, inte bara dragracing utan skotertävlingar m.m.
 
Nicco har tagit bilden på mig i Fällfors och sist, en bild tagen av mig.
 
 

En odöd filé

Av , , 2 kommentarer 3

Vi är ett gäng grannar som ska ut och äta imorgon, vi blir nog tretton stycken, det ska bli trevligt. För att vara lite förberedd och veta vad man har att välja på så har jag gått in på deras hemsida och kollat in menyn.

Vad sägs om oxfilé med stekt potatis och hemma lagad bearnaisesås, inte dumt va. Jag funderar skarpt på den. Oxfilé är inget jag någonsin köper då jag vet vad den kostar.
 
Sedan har dom ”vild” oxfilé. Vaddå vild, det låter som någonting som är odött eller otämjt. Jaja, förmodligen är det väl älg eller något vilt djur, men varför heter det då inte en ”vanlig” oxfilé, tamfilé? Hahaha…
 
Apropå bearnaisesås, Theresé brukar kalla den för burnass sås, ass på engelska vet ni väl vad det är? Typ, röv. Vi pratade om just såsen, dragracing och vad det finns för mat på tävlingarna man är på. Det är ju oftast hamburgare, uppe i Piteå kan dom ha palt men urvalet är inte så stort.
 
Tänk om dom kunde ha renskavsrulle med burnoutsås, en typ av rullmacka med en upp hottad sås. Det vore väl någonting att sälja in på tävlingarna?
 
Igår fick jag mig en ny mobiltelefon. Dealen jag har haft på den gamla var att om man fortsatte ha just dom här som operatörer så skulle man få en ny mobil utan kostnad efter två år, så nu har jag tagit det erbjudandet med förhoppningen att denna ska tåla lite kyla. Den andra stängde nämligen ner, om man svarade i -10 grader.
 
Det jobbigaste med en ny mobil är att det då blir nya knappval, annorlunda utseende och man ska komma ihåg hur man gör och framförallt varför.
 
Nu är det samma märke på mobilen och det underlättar, det är värre med två olika, där du till exempel trycker på vänstra nedersta knappen för ett mellanslag och på den andra mobilen är det tvärtom, det kan vara frustrerande. Jag har det nämligen så, jag har två mobiler med helt olika funktioner, och ja, det är i ren trots. Jag skulle flytta över mitt gamla kort till den nya telefonen för att slippa byta nummer men, operatören skulle ha 500:- för att skifta ägare, Åke stod som innehavare på den. Jamen sk-t ner er, tyckte jag, då går jag väl runt med två mobiler då, jag vägrar betala 500 spänn för något som dom säkert kan göra med ett knapptryck någonstans.
 
Näpp, ni får ha en fin fredag och hoppas att solen tittar fram, just nu kan man inte se vad som kommer att bli med vädret idag förutom att det är relativt kallt ute, -17 just nu så det får bli extra kläder på, nu när vi ska till skolan.

Att åka på tummen

Av , , 2 kommentarer 3

 

En gång i tiden och innan jag hade körkort så liftade jag mycket, inte här i stan utan då man skulle till stugan, till kompisen som hade ett anda hem i Piteå osv. Mycket har hänt på alla resor, nästan varje gång, om man nu riktigt tänker efter.
 
Har till och med liftat till Tyskland med en kompis, vi blev upp plockade bredvid Autobahn, där vi gick efter att ha blivit avsläppta där. Han vi liftade med tyckte att det var enklast så slapp han köra ner på en avfart.
 
Vi hann gå en bit sedan hördes sirener och vi såg blåljus. Då skrattade vi och skämtade om att nu skulle dom komma och hämta oss…vilket var alldeles riktigt. Om det nu var en ”riktig” polis eller en typ av vägpatrull, ska jag ha osagt, men ut ur bilen kom han och tyskan flödade ur hans mun och vi begrep inte ett ord.
 
Då vi förklarade på engelska att vi no nothing om deras regler och Autobahn, så lugnade han ner sig, vi fick hoppa in i bilen för vidare färd till närmaste avfart, sen släppte han av oss med en önskan om att inte se oss en gång till, gåendes längst Autobahn.
 
På samma resa stannade en äldre herre, vi skulle till ett ställe som hette Brunnsbuttel och kompisen sa att vi skulle till Bratwurst. Jag garvade så jag kunde inte säga ett ord, herren såg frågande ut och kompisen säger återigen, Bratwurst. Jag stod dubbelvikt på vägen och skrattade så tårarna rann, inte Bratwurst fick jag fram, det är ju en korv. Mannen måste ju ha trott att vi höll på att svälta ihjäl eller något liknande.
 
Men apropå att ta sig fram med tummen, varför kan dom inte ha en typ av liftcentral, där man fick anmäla eller skriva in sig om man skulle iväg någonstans, kanske betala en tjuga eller två, sen fick bilister som ville ha sällskap komma in dit och plocka upp så många han eller hon ville ha med sig i bilen. Dels så minskar riskerna med att folk försvinner, då man kan ha en viss koll på vem som åkte med vem, sedan kanske fler tordes lifta då dom hade ett ställe att vänta på och inte behövde gå efter vägarna. En idé bara.
 
Jag och Kerstin åkte på Expo igår, där hon införskaffade nya gardiner, själv köpte jag en lampa att ha i köksfönstret, nu då jul sakerna åkte bort. Och den här gången var lampan ingen byggsats, däremot hänger det som pärlband ner efter lampfoten så jag hoppas att katterna aldrig kommer att lägga märke till det, för då är det nog kört. Sen åkte vi ner på Maxi och små handlade. By the way, Kerstin! Jag håller tummen för att vi har rätt siffror ikväll, det vore någonting det 🙂
 
Önskar er alla en fin lördag!
 

Fortsättning på helgen och mer bilder

Av , , 2 kommentarer 2

 

Här kommer fortsättningen från helgen.
 
När regnet slutat falla från skyarna och dom tagit fram "Torkel", ja jag tycker att den ska heta så, en STOOOR tork maskin som dom använder för att torka banan med, även bilar har dom som kör fram och tillbaka för att värma upp och torka asfalten, så gick jag till sekretariatet och frågade om jag skulle få köra min vända då jag aldrig hann fram till burn out gropen, och ja, det skulle jag visst få göra.
Torkel
 
Emilie hade ju inte heller hunnit iväg så jag mötte henne. När jag startar bilen så låter det som om man slänger in en hink med järnskrot under huven, inte fräscht, det måste bero på tändningen, dessutom vrider sig fördelarlocket och att justera det för hand är ingen hit. Åke skruvade också upp tomgången så jag gled iväg i över 50km/timmen bara på tomgången. Då jag slängde in driven för att köra fram så fick jag hålla hårt i bromsen för att inte putta till Emilie. Kvalade in på en femte plats på reaktion men någonting spökar i bilen, den vill inte komma under 15 sekunder, nu spann jag bort mig i starten och det var ju inte till någon hjälp men…
 
Tillbaka vid bussen så satt vi och hoppades på att vi skulle hinna med en kvalresa till annars var det ju kört för mig, även för Tomas Jonsson med sin Chev malibu 65:a, som rödlyktade och Kent Sehlkvist med sin vw bubbla, som inte heller fått en tid under 15.
 
Emilie fick köra om sin resa då dom inte torkat bilen tillräckligt bra och spred vatten efter sig, för då blir det tydligen inga tider på displayen.
 
Jo, vi skulle få en repa till. Mera justeringar under huven och tips från höger och vänster. Kör fram och får möta denna ”sheriff” bil. Han sätter på blåljusen då vi gick i mål och han var precis i min döda vinkel så jag hann tänka alla möjliga tankar, att han kraschat och det blev utryckning osv., men när jag lutade mig framåt och tittade bakåt så såg jag vad det handlade om.
Sheriffen
 
Det är en juniorare som kör och därför behöver han inte komma under 15 sekunder. Jag vinner repan och är fortfarande kval femma men tiden på 15,72 är inte tillräcklig så jag är ute. Kent åker också ut men Tomas som har matjord i fickorna kvalar in som etta och är vidare. Han slutar som trea i high five point serien, tyvärr så kom han inte till final i Piteå för då hade han gått in som etta. Det var honom jag mötte på hösttävlingen ifjol och då kom han på andra plats och jag på tredje. Vinnare i ET Pro klassen blev Lars Sjölund med sin Dodge Dart 63:a.
 
Här följer nu lite bilder från hösttävlingen.
 
Jan Rhodin, vinnare i super gas i sin Camaro
Brällas tillhåll, Albin Frank kom på andra plats och mötte Joakim Janse i finalen i super comp. Dom lossade inte bilen förrän på söndagen.
Vad man kan vinna om man har lite tur
Parkeringen för åskådarna
Starplattan
Sörja och blöta
1:a parkett, eller?
Inga långa köer här inte
Nämen vem är det här?
Kent Sehlkvist vw
Lars Sjölund, vinnaren i ET Pro
Tomas Jonsson
Undrade om dom glömt ta med taket till markisen, eller så tyckte dom att det blåste för mycket för att sätta upp det.
Bra att ha om man har dåliga bromsar, ehhh, eller det kanske var om bilen går så j-kla fort att man behöver bromshjälp för att inte sluta sin resa ute i skogen.
Jeppe har en lättare lossning
Emilie Jonsson med en Dodge Demon
 

herreguu´

Av , , 1 kommentar 2

 

Ja herregud, hur ska man sammanfatta gårdagen då. En gång då jag sa herregud så frågade Jennifer om jag trodde på Gud. Nä svarade jag, Jamen varför ropar du på honom då, sa hon. Hm, ska sluta med det.
 
Kom hem från jobbet och låste upp dörren så Jennifer skulle ta sig in eftersom vi fortfarande är en nyckel kort, sen gick jag ner till alla grannar som satt ute och drack kaffe, sa att jag var på väg till låssmeden för att få gjort en nyckel, kruxet var att jag inte hade någon rekvisita från vice värden, han är i stugan. Men jag tyckte att det kan ju inte vara några problem, jag tar ju med mig den dåliga nyckeln och den kan han ju få behålla.
 
Nej sa alla i kör, det kommer inte att gå, du måste ha rekan.
 
Jag satt där och laddade upp värsta försvarstalet och hur jag skulle dum förklara låssmeden om jag inte skulle få en ny nyckel och sedan skulle jag ifrågasätta hela systemet. Åkte dit och vifta fram nyckeln framför hans ögon och började med att säga att JAG VET att jag förmodligen INTE kommer att få en ny nyckel utan reka men…
 
Jo sa han det kan du visst få, du lämnar ju in den gamla.
 
Ha, och där rann hela mitt tal ut i sanden. Inga problem, Åke ska få hämta ut den idag, 240:- fattigare men med en fungerande nyckel.
 
Kom hem och samtidigt som jag lastade ur diskmaskinen stod jag och tänkte på det här med otur, när det väl har börjat jäklas då fortsätter det bara, och jag hann tänka att nu vänder det väl eftersom vi fick nyckeln. *tjong* så flög min bästa döskalle kopp i diskbänken och gick i 3,888 bitar. Oturen hade tagit slut, jo pyttsan. Dessutom skar jag mig på fingret då jag skulle ta upp skärvorna.
 
Sen slår jag igång datorn och läser Janne A:s kommentar till gårdagens blogg, att han inte är förvånad att saker går sönder för oss, nähädu, inte jag heller. Fast jag tillät mig att skratta när jag läste det, han slog ju huvudet på spiken.
 
Åke kommer sedan hem till middagen, han hade fått vara kung och körde camaron till jobbet. Du, sa han. Vad bromsarna tar långt ner. Javisst ja säger jag, det hade jag glömt att säga, jag kände ju det igår. Hm…någon som har en fallskärm att låna ut till mig som jag kan fästa baki bilen till helgens tävling…någon…Hallå?
 
Ska ut och gå med Birgitta nu på morgonen, jag är ju som sagt ledig på fredagarna, sedan blir det till att bära ner lite saker till bussen så vi kan åka efter middagen. Det lär vara becksvart ändå, när vi kommer fram. Ni får ha en trevlig fredag!
 
Ps, Det ordnade sig med bromsarna, det var ju bara att fylla på bromsolja, tänk att ibland är saker så lättlösta. Ds.
 
 
Maria Lundmark Hällsten